Kommunekonomiprogrammet för 2022 har publicerats

Kommunekonomiprogrammet hösten 2021 har utarbetats i anslutning till budgetpropositionen för 2022. Den kommunala ekonomin försvagas enligt beräkningarna 2022.

De senaste två åren har varit mycket exceptionella inom den kommunala ekonomin. Jämfört med den rekordsvaga situationen år 2019 var läget inom den kommunala ekonomin år 2020, mätt enligt ekonomiska siffror, förhållandevis gott. Det goda resultatet påverkades i synnerhet av det stöd som staten anvisade kommunerna och som klart översteg de ekonomiska förluster som coronaepidemin orsakade kommunerna. 

Coronaläget påverkar kommunernas verksamhet och ekonomi ännu i år. Statens stödåtgärder fortsätter, dock i betydligt mindre mån än i fjol.

När coronaläget småningom lättar står kommunerna inför en historiskt stor förändring. Ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet överförs vid ingången av 2023 till välfärdsområdena. Ändringen har stora konsekvenser för kommunernas uppgifter och ekonomi. Dessutom deltar kommunerna i beredningen av genomförandet av reformen.

Den kommunala ekonomin beräknas försvagas 2022 

År 2022 ser svårt ut för den kommunala ekonomin då utgifterna ökar snabbare än inkomsterna. De ekonomiska konsekvenserna av coronavirussituationen beräknas upphöra så småningom, men de statliga stödåtgärderna, såsom den höjda utdelningen av samfundsskatten och ökningen av statsandelarna, upphör också. Coronasituationen kan leda till extra kostnader inom hälso- och sjukvården i någon mån även nästa år. 

Det största problemet inom den kommunala ekonomin har redan länge varit den strukturella obalansen i inkomst- och utgiftsutvecklingen. Kommunernas utgiftstryck lättar i och med social- och hälsovårdsreformen då utgifterna för befolkningens åldrande överförs från kommunerna till välfärdsområdena. Å andra sidan kommer förändringen i befolkningens åldersstruktur och den långsamma ekonomiska tillväxten på medellång sikt även i fortsättningen att påverka kommunerna genom en svag ökning av skatteinkomsterna.

Efter social- och hälsovårdsreformen beräknas den kommunala ekonomin växa engångsmässigt 2023 på grund av de tidsmässiga faktorerna inom skatteutfallet. Åren 2024–2025 försämras utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin på nytt, och kassaflödet från verksamheten och investeringarna kommer att vara cirka 750 miljoner euro negativt. Det är dock skäl att notera att de kalkyler som hänför sig till social- och hälsovårdsreformen fortfarande är preliminära och uppdateras våren 2022 i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna 2023–2026. 

Kommunernas statsbidrag minskar 2022 när coronastödåtgärderna upphör 

År 2022 anvisas närmare 300 miljoner euro mer till statsandelarna för kommunal basservice än i den ordinarie budgeten för 2021. Nivån på statsandelarna höjs av den särskilda höjning på 246 miljoner euro som fastställdes vid vårens ramförhandlingar, indexhöjningen samt den fulla statliga finansiering som anvisas för utvidgningar av kommunernas uppgifter och förpliktelser.

De åtgärder som ingår i budgetpropositionen försvagar den kommunala ekonomin 2022 med ca 1,2 miljarder euro jämfört med 2021. Ändringen förklaras dock till stor del av att engångsstöden i anslutning till coronaepidemin slopades (830 miljoner euro) samt av neutraliseringen av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna 2022 (564 miljoner euro). Kommunernas nya och utvidgade uppgifter 2022 inkluderar bland annat stödet till småbarnspedagogiken i tre steg, bindande personaldimensioneringar inom elev- och studerandevården och en skärpning av personaldimensioneringen inom barnskyddet. För nya och utvidgade uppgifter anvisas statsandelsfinansiering till 100 procent.

Största delen av de utvidgningar av kommunernas uppgifter och skyldigheter som ingår i regeringsprogrammet har genomförts redan tidigare år. Kostnaderna för dessa och ökningarna av statsandelarna stiger dock årligen. En del av uppgiftsökningarna och kostnaderna överförs dock till välfärdsområdena när de inleder sin verksamhet 2023. 

Vad är kommunekonomiprogrammet?

Kommunekonomiprogrammet fördjupar bedömningen av den kommunala ekonomin i budgetpropositionen. Syftet med programmet är att bedöma den kommunala ekonomins tillstånd och kommunernas möjligheter att klara av att ordna basservice i enlighet med budgetpropositionen. I programmet prioriteras granskningen av utvecklingsperspektiven för den kommunala ekonomin och de regeringens åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin. Kommunekonomiprogrammet bereds i ett sekretariat som utsetts av finansministeriet och där alla centrala ministerier som bereder lagstiftning om kommunernas uppgifter och statliga åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin samt, Finlands Kommunförbund, är representerade.

Ytterligare information:
Tanja Rantanen, finansråd, tfn 02955 30338, tanja.rantanen(at) gov.fi
Linnea Mäkinen, finansexpert, tfn 02955 30337, linnea.makinen(at)gov.fi
Unna Heimberg, finansexpert, tfn 02955 30280, unna.heimberg(at)gov.fi
Ville Salonen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30388, ville.salonen(at)gov.fi (tryckkalkyler)