Budgetförslaget för finansministeriets förvaltningsområde betonar kommunernas och välfärdsområdenas finansiering

Finansministeriet föreslår att det egna förvaltningsområdets anslag ska uppgå till sammanlagt 38,5 miljarder euro 2024, vilket är 4,3 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2023. Ökningen beror framför allt på att välfärdsområdenas och HUS-sammanslutningens finansiering av social- och hälsovården och räddningsväsendet har ökat.

Av anslagen för förvaltningsområdet utgör finansieringen av välfärdsområdena och HUS-sammanslutningen 64 procent, statsunderstödet till kommunerna 9 procent, de statliga pensionerna och ersättningarna 15,5 procent, EU:s och andra internationella organisationers betalningsandelar 6,8 procent, energiskattstöden 0,2 procent och de avgifter som betalas till landskapet Åland 0,8 procent. Ämbetsverkens omkostnader utgör 2,6 procent av anslagen och mervärdesskatteutgifterna inom förvaltningsområdet 0,5 procent.

Finansieringen av välfärdsområdena och kommunal basservice

För den statliga finansieringen med allmän täckning till välfärdsområdena föreslås 24,6 miljarder euro. Anslagsnivån ökar med cirka 4 miljarder euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2023.

Ökningen av välfärdsområdenas finansiering förklaras av att cirka 1,9 miljarder euro av områdenas finansiering för 2023 betalades på förhand i statsbudgeten för 2022. Dessutom höjs välfärdsområdenas finansiering med ungefär en miljard euro av de lagstadgade höjningarna i anslutning till förändringar i kostnadsnivån och servicenivån. I välfärdsområdenas finansieringsbas görs en nivåhöjning på basis av preciseringen av de kostnader som överförs från kommunerna. År 2024 betalas till regionerna också en engångspost som korrigerar finansieringen för 2023. Dessa höjer finansieringen med något över en miljard euro. Finansieringen av universitetssjukhustillägget ökas med ca 130 miljoner euro som en ny bestämningsfaktor inom finansieringen med allmän täckning.

För statsandelen för kommunal basservice föreslås 2,6 miljarder euro, vilket är 0,2 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2023. Förändringen i statsandelarna förklaras i huvudsak av att de social- och hälsovårdskostnader som överförts från kommunerna till välfärdsområdena vid ingången av 2023 samt de inkomster som överförts från kommunerna har preciserats. Skillnaden mellan de kostnader och inkomster som överförts beaktas i statsandelen från och med 2024.

Beskattningen och Tullen

För Skatteförvaltningens och Tullens omkostnader föreslås anslag på sammanlagt 676 miljoner euro. Detta omfattar 43 miljoner euro i omkostnader för det nationella inkomstregistret och utgifter för byggande av ett positivt kreditupplysningsregister. I Tullens omkostnader ingår också 11 miljoner euro för en fullständig omarbetning av tullklareringssystemet och 6 miljoner euro för att säkerställa Tullens tekniska färdigheter.

För återbetalning av skatter, för ränteutgifter som hänför sig till beskattningen och för exportrestitution av bilskatt föreslås dessutom 35 miljoner euro.

Statliga ämbetsverks tjänster

För de statliga ämbetsverkens gemensamma tjänster föreslås 72 miljoner euro. I anslagen ingår omkostnaderna för Statskontoret, Palkeet och Valtori samt Valtoris investeringsutgifter. Merparten av tjänsterna finansieras som avgiftsbelagd verksamhet. Statskontoret producerar dessutom centraliserade tjänster för staten bland annat i fråga om medelsanskaffningen och centralbokföringen.

Maximibeloppet för Senatkoncernens investeringsfullmakt föreslås vara 750 miljoner euro. Investeringarna fokuserar på byggande som är nödvändigt med tanke på statens uppgifter och som förbättrar inomhusklimatet, ökar lokaleffektiviteten och tryggar myndigheternas verksamhetsförutsättningar.

Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen

För statistikväsendet, statens ekonomiska forskning och registerförvaltningen föreslås sammanlagt 134 miljoner euro. Beloppet innefattar Statistikcentralens omkostnader till ett belopp av 57 miljoner euro, Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader till ett belopp av 4,6 miljoner euro samt omkostnader för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata till ett belopp av 64 miljoner euro.

För utgifter för stark autentisering som krävs för den offentliga förvaltningens tjänster föreslås 8 miljoner euro.

Statens regional- och lokalförvaltning

Anslagen för regional- och lokalförvaltningen består till största delen av regionförvaltningsverkens omkostnader, för vilka det föreslås 71 miljoner euro. För utveckling av servicestrukturerna och statens förvaltningsstrukturer föreslås ett tillägg på en miljon euro för regionförvaltningsreformen.
Statens pensionsutgifter och ersättningar

För pensioner som betalas av staten och utgifter i anslutning till dem föreslås anslag på 5,9 miljarder euro, vilket är 249 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2023. Ökningen beror i huvudsak på effekterna av indexhöjningarna av pensionerna.

Dessutom föreslås 40 miljoner euro för skadestånd som Statskontoret betalar, inklusive utgifterna för statens skydd för reseskador.

Avgifter till Europeiska unionen

För de finansiella bidrag som Finland betalar till Europeiska unionen föreslås 2,6 miljarder euro vilket är 88 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2023.

År 2024 är det fjärde år budgetåret under EU:s budgetramperiod 2021– 2027. Det föreslagna anslaget baserar sig på Europeiska kommissionens förslag till nivån på avgiftstaket i EU:s fleråriga budgetram för 2024.

Beredningen av budgetpropositionen