Hyresförordningen om kommuner och välfärdsområden har utfärdats
Statsrådet har utfärdat en förordning om bestämmande av hyra enligt hyresavtal mellan kommuner och välfärdsområden under övergångsperioden 2023–2026.
I och med reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet övergår de lokaler som används inom den kommunala primärvården, den specialiserade sjukvården, socialväsendet och räddningsväsendet genom hyresavtal i välfärdsområdenas besittning under en övergångsperiod på 3 + 1 år från och med den 1 januari 2023.
Hyran enligt hyresavtalet ska täcka skäliga kapital- och underhållskostnader för lokalen i fråga. I förordningen av den 7 april 2022 föreskrivs noggrannnare om grunderna för fastställande av hyran.
Den månatliga hyran enligt hyresavtalet är en totalhyra som består av kapitalhyra och hyra för underhåll. Kapitalhyran bildas på basis av det tekniska värdet på den byggnad eller verksamhetslokal som hyrs ut. I kapitalhyran används ett avkastningskrav på sex procent. Med avkastningen kan olika kapitalkostnader för byggnaden eller verksamhetslokalen finansieras.
Byggnadens tekniska värde kan bestämmas på tre olika sätt
Byggnadens tekniska värde grundar sig på de bokföringsuppgifter om byggnadens eller lokalens kostnader som kommunen uppgett. Värdet justeras genom ändring av byggnadskostnadsindexet och det förväntade slitaget enligt förordningen. Med uppgifterna i kommunens bokföring avses anskaffningsutgiften utan avdrag för avskrivningar. I kommunens bokföring består dessa kostnader av den ursprungliga anskaffningsutgiften och senare utförda grundliga förbättringar av byggnaden eller verksamhetslokalen samt andra investeringar.
Ett annat alternativ är att använda ett tekniskt värde som bildats genom allmänt godkända beräkningsmetoder inom branschen. Detta förutsätter att kommunen har fastställt en sådan för byggnaden i fråga enlighet med förordningen.
Om byggnaden inte har något bokföringsbaserat tekniskt värde eller ett tekniskt värde som definierats enligt allmänt godtagna principer, bildas det beräknade tekniska värdet i enlighet med förordningen och bilagan till den. Kostnaderna för investeringar som gjorts under hyresperioden beaktas i det tekniska värdet.
Bildandet av underhållshyran
De underhållskostnader som ingår i hyran omfattar kostnader för administration, drift, underhållsreparation, service, skötsel av utomhusområden, uppvärmning, el, vatten och avfallshantering. Hyresgästen ansvarar dock för specialavfall och farligt avfall.
Kostnaderna beräknas med hjälp av underhållspriser per byggnadstyp i enlighet med bilagan till förordningen.
I hyresavtalet kan man av grundad anledning avtala om att bestämma underhållskostnaderna på ett sätt som avviker från bilagan till förordningen, om bestämningsgrunden leder till en hyresnivå som väsentligt avviker från de faktiska kostnaderna. Även andra tjänster än de som räknas upp ovan kan ingå i hyran för underhåll, t.ex. städning av enskilda utrymmen. Parterna kan också komma överens om att hyresgästen ansvarar för de mätbara kostnaderna, t.ex. energikostnaderna. Då kan man utnyttja de faktiska kostnaderna.
Uppgifter enligt kommunens system för interna hyror kan också användas. Kommunen och välfärdsområdet kan komma överens om att hyran i hyresavtalet bestäms enligt det system för interna hyror som används i kommunen i fråga, om systemet har tagits i bruk i kommunen genom ett beslut av ett behörigt organ senast vid ingången av 2022 och om systemet även i övrigt används enligt enhetliga principer i kommunens verksamhet.
Den hyra som tas ut hos hyresgästerna vid sådana objekt inom den sociala bostadsproduktionen som finansieras med statligt stöd (s.k. ARA-objekt) fastställs enligt självkostnadsprincipen. Om bestämmelserna om självkostnadsprincipen tillämpas på bestämmande av hyran för en lokal, tillämpas de också på bestämmande av hyran för ett hyresavtal mellan välfärdsområdet och kommunen i stället för vad som nu föreskrivs i förordningen.
Mer information:
Mervi Kuittinen, regeringsråd, finansministeriet, tfn 02955 30445, mervi.kuittinen(at)gov.fi
Ville Koponen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30504, ville.koponen (at) gov.fi
Pasi Leppänen, finansråd, tfn 02955 30564, pasi.leppanen(at)gov.fi