Tjänstemannainlägget ”Ett reformvänligt och hållbart Finland”
Den offentliga ekonomin bör stärkas med minst 9 miljarder euro under de två kommande valperioderna för att trygga kommande generationers välfärd
Finansministeriets tjänstemannainlägg lyfter fram metoder för att förbättra förutsättningarna för välfärd, styra den offentliga ekonomin tillbaka på en hållbar grund, reformera den offentliga förvaltningen och de offentliga tjänsterna samt för att genomföra en grön omställning effektivt. Korrigerande åtgärder måste vidtas snabbt.
Tjänstemannainlägget ”Ett reformvänligt och hållbart Finland” behandlar utgångspunkterna för den ekonomiska politiken och förvaltningspolitiken under den kommande valperioden. Ministeriet publicerade inlägget den 8 december.
Finland har i egenskap av en välfungerande demokrati, en innovativ ekonomi och ett land med jämlika möjligheter i många avseenden goda förutsättningar att vara ett mycket välmående samhälle. De finländska beslutsfattarna ställs emellertid inför svåra val på grund av den långvarigt svaga ekonomiska utvecklingen och de svaga offentliga finanserna.
Det är nödvändigt att påskynda den ekonomiska tillväxten med hjälp av reformer, men direkta anpassningsåtgärder, det vill säga utgiftsbesparingar och skatteskärpningar, spelar en central roll när det gäller att stärka de offentliga finanserna snabbt. Det är inte möjligt att stärka Finlands offentliga finanser så att det över huvud taget inte skulle kännas i många finländares vardag. Säkerställandet av den offentliga ekonomins hållbarhet möjliggör för sin del investeringar som krävs för att främja en grön omställning samt beredskap inför kommande kriser.
Utmaningarna inom den offentliga ekonomin kräver reformer inom och anpassning av det demokratiska systemet och förvaltningen så att de kan styra samhällsutvecklingen. Det är viktigt att reformera förvaltningens tjänster och strukturer, att ta i bruk ny teknik och att utveckla praxis.
”Det är möjligt att styra in den offentliga ekonomin på ett hållbart spår, men åtgärder måste vidtas snabbt. Sysselsättningen och produktiviteten kan stödjas med ambitiösa reformer. Det är fortfarande möjligt att se till att Finland är ett stabilt och hållbart samhälle både för oss och för kommande generationer", konstaterar statssekreteraren såsom kanslichef Juha Majanen.
”En hållbar ekonomisk politik förutsätter reformvänlig förvaltningspolitik som garanterar människorna och företagen smidiga tjänster. Öppen förvaltning, medborgarnas delaktighet och en välfungerande demokrati hör till det finländska samhällets styrkor, och vårt land har även tidigare löst svåra utmaningar med hjälp av dessa”, säger understatssekreteraren för förvaltningspolitik Susanna Huovinen.
Den offentliga ekonomins hållbarhet kan tryggas
Behovet av att stärka de offentliga finanserna har enligt finansministeriets bedömning ökat så kraftigt att det är nödvändigt att stärka det årliga finansiella saldot på olika sätt med minst nio miljarder euro under de två följande riksdagsvalperioderna. Om saldot stärktes med sex miljarder euro under den kommande valperioden och med tre miljarder euro under efterföljande valperiod skulle de offentliga finanserna vara i balans, vilket i sin tur skulle stoppa ökningen av skuldkvoten och så gott som täcka hållbarhetsunderskottet på längre sikt.
Det ekonomiska handlingsutrymmet kommer att minska utan några korrigerande åtgärder. Om stärkandet av de offentliga finanserna skjuts upp kommer vi att behöva ännu större anpassningsåtgärder i framtiden. Då blir det allt svårare att hålla fast vid välfärdsstatens servicelöfte.
Utan några nya beslut som stärker de offentliga finanserna kommer den offentliga skulden att vara cirka 85 % år 2031, dvs. knappa 15 procentenheter högre än om de föreslagna förstärkningsåtgärderna genomförs. Den ökade skulden skulle öka de årliga kostnaderna för skötsel av lån med närmare en miljard euro. Skuldkvoten skulle överstiga 100 procent under den senare hälften av nästa årtionde.
"Den åldrande befolkningen försvagar de offentliga finanserna. Kriser som inträffar under de kommande åren kan leda till att vi blir tvungna att fatta akuta beslut om betydande besparingar. Vi vet dock hur vi kan undvika risken genom att agera i tid”, säger Lauri Kajanoja, finanspolitisk samordnare.
