Kommunekonomiprogrammet
Utmaningarna inom den kommunala ekonomin förutsätter långsiktiga anpassningsåtgärder 

Anpassningsbehovet är fortfarande stort inom kommunekonomin. Utgifterna inom den kommunala ekonomin förutspås öka 2027–2030, framför allt på grund av att finansieringsansvaret för arbetslöshetsförmåner ökar osäkerheten i utgifterna. Utvecklingen av skatteinkomsterna förutspås vara skälig, men statsandelarna belastas av bestående och tidsbundna nedskärningar även om den kommunala ekonomin stärks i sin helhet tack vare regeringens diskretionära åtgärder.

Läget inom den kommunala ekonomin försämrades 2025, men förblev som helhet måttligt och visade sig vara bättre än beräknat. Försämringen av den kommunala ekonomin påverkades av att finansierings- och organiseringsansvaret för arbetskrafts- och näringstjänsterna överfördes till kommunerna. Ändringen ökade kommunernas utgifter avsevärt när konjunkturrisken realiserades. 

Satsningar på sysselsättning och höjning av indexbromsen vid ramförhandlingarna

Det anvisas cirka 5,8 miljarder euro i statsbidrag till kommunerna år 2027. De kalkylerade statsandelarna utgör cirka 4,8 miljarder euro, kompensationen för kommunernas skatteförluster cirka 0,6 miljarder euro och de övriga statsbidragen cirka 0,4 miljarder euro. Nivån på statsandelen 2027 sjunker i synnerhet på grund av att utgifterna för grundläggande utkomststöd ökade år 2025. I statsandelen har man beaktat bland annat reformen av integrationstjänsterna i enlighet med regeringsprogrammet. Finansieringen av reformen koncentreras i statsandelen för basservice.

Det avdrag för 2027 som bundits till indexhöjningen höjs till 2,8 procentenheter, vilket minskar statsandelen med ytterligare 93,5 miljoner euro. Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde bereds flera åtgärder för att främja sysselsättningen bland unga och långtidsarbetslösa.

Den sammanlagda effekten av de åtgärder som statsminister Orpos regering fastställt stärker den kommunala ekonomin med cirka 39 miljoner euro 2027 och med i genomsnitt 130 miljoner euro de övriga åren under ramperioden. 

Kommunernas ekonomiska differentiering fortsätter

De svaga utsikterna för den ekonomiska tillväxten återspeglas också i den kommunala ekonomin, där obalansen mellan inkomster och utgifter fortsätter under hela prognosperioden. Trycket på kommunernas ekonomi ökar på grund av löneuppgörelser, ökade finansieringsansvar för arbetslöshetsförmånerna, nedskärningarna i statsandelarna och nödvändiga investeringar. Minskningen av servicebehovet realiseras inte på motsvarande sätt som en minskning av utgifterna, eftersom anpassningen av servicenätet och personalstrukturen kräver mer tid.

Inkomstfinansieringen räcker inte till för att täcka investeringarna även om den beräknade ökningen av skatteinkomsterna och upphörandet av de tidsbundna nedskärningarna i statsandelarna i anslutning till social- och hälsovårdsreformen förbättrar situationen mot slutet av prognosperioden. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde förblir negativt under hela prognosperioden och kommunernas ekonomiska differentiering fortsätter.

Kommunekonomiprogrammet 2027–2030, våren 2026 
Kommunspecifik kalkyl över utgiftstrycket 

Mer information om kommunekonomiprogrammet:
Kati Jussila, finansråd, tfn 0295 530 378, kati.jussila(at)gov.fi
Teija Kauhanen, specialsakkunnig, tfn 0295 530 619, teija.kauhanen(at)gov.fi  
Lotta Mattsson, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 457, lotta.mattsson(at)gov.fi
Ville Salonen, finansråd, tfn 0295 530 388, ville.salonen(at)gov.fi.