Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomiLue artikkeli suomeksi svenska EnglishRead article in English

Tjänstemannainlägget ”Ett reformvänligt och hållbart Finland”
Den offentliga ekonomin bör stärkas med minst 9 miljarder euro under de två kommande valperioderna för att trygga kommande generationers välfärd

finansministeriet
Utgivningsdatum 8.12.2022 14.00
Typ:Pressmeddelande

Finansministeriets tjänstemannainlägg lyfter fram metoder för att förbättra förutsättningarna för välfärd, styra den offentliga ekonomin tillbaka på en hållbar grund, reformera den offentliga förvaltningen och de offentliga tjänsterna samt för att genomföra en grön omställning effektivt. Korrigerande åtgärder måste vidtas snabbt.

Tjänstemannainlägget ”Ett reformvänligt och hållbart Finland” behandlar utgångspunkterna för den ekonomiska politiken och förvaltningspolitiken under den kommande valperioden. Ministeriet publicerade inlägget den 8 december.

Finland har i egenskap av en välfungerande demokrati, en innovativ ekonomi och ett land med jämlika möjligheter i många avseenden goda förutsättningar att vara ett mycket välmående samhälle. De finländska beslutsfattarna ställs emellertid inför svåra val på grund av den långvarigt svaga ekonomiska utvecklingen och de svaga offentliga finanserna. 

Det är nödvändigt att påskynda den ekonomiska tillväxten med hjälp av reformer, men direkta anpassningsåtgärder, det vill säga utgiftsbesparingar och skatteskärpningar, spelar en central roll när det gäller att stärka de offentliga finanserna snabbt. Det är inte möjligt att stärka Finlands offentliga finanser så att det över huvud taget inte skulle kännas i många finländares vardag. Säkerställandet av den offentliga ekonomins hållbarhet möjliggör för sin del investeringar som krävs för att främja en grön omställning samt beredskap inför kommande kriser.

Utmaningarna inom den offentliga ekonomin kräver reformer inom och anpassning av det demokratiska systemet och förvaltningen så att de kan styra samhällsutvecklingen. Det är viktigt att reformera förvaltningens tjänster och strukturer, att ta i bruk ny teknik och att utveckla praxis.

”Det är möjligt att styra in den offentliga ekonomin på ett hållbart spår, men åtgärder måste vidtas snabbt. Sysselsättningen och produktiviteten kan stödjas med ambitiösa reformer. Det är fortfarande möjligt att se till att Finland är ett stabilt och hållbart samhälle både för oss och för kommande generationer", konstaterar statssekreteraren såsom kanslichef Juha Majanen.

”En hållbar ekonomisk politik förutsätter reformvänlig förvaltningspolitik som garanterar människorna och företagen smidiga tjänster. Öppen förvaltning, medborgarnas delaktighet och en välfungerande demokrati hör till det finländska samhällets styrkor, och vårt land har även tidigare löst svåra utmaningar med hjälp av dessa”, säger understatssekreteraren för förvaltningspolitik Susanna Huovinen.

Den offentliga ekonomins hållbarhet kan tryggas

Behovet av att stärka de offentliga finanserna har enligt finansministeriets bedömning ökat så kraftigt att det är nödvändigt att stärka det  årliga finansiella saldot på olika sätt med minst nio miljarder euro under de två följande riksdagsvalperioderna. Om saldot stärktes med sex miljarder euro under den kommande valperioden och med tre miljarder euro under efterföljande valperiod skulle de offentliga finanserna vara i balans, vilket i sin tur skulle stoppa ökningen av skuldkvoten och så gott som täcka hållbarhetsunderskottet på längre sikt.

Det ekonomiska handlingsutrymmet kommer att minska utan några korrigerande åtgärder. Om stärkandet av de offentliga finanserna skjuts upp kommer vi att behöva ännu större anpassningsåtgärder i framtiden. Då blir det allt svårare att hålla fast vid välfärdsstatens servicelöfte.