Finland behöver ambitiösa strukturella reformer
Finland behöver ambitiösa strukturella reformer som stöd för sysselsättningen, den ekonomiska tillväxten och de offentliga finanserna. På grund av den offentliga ekonomins tillstånd är det skäl att betona reformer vars konsekvenser för produktiviteten och sysselsättningen kan bedömas på ett tillförlitligt sätt på förhand.
Sysselsättningen kan stärkas bland annat genom att förnya utkomstskyddet för arbetslösa. Dagpenningsperiodens maximilängd kan bindas till arbetad tid och dessutom kan olika åldersbundna undantag, som de återstående delarna av pensionsslussen, slopas. För att förbättra sysselsättningen behövs också ett ökat utbud av inhemsk arbetskraft, ökad invandring och förbättring av arbetsförmågan.
De offentliga satsningarna på forskning, utveckling och innovationer bidrar till att förbättra produktiviteten när de görs effektivt och så att de gynnar hela ekonomin. Därtill är det särskilt viktigt att man lyckas förbättra produktiviteten i offentliga och offentligt finansierade tjänster.
Regeringsprogrammet bör utarbetas utifrån målen för den offentliga ekonomin
Regeringsförhandlingarna och utarbetandet av regeringsprogrammet visar vägen mot Finlands ekonomi under den kommande valperioden. Före den nuvarande perioden har regeringarna följt den utgiftsram som de själva har fastställt, även om den ekonomiska utvecklingen har varierat. Ett starkare regelverk och ett brett engagemang för de långsiktiga målen skulle vara till hjälp vid skötseln av de offentliga finanserna.
När det uppstår ett behov av nya uppgifter och utgifter för det allmänna ska de finansieras genom att prioritera användningen av resurser och inte genom att öka de totala utgifterna.
Utgiftsramen för statsfinanserna borde inte kringgås genom beskattningen
Stärkandet av den offentliga ekonomin förutsätter utgiftsbesparingar och strukturella reformer, men också skärpning av beskattningen. Utan nya beslut väntas det totala skatteuttaget sjunka.
Det finns möjligheter att omfördela skattebördan i Finlands beskattningsstruktur för att öka effektiviteten. Man ska förhålla sig restriktivt till skärpningar av beskattningen av arbete och i första hand försöka öka skatteinkomsterna från andra objekt. Genom sänkta mervärdesskattesatser beviljas en betydande mängd skattestöd som inte riktas effektivt. Det kan därför vara motiverat att höja eller slopa dem, eftersom det är nödvändigt att öka skatteinkomsterna för att stärka den offentliga ekonomin.
Välfärdsområdenas verksamhet bör stabiliseras
Den offentliga förvaltningen förnyas i och med att välfärdsområdena tar över organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendet vid ingången av 2023. Under de närmaste åren är det viktigt att stabilisera välfärdsområdenas verksamhet och främja ett fungerande samarbete och förtroendet mellan staten, kommunerna och välfärdsområdena. Det behövs förutseende och långsiktiga reformer som sträcker sig över valperioderna.
För att trygga servicen och bromsa kostnadsökningen krävs det att välfärdsområdena genomför målmedvetna reformer genast från första början. Med tanke på hållbarheten i den offentliga ekonomin är det nödvändigt att välfärdsområdenas ekonomi hålls inom ramarna för den kalkylerade finansieringsmodellen. I detta sammanhang är det också viktigt att finansieringssystemet och styrmodellen för ekonomin fungerar.
En splittrad kommunstruktur och differentieringen av kommunerna gör det svårt att ordna jämlik service. Detta ifrågasätter möjligheten att fortsätta kommunpolitiken enligt tankesättet att alla kommuner sköter samma uppgifter. Det kan vara möjligt att stegvis frångå modellen med enhetliga kommuner genom att testa det till exempel uppgiftsvis eller enligt regionala behov. Man ska förhålla sig restriktivt till en ökning av kommunernas uppgifter.
Den offentliga förvaltningen måste förnyas långsiktigt
Det är viktigt att den offentliga förvaltningen förnyas. Verksamheten kan effektiviseras bland annat genom utvecklingen av tjänster och strukturer, användningen av lokaler, offentlig upphandling och automatisering. En effektiv offentlig förvaltning kräver investeringar i digitalisering.
Digitaliseringen medför investerings- och underhållskostnader, men kan också spara kostnader om en ökning av produktiviteten leder till besparingar i de totala utgifterna. Detta kan till exempel betyda att vissa arbetsuppgifter minskar och att personalstyrkan därigenom blir mindre. Automatisering av detta slag är i praktiken så gott som den enda formen av digitalisering som på längre sikt leder till konkreta besparingar i kostnaderna för förvaltningen.
Genom att utveckla tjänsterna på ett människocentrerat sätt kan man skapa smidiga, automatiska digitala tjänster som säkerställer en god förvaltning. Samtidigt är målet att kunna producera offentliga tjänster på ett mer kostnadseffektivt sätt. Det som eftersträvas är en smidigare och mer helhetsbetonad serviceupplevelse för dem som använder tjänsterna i olika livssituationer och i olika faser av livscykeln.
Antalet kundbesök kommer att minska betydligt inom de offentliga tjänsterna. Därför måste tjänsterna koncentreras till myndigheternas gemensamma kundserviceställen och e-tjänster utvecklas. Detta gör det möjligt att säkerställa heltäckande offentliga tjänster. Det leder också till besparingar i kostnaderna för statens lokaler.
Utgångspunkten för utvecklingen av statens regionförvaltning ska även under den kommande valperioden vara att ämbetsverken är sektorsövergripande. Det gäller att allvarligt överväga en sammanslagning av ämbetsverken inom statens regionförvaltning.
Staten, regionerna och kommunerna har en central roll i samhällets beredskap inför olika säkerhetshot. Bättre försörjningsberedskap kräver bland annat starkare cybersäkerhet.
Viktigt att snabbt genomföra en grön omställning
Bekämpningen av klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald kräver att de ekonomiska strukturerna reformeras snabbt. Strategin ska vara sådan att den gör det möjligt att bekämpa klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald, påskynda ekonomisk tillväxt och stärka de offentliga finanserna. Det är viktigt att man använder kostnadseffektiva styrmedel för att åstadkomma en grön omställning och att dessa bidrar till målen för omställningen och dessutom till ekonomisk välfärd.
Skuldhållbarhet bör vara ett centralt mål för alla EU-länder
EU-integration inom ekonomisk politik har börjat diskuteras i och med stora gemensamma problem. En starkare integration förutsätter samförstånd om frågor kring makt och ansvar inom den ekonomiska politiken. Samordningen av den ekonomiska politiken kan förbättras genom enklare regler och starkare nationellt ägarskap.
Det är medlemsländerna som ansvarar för en konjunkturutjämnande ekonomisk politik för att säkerställa att den gemensamma valutan är stabil. Att säkerställa en hållbar skuldsättning är ett centralt mål för alla medlemsländer i och med den låga ekonomiska tillväxten och den märkbart större offentliga skulden till följd av kriser.
”I en värld med stigande räntor förutsätter en stabil euro att medlemsländerna stärker skuldhållbarheten. Det krävs både att skuldökningen dämpas och att tillväxtpotentialen förbättras. De reformer som ingår i stabilitets- och tillväxtpakten ska uppmuntra medlemsländerna att ta större ansvar för hållbarheten i sin ekonomi, men det förutsätter att reglerna förenklas. Beslutsfattarna har mycket arbete framför sig när det gäller att avtala om och verkställa nya regler”, konstaterar understatssekreterare för internationella ärenden och finansmarknadsärenden Leena Mörttinen.
Finansministeriets tjänstemannainlägg stöder debatten kring den ekonomiska politiken och förvaltningspolitiken
Syftet med tjänstemannainlägget är att ge allmänheten, politiker och intressentgrupper information om nuläget, utmaningarna och framtidens möjligheter för den ekonomiska politiken och förvaltningspolitiken. Dessa viktiga frågor diskuteras inför riksdagsvalet, och nästa regering drar upp riktlinjer för dem i sitt program. Med vårt inlägg vill vi stödja debatten kring den ekonomiska politiken och förvaltningspolitiken. Finansministeriet har publicerat motsvarande inlägg sedan valet 1991.
Finansministeriets vision är ”FM tryggar framtiden”. Vårt strategiska mål är att säkerställa kommande generationers ekonomiska valmöjligheter i en välmående rättsstat.
Tjänstemannainlägget har utarbetats i samarbete mellan ministeriets avdelningar. Det är fråga om tjänstemannakårens sakkunniganalys och bedömning. De beslutsfattare som människorna väljer genom val fattar besluten om den ekonomiska politiken och förvaltningspolitiken.
Ytterligare information:
Lauri Kajanoja, , finanspolitisk samordnare, tfn0295 530 554, lauri.kajanoja(a)gov.fi
Susanna Huovinen, understatssekreterare för förvaltningspolitik, tfn0295 530 199, susanna.huovinen(a)gov.fi
Leena Mörttinen, understatssekreterare för internationella ärenden och finansmarknadsärenden, tfn0295 530 021 leena.morttinen(a)gov.fi