Kommunekonomiprogrammet
Anpassningstrycket i den kommunala ekonomin ökar
Ifjol var den kommunala ekonomin stark, vilket berodde på orsaker av engångsnatur, men de kommande åren ser sämre ut och ett stort anpassningstryck är att vänta i den kommunala ekonomin. Kommunernas utgifter ökar i takt med inkomstutvecklingen och de stigande priserna. Även investeringsnivån beräknas förbli hög under de närmaste åren. Enligt det färska kommunekonomiprogrammet finns det samtidigt tydliga utmaningar när det gäller kommunernas inkomster. Den sammanlagda effekten av besluten vid regeringens ramförhandlingar är att den kommunala ekonomin stärks.
År 2023 befann kommunerna sig på många sätt i ett exceptionellt läge efter social- och hälsovårdsreformen. Reformen påverkade både verksamheten och ekonomin i kommunerna på ett betydande sätt. Årsbidraget för den kommunala ekonomin överskred ifjol 4,6 miljarder euro, vilket var tillräckligt för att täcka både avskrivningarna och nettoinvesteringarna. Räkenskapsperiodens resultat var positivt, 1,8 miljoner euro. Faktorer av engångskaraktär i anslutning till social- och hälsovårdsreformen hade en väsentlig inverkan på det positiva resultatet. Enligt kommunekonomiprogrammet, som publicerades den 25 april, har den kommunala ekonomin emellertid redan vänt i en sämre riktning.
Besluten vid ramförhandlingarna stärker den kommunala ekonomin
Beredningen av kommunekonomiprogrammet utgör en del av beredningen av planen för de offentliga finanserna och beredningen av budgetpropositionen.
Vid ramförhandlingarna fattades flera beslut som påverkar den kommunala ekonomin. Den sammanlagda effekten av besluten är att den kommunala ekonomin stärks. Statsandelen för kommunal basservice kommer att ökas med 277 miljoner euro från och med 2025. Genom ökningen lindras konsekvenserna av den uppdatering av överföringskalkylen för social- och hälsovården som gjordes i slutet av förra året. Kommunalbeskattningens effektivitet förbättras genom att förvärvsinkomstavdraget slopas, och samtidigt görs de ändringar i statsbeskattningen som ger ramarna för skatteåtstramningen. Ändringen innebär att intäkterna från kommunalskatten i Fastlandsfinland ökar med 340 miljoner på årsnivå. Kompensationerna för kommunernas förlorade skatteinkomster sjunker i motsvarande grad som deras skatteintäkter ökar. Den lösning i regeringsprogrammet som går ut på att besparingar riktas till fondekonomin kommer att stärka den kommunala ekonomin med sammanlagt cirka 70 miljoner euro per år.
Som ett led i de nya anpassningsåtgärderna minskar kommunernas skyldigheter eller ökar kommunernas avgiftsinkomster så att de offentliga finanserna stärks med 100 miljoner euro från och med 2025. De skyldigheter som rör kommunens arbete minskas eller kommunernas avgiftsinkomster ökas med sammanlagt hundra miljoner euro till exempel inom undervisnings- och kulturministeriets, arbets- och näringsministeriets, miljöministeriets och social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområden. Inom alla förvaltningsområden minskas bland annat antalet planerings- och registreringsskyldigheter i kommunens verksamhet.
I anslutning till detta beslut görs en teknisk minskning på 25 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice från och med 2025.
Stor obalans mellan inkomsterna och utgifterna i den kommunala ekonomin
Obalansen mellan inkomster och utgifter i den kommunala ekonomin fördjupas under de närmaste åren, särskilt på grund av de stigande kostnaderna, investeringsbehovet och avstämningarna och återkravet av statsandelarna i anslutning till social- och hälsovårdsreformen. Skatteinkomsterna kvarstår som den viktigaste inkomstkällan inom kommunalförvaltningen, trots att de nästan halverades till följd av social- och hälsovårdsreformen. Även om skatteinkomsterna enligt prognoserna kommer att ligga vid cirka 4,2 procent åren 2025–2028, det vill säga över genomsnittet på lång sikt, beräknar man att kassaflödet från kommunernas verksamhet och investeringar samtidigt kommer att vara cirka 1,6–2,0 miljarder euro negativt. Den allt svårare situationen inom den kommunala ekonomin medför utmaningar för skötseln av ekonomin. Efter social- och hälsovårdsreformen har det ekonomiska handlingsutrymmet inom kommunfältet minskat betydligt och en proaktiv planering av servicenätet och vikten av behovsprövning av investeringar accentueras ytterligare.
Vad är kommunekonomiprogrammet?
Vårens kommunekonomiprogram fördjupar den bedömning av den kommunala ekonomin som görs i planen för de offentliga finanserna. I kommunekonomiprogrammet prioriteras granskningen av utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin och av de åtgärder som regeringen vidtar och som påverkar den kommunala ekonomin. Kommunekonomiprogrammet bereds i ett sekretariat som utsetts av finansministeriet. Sekretariatet har representanter från alla centrala ministerier som bereder sådan lagstiftning om kommunernas uppgifter och åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin och från Kommunförbundet.
Finanspolitiska ministerutskottet följer avvecklingen av normer
Efter att ha berett kommunekonomiprogrammet beslutade det finanspolitiska ministerutskottet den 23 april med tanke på rambesluten att de ministerier som saken gäller i enlighet med ramriktlinjerna tar fram ytterligare förslag om vilka regeringspropositioner som ska främja målen för normavvecklingen och föra in målen i statsbudgeten för 2025. Ministerierna ska dessutom bereda behövliga ytterligare förslag om avveckling av normer för kommunernas arbete för sammanlagt hundra miljoner euro. En statssekreterararbetsgrupp utnämndes för att styra arbetet.
Ett mer omfattande arbete för att avveckla normer framskrider utifrån kommunernas förslag genom en process som inletts redan tidigare.
Kommunekonomiprogrammet 2025–2028, våren 2024
Kommunspecifik kalkyl över utgiftstrycket
Mer information om kommunekonomiprogrammet:
Kati Jussila, finansråd, enhetschef, tfn 02955 30378, kati.jussila(a)gov.fi
Lotta Mattsson, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 457, lotta.mattsson(at)gov.fi
Lauri Piirainen, finansexpert, tfn 02955 30521, lauri.piirainen(a)gov.fi
(kommunspecifik kalkyl över utgiftstrycket)
Mer information om avveckling av normer
Elina Laavi, statssekreterare, tfn 040 708 2121