Utan några nya beslut som stärker de offentliga finanserna kommer den offentliga skulden att vara cirka 85 % år 2031, dvs. knappa 15 procentenheter högre än om de föreslagna förstärkningsåtgärderna genomförs. Den ökade skulden skulle öka de årliga kostnaderna för skötsel av lån med närmare en miljard euro. Skuldkvoten skulle överstiga 100 procent under den senare hälften av nästa årtionde.

"Den åldrande befolkningen försvagar de offentliga finanserna. Kriser som inträffar under de kommande åren kan leda till att vi blir tvungna att fatta akuta beslut om betydande besparingar. Vi vet dock hur vi kan undvika risken genom att agera i tid”, säger Lauri Kajanoja, finanspolitisk samordnare.

Finland behöver ambitiösa strukturella reformer

Finland behöver ambitiösa strukturella reformer som stöd för sysselsättningen, den ekonomiska tillväxten och de offentliga finanserna. På grund av den offentliga ekonomins tillstånd är det skäl att betona reformer vars konsekvenser för produktiviteten och sysselsättningen kan bedömas på ett tillförlitligt sätt på förhand. 

Sysselsättningen kan stärkas bland annat genom att förnya utkomstskyddet för arbetslösa. Dagpenningsperiodens maximilängd kan bindas till arbetad tid och dessutom kan olika åldersbundna undantag, som de återstående delarna av pensionsslussen, slopas. För att förbättra sysselsättningen behövs också ett ökat utbud av inhemsk arbetskraft, ökad invandring och förbättring av arbetsförmågan. 

De offentliga satsningarna på forskning, utveckling och innovationer bidrar till att förbättra produktiviteten när de görs effektivt och så att de gynnar hela ekonomin. Därtill är det särskilt viktigt att man lyckas förbättra produktiviteten i offentliga och offentligt finansierade tjänster. 

Regeringsprogrammet bör utarbetas utifrån målen för den offentliga ekonomin

Regeringsförhandlingarna och utarbetandet av regeringsprogrammet visar vägen mot Finlands ekonomi under den kommande valperioden. Före den nuvarande perioden har regeringarna följt den utgiftsram som de själva har fastställt, även om den ekonomiska utvecklingen har varierat. Ett starkare regelverk och ett brett engagemang för de långsiktiga målen skulle vara till hjälp vid skötseln av de offentliga finanserna. 

När det uppstår ett behov av nya uppgifter och utgifter för det allmänna ska de finansieras genom att prioritera användningen av resurser och inte genom att öka de totala utgifterna. 

Utgiftsramen för statsfinanserna borde inte kringgås genom beskattningen

Stärkandet av den offentliga ekonomin förutsätter utgiftsbesparingar och strukturella reformer, men också skärpning av beskattningen. Utan nya beslut väntas det totala skatteuttaget sjunka.

Det finns möjligheter att omfördela skattebördan i Finlands beskattningsstruktur för att öka effektiviteten. Man ska förhålla sig restriktivt till skärpningar av beskattningen av arbete och i första hand försöka öka skatteinkomsterna från andra objekt. Genom sänkta mervärdesskattesatser beviljas en betydande mängd skattestöd som inte riktas effektivt. Det kan därför vara motiverat att höja eller slopa dem, eftersom det är nödvändigt att öka skatteinkomsterna för att stärka den offentliga ekonomin.

Välfärdsområdenas verksamhet bör stabiliseras

Den offentliga förvaltningen förnyas i och med att välfärdsområdena tar över organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendet vid ingången av 2023. Under de närmaste åren är det viktigt att stabilisera välfärdsområdenas verksamhet och främja ett fungerande samarbete och förtroendet mellan staten, kommunerna och välfärdsområdena. Det behövs förutseende och långsiktiga reformer som sträcker sig över valperioderna.

För att trygga servicen och bromsa kostnadsökningen krävs det att välfärdsområdena genomför målmedvetna reformer genast från första början. Med tanke på hållbarheten i den offentliga ekonomin är det nödvändigt att välfärdsområdenas ekonomi hålls inom ramarna för den kalkylerade finansieringsmodellen. I detta sammanhang är det också viktigt att finansieringssystemet och styrmodellen för ekonomin fungerar.

En splittrad kommunstruktur och differentieringen av kommunerna gör det svårt att ordna jämlik service. Detta ifrågasätter möjligheten att fortsätta kommunpolitiken enligt tankesättet att alla kommuner sköter samma uppgifter. Det kan vara möjligt att stegvis frångå modellen med enhetliga kommuner genom att testa det till exempel uppgiftsvis eller enligt regionala behov. Man ska förhålla sig restriktivt till en ökning av kommunernas uppgifter.

Den offentliga förvaltningen måste förnyas långsiktigt

Det är viktigt att den offentliga förvaltningen förnyas. Verksamheten kan effektiviseras bland annat genom utvecklingen av tjänster och strukturer, användningen av lokaler, offentlig upphandling och automatisering. En effektiv offentlig förvaltning kräver investeringar i digitalisering.

Digitaliseringen medför investerings- och underhållskostnader, men kan också spara kostnader om en ökning av produktiviteten leder till besparingar i de totala utgifterna. Detta kan till exempel betyda att vissa arbetsuppgifter minskar och att personalstyrkan därigenom blir mindre. Automatisering av detta slag är i praktiken så gott som den enda formen av digitalisering som på längre sikt leder till konkreta besparingar i kostnaderna för förvaltningen. 

Genom att utveckla tjänsterna på ett människocentrerat sätt kan man skapa smidiga, automatiska digitala tjänster som säkerställer en god förvaltning. Samtidigt är målet att kunna producera offentliga tjänster på ett mer kostnadseffektivt sätt. Det som eftersträvas är en smidigare och mer helhetsbetonad serviceupplevelse för dem som använder tjänsterna i olika livssituationer och i olika faser av livscykeln.

Antalet kundbesök kommer att minska betydligt inom de offentliga tjänsterna. Därför måste tjänsterna koncentreras till myndigheternas gemensamma kundserviceställen och e-tjänster utvecklas. Detta gör det möjligt att säkerställa heltäckande offentliga tjänster. Det leder också till besparingar i kostnaderna för statens lokaler.

Utgångspunkten för utvecklingen av statens regionförvaltning ska även under den kommande valperioden vara att ämbetsverken är sektorsövergripande. Det gäller att allvarligt överväga en sammanslagning av ämbetsverken inom statens regionförvaltning.

Staten, regionerna och kommunerna har en central roll i samhällets beredskap inför olika säkerhetshot. Bättre försörjningsberedskap kräver bland annat starkare cybersäkerhet.

Viktigt att snabbt genomföra en grön omställning

Bekämpningen av klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald kräver att de ekonomiska strukturerna reformeras snabbt. Strategin ska vara sådan att den gör det möjligt att bekämpa klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald, påskynda ekonomisk tillväxt och stärka de offentliga finanserna. Det är viktigt att man använder kostnadseffektiva styrmedel för att åstadkomma en grön omställning och att dessa bidrar till målen för omställningen och dessutom till ekonomisk välfärd. 

Skuldhållbarhet bör vara ett centralt mål för alla EU-länder

EU-integration inom ekonomisk politik har börjat diskuteras i och med stora gemensamma problem. En starkare integration förutsätter samförstånd om frågor kring makt och ansvar inom den ekonomiska politiken. Samordningen av den ekonomiska politiken kan förbättras genom enklare regler och starkare nationellt ägarskap.

Det är medlemsländerna som ansvarar för en konjunkturutjämnande ekonomisk politik för att säkerställa att den gemensamma valutan är stabil. Att säkerställa en hållbar skuldsättning är ett centralt mål för alla medlemsländer i och med den låga ekonomiska tillväxten och den märkbart större offentliga skulden till följd av kriser.

”I en värld med stigande räntor förutsätter en stabil euro att medlemsländerna stärker skuldhållbarheten. Det krävs både att skuldökningen dämpas och att tillväxtpotentialen förbättras. De reformer som ingår i stabilitets- och tillväxtpakten ska uppmuntra medlemsländerna att ta större ansvar för hållbarheten i sin ekonomi, men det förutsätter att reglerna förenklas. Beslutsfattarna har mycket arbete framför sig när det gäller att avtala om och verkställa nya regler”, konstaterar understatssekreterare för internationella ärenden och finansmarknadsärenden Leena Mörttinen.

Finansministeriets tjänstemannainlägg stöder debatten kring den ekonomiska politiken och förvaltningspolitiken 

Syftet med tjänstemannainlägget är att ge allmänheten, politiker och intressentgrupper information om nuläget, utmaningarna och framtidens möjligheter för den ekonomiska politiken och förvaltningspolitiken. Dessa viktiga frågor diskuteras inför riksdagsvalet, och nästa regering drar upp riktlinjer för dem i sitt program. Med vårt inlägg vill vi stödja debatten kring den ekonomiska politiken och förvaltningspolitiken. Finansministeriet har publicerat motsvarande inlägg sedan valet 1991.

Finansministeriets vision är ”FM tryggar framtiden”. Vårt strategiska mål är att säkerställa kommande generationers ekonomiska valmöjligheter i en välmående rättsstat.

Tjänstemannainlägget har utarbetats i samarbete mellan ministeriets avdelningar. Det är fråga om tjänstemannakårens sakkunniganalys och bedömning. De beslutsfattare som människorna väljer genom val fattar besluten om den ekonomiska politiken och förvaltningspolitiken.

Ytterligare information:
Lauri Kajanoja, , finanspolitisk samordnare, tfn0295 530 554, lauri.kajanoja(a)gov.fi
Susanna Huovinen, understatssekreterare för förvaltningspolitik, tfn0295 530 199, susanna.huovinen(a)gov.fi
Leena Mörttinen, understatssekreterare för internationella ärenden och finansmarknadsärenden, tfn0295 530 021 leena.morttinen(a)gov.fi

Tjänstemannainlägget ”Ett reformvänligt och hållbart Finland”
Beskattning Ekonomiska utsikter Finansmarknaderna Finanspolitiken Förvaltningspolitiken Kommunärenden Ministeriet Offentliga förvaltningens ICT Staten som arbetsgivare
beskattning ekonomi ekonomisk politik finansmarknaden förvaltning förvaltning förvaltningspolitik kommuner offentlig förvaltning politik politik samhällspolitik samhällspolitik skatter välfärdsområden

Se även

Riksdagen antog regeringens proposition om en reform av statens regionförvaltning

ANM FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:19.6.2025 8.20

Höstens nationella dialoger bjuder in till diskussion om sisu – ordna ditt eget evenemang

FM
Typ:Nyhet Utgivningsdatum:17.6.2025 15.29

Reviderat koncept styr skapandet av statens gemensamma arbetsmiljöer och effektiviserar samarbetet mellan ämbetsverken

FM
Typ:Nyhet Utgivningsdatum:19.3.2025 10.02

Tjänstemannaetiken 2024: Tjänstemän inom statsförvaltningen har utfäst sig till etiska principer

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:14.3.2025 12.02

Nationella dialoger: Medborgarnas otrygghet och osäkerhet har ökat

FM
Typ:Nyhet Utgivningsdatum:27.9.2024 10.33

En stor kalkylmässig nedgång i det beräknade eurobeloppet för offentliga upphandlingar i Finland

FM
Typ:Nyhet Utgivningsdatum:11.9.2024 13.48
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Offentliga upphandlingarna
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Förlängning av tiden för täckande av underskott
        • Coronastöd till kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Digi i vardagen -delegationen
          • Digi i vardagen verksamhetsberättelse
            • Digitaliseringen får inte marginalisera
            • Digitala färdigheter nya medborgarfärdigheter
            • Alla gynnas av tillgänglighet
            • Problem med identifiering
            • Hur påverkar digitaliseringen människors vardag?
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Robotiseringsansökan
            • Roboansökan 2020
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Tjänstemannainlägg 
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Det nordiska samarbetet
        • Ministerrådet för digitalisering MR-Digital
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Fördjupandet av kapitalmarknadsunionen
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
      • Säkerställande av dagliga betalningar
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation