Finlands ekonomi stannar av men återhämtar sig – köpkraften ökar och investeringarna påskyndar tillväxten mot slutet av året

Den ekonomiska tillväxten stannar av i Finland när de stigande priserna och räntorna minskar efterfrågan. Enligt prognoserna kommer ekonomin emellertid att återhämta sig mot slutet av året i och med att hushållen får större köpkraft. Investeringar i den gröna omställningen påskyndar tillväxten ytterligare. Offentliga sektorns underskott ökar i år och lär inte minska under prognosperioden, bedömer finansministeriet i sin ekonomiska översikt, som ministeriet offentliggjorde den 15 juni. Översikten innehåller inga åtgärder i det nya regeringsprogrammet för att stärka de offentliga finanserna.

År 2023 stannar bruttonationalprodukten (BNP) på samma nivå som i fjol. De stigande priserna och räntorna, som har bromsat hushållens konsumtion och privata investeringar, pressar ner den ekonomiska tillväxten. En motvikt är att utrikeshandeln inverkar positivt på tillväxten när exporten ökar och importen avsevärt minskar. 

”I början av året har Finlands ekonomi gått enligt förväntningarna och utsikterna har inte heller förändrats väsentligt. Även om de gröna investeringarna kan medföra positiva överraskningar, behövs målmedvetna och omfattande åtgärder istället för överraskningar för att de offentliga finanserna ska stabiliseras.”, säger överdirektör, avdelningschef Mikko Spolander.

År 2024 förväntas Finlands ekonomi växa med 1,4 procent och år 2025 med 1,9 procent. Ökningen år 2024 påverkas positivt av att priserna stiger i långsammare takt och att hushållens inkomster ökar, vilket förbättrar hushållens köpkraft. Tillväxten stöds dessutom av investeringar i den gröna omställningen, vilket ökar den inhemska efterfrågan. Om investeringarna blir av, genomförs de flesta av dem emellertid i slutet av årtiondet. 

Produktionstillväxten har avstannat, vilket syns i form av att sysselsättningen minskar något i slutet av året. Sysselsättningen sjunker emellertid bara en aning och förbättras under prognosperioden. Arbetslöshetsgraden sjunker till 6,6 procent och sysselsättningsgraden bland personer i åldern 15–64 år stiger till 74,6 procent före 2025. Arbetslöshetsläget var lika bra senast i början av 1990-talet.
Lägesbilden för ekonomin är tudelad både i Finland och ute i världen. Tjänsterna ökar kraftigt, sysselsättningsläget förbättras ytterligare och lönerna stiger. Läget inom industrin är å andra sidan klart sämre och de stigande räntorna har fått byggandet att minska rejält.

Investeringsplaner kan ge en större knuff åt den ekonomiska tillväxten än beräknat

Priskonkurrenskraften förblir relativt god, vilket ökar exporten. Importen ökar snabbare nästa år i och med att konsumtionen och investeringarna ökar. Den ryska marknaden är stängd och turismen har minskat, vilket har lämnat djupa spår i Finlands utrikeshandel och i exporten av särskilda tjänster.   

Räntorna på bostadslån har stigit snabbt, vilket har kylt ned bostadsmarknaden, och antalet inledda bostadsbyggen minskade med cirka en fjärdedel under början av året jämfört med samma tid föregående år. Byggandet upprätthålls emellertid av reparationsbyggande och av annat byggande än bostadsbyggande. Bostadsmarknaden förväntas avstanna kortvarigt. Det är emellertid möjligt att bostadsbyggandet minskar mer än väntat, särskilt om priserna och räntorna stiger under en längre tid än väntat. 

Investeringarna i den gröna omställningen påskyndar den ekonomiska tillväxten och kan även medföra en positiv tillväxtimpuls som är större än vad som väntat. I Finland planeras en väldigt betydande mängd vindkraftsinvesteringar och investeringar i produktionsanläggningar som använder vindkraftens billiga och rena energi. Alla investeringsplaner blir inte av, men planerna är många fler jämfört med normalläget.   

Underskottet i de offentliga finanserna ökar men den nya regeringen kan påverka situationen

De offentliga finanserna blev bättre under de två senaste åren i och med att pandemin klingade av. Förbättringen var emellertid tillfällig: ekonomin växer inte år 2023, inflationen leder till att de offentliga utgifterna ökar och kostnaderna för skuldhanteringen ökar ytterligare under prognosperioden. Dessutom försämras de offentliga finanserna, särskilt statsförvaltningen, av olika beslutsbaserade åtgärder. Till följd av allt detta är underskottet i de offentliga finanserna 2,4 procent i förhållande till BNP i år och ökar till tre procent år 2025. 

Den offentliga skuldkvoten ökar under hela prognosperioden. Statsförvaltningens och lokalförvaltningens sammanlagda betydande underskott, den åldrande befolkningen och de snabbt ökande kostnaderna för skuldhanteringen gör att skuldkvoten fortsätter att stiga i fortsättningen. Om räntehöjningarna avstannar, minskar emellertid osäkerheten i fråga om kostnaderna för skuldhanteringen.

Prognosen är baserad på antagandet att de effekter som Rysslands anfallskrig mot Ukraina har på ekonomin förblir på den nuvarande nivån. Det är svårt att förutse vilka konsekvenser nya vändningar i kriget kan ha för Finlands och Europas ekonomi. Prognosen är dessutom så att säga baserad på ett scenario med oförändrad politik, vilket innebär att prognosen inte förutspår vilka åtgärder som kommer att vidtas av den regering som håller på att bildas. Den nya regeringens åtgärder kan i betydande grad påverka de offentliga finanserna. 

Mer information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)gov.fi 
Janne Huovari, finansråd, tfn 02955 30171, janne.huovari(at)gov.fi (realekonomi) 
Jenni Pääkkönen, finansråd, tfn 02955 30131, jenni.paakkonen(at)gov.fi (de offentliga finanserna)