Minister Stubb: Ekonomin, säkerheten och flyktingsituationen kräver europeiska lösningar

Ekonomin, flyktingsituationen och säkerheten tvingar enligt finansminister Alexander Stubb EU-länderna till att söka gemensamma lösningar. Det är enligt Stubb fråga om ett brytningsskede inom det europeiska samarbetet som kan jämföras med 1950- och 1990-talen. Stubb tror emellertid inte på någon snabb förändring utan uppmanar EU-länderna till att koncentrera sig på jordnära problemlösning.

Stubb talade om Europas utmaningar i Brugge, Belgien på onsdagen den 7 oktober. Han är alumn vid Europauniversitetet och öppnade universitetets termin med sin personliga bedömning av läget för Europeiska unionen 2015.

– Arbetet inom Europeiska unionen består av kontinuerlig krishantering. Stilpoängen är inte alltid så höga, men lösningar hittas alltid till slut. EU blir kanske aldrig perfekt, men vi har inte hittat något bättre system som skulle skapa fred, välfärd och säkerhet åt sina medlemmar.

Stubb medger att framsteg via kriser inte nödvändigtvis är det bästa sättet att komma framåt, men år andra sidan har EU-länderna heller inte någon gemensam vision som man kunde enas kring.

– Förnyandet av EU väcker frågor om maktbalansen mellan medlemsländerna och EU-institutionerna. Det sannolika resultatet blir en växande differentiering inom EU. Vissa länder är med, medan andra står utanför. Jag fruktar att en del länder, såsom t.ex. Storbritannien, kan känna sig isolerade. Det skulle vara ett stort bakslag om Storbritanniens folkomröstning ledde till utträde från EU. Även därför bör vi på ett tydligare sätt än förr definiera varje enskilt lands ställning och uppgift, må det då vara fråga om euron, säkerhetspolitiken eller invandringen.

För eurons del ska fokus ligga på bankunionen och kapitalmarknaderna

Rötterna till eurokrisen ligger enligt Stubb djupare än i Lehman Brothers konkurs.

– Maastrichtkonventionen innebar att ansvaret för penningpolitiken överlämnades till Europeiska unionen, medan medlemsländerna fortfarande svarar för den ekonomiska politiken. Allt gick väl tills medlemsländerna själva började bryta mot sina egna regler. Problemet möttes på ett klassiskt EU-sätt: först uppstår en kris, sedan följer kaos och till slut uppnår man en lösning.

Det blev enligt Stubb klart under stormens gång att den ekonomiska och monetära unionen måste repareras.

– Jag tror inte att EU tar några större steg vare sig mot en fiskal eller mot en politisk union. Skatterna förblir en nationell angelägenhet, och EU-budgeten kommer inte att växa i nämnvärd mån. Medlemsländerna har fortfarande det slutliga ordet såväl i fråga om välfärdstjänsterna som om den ekonomiska politiken. Arbetet med bankunionen och kapitalmarknadsunionen bör fortsättas mot denna bakgrund. Det skulle vara en bra början om alla medlemsländer verkställde de beslut som redan fattats om bankunionen. I sinom tid kan vi kanske inrätta ett gemensamt insättningsgarantisystem, men vi är inte där ännu. Kapitalmarknadsunionen är den viktigaste frågan eftersom en gemensam inre marknad behöver gemensamma kapitalmarknader, sade Stubb.

Asylpraxis bör förenhetligas

Flyktingläget kommer enligt Stubb att omforma hela Europas framtid.

– Vi har sett hjärtskärande bilder om flyktingar som anländer till Europas stränder. Utsatta människor måste hjälpas, inga andra alternativ finns. Samtidigt måste man söka efter praktiska lösningar så att läget inte spårar ur kontroll. Antingen så svarar Europa mot denna utmaning eller så misslyckas vi tillsammans. Inget EU-land klarar av detta läge ensamt.

Stubb kräver att de gemensamma besluten verkställs snabbt.

– Vi har beslutat om fördelningen av bördan och om behandlingscentralerna för asylsökanden. Vi kom också överens om att definiera de trygga länderna, att förstärka bevakningen vid EU:s yttre gräns och att samarbeta med ursprungsländerna. Beslut finns, men verkställandet går trögt.

Stubb föreslår också tilläggsåtgärder för stävjandet av asylsökarnas migration från ett EU-land till ett annat.

– Behandlingen av asylsökare, dvs. asylkriterierna och förmånerna, bör förenhetligas i EU. Det är inte ändamålsenligt att vi uppmuntrar människor till att undvika myndigheterna och att resa genom Europa i hopp om bättre mottagning. Det är inte asylsökarnas fel att de handlar på detta vis. Vem som helst av oss kunde göra samma sak i motsvarande situation. Orsaken är att EU-ländernas linjer avviker avsevärt från varandra. Asylpraxis bör förenhetligas.

Stubb avvisar förslagen om att stänga gränserna inom Schengen-området.

– Allt prat om stängning av de interna gränserna är strunt. 25-årsjubileet med anledning av Tysklands återförening är en bra påminnelse om vad det är fråga om: rivning av murar, inte uppställning av dem.

EU har svarat mot det försvagade säkerhetsläget bättre än väntat

Det tredje trycket mot EU är enligt Stubbs analys det försvagade säkerhetsläget. Stubb hänvisade till det oklara läget i Mellanöstern och Nordafrika, Rysslands agerande i Ukraina och terrordåden inom EU.

– Jag hör till optimisterna som förväntade sig en ny start mellan EU och Ryssland då Medvedev var president. Å andra sidan hör jag också till realisterna som anser att kriget i Georgien återinförde kraftpolitiken till Europa. Det som inträffat i Ukraina har tyvärr bekräftat farhågorna. Somliga bedömer att Ryssland ville återinta sin plats som global maktfaktor, försvara sin intressesfär och hålla tillbaka färgrevolutionerna. EU bör söka en ny start i sitt förhållande till Ryssland. Det vore i Finlands intressen även ur ekonomiskt perspektiv. Men så länge som Ryssland bryter mot internationell rätt bör EU-länderna sätta de kortsiktiga ekonomiska nyttorna åt sidan och fokusera på det viktigaste: fred och säkerhet.

– Europa har svarat mot det försvagade säkerhetsläget på ett bättre sätt än väntat, som exempel kan nämnas läget i Ukraina. Ryssland har försökt splittra EU men vi har bevarat vår enighet. Krisen i Ukraina har på flera sätt varit ett exempel på välfungerande utrikespolitik på EU-nivå. Vi har inte löst krisen, men vi har klart och tydligt fördömt Rysslands agerande och skapat ett tryck mot en förhandlingsuppgörelse med den kraft som EU besitter, dvs. ekonomin.

– EU är inte någon militär allians och bör heller inte bli en sådan. Nato är ryggraden inom det kollektiva försvaret av Europa åtminstone för de flesta EU-länderna. Men det är en omöjlig tanke att EU-länderna inte skulle ge en hjälpande hand om något medlemsland råkade ut för militär aggression. Enligt Lissabonavtalet är vi förpliktade till att hjälpa.

Alexander Stubb avslutade sitt tal med att begrunda den demokratiska acceptansen av EU:s transnationella åtgärder.

– Vi börjar närma oss gränsen i fråga om den demokratiska legitimiteten, och någonting måste göras. Vi kan inte fortsätta så att transnationella EU alltid är syndabocken oberoende av om det gör för mycket eller för litet. Medlemsländerna har beslutandemakten. De kan alltså inte heller undgå sitt ansvar. Populistiska rörelser får stöd från människor som upplever att de inte blir hörda. Risken finns att situationen förvärras om människornas frustration inte bemöts. Det är lätt att skylla på EU, men det borde väl vara klart senast nu att vi behöver europeiska lösningar för ekonomin, säkerheten och flyktingsfrågan. Lösningarna bör skapas tillsammans och de bör också försvaras nationellt.

Ytterligare information:

Suvi Aherto, specialmedarbetare, tfn 050 349 6121, [email protected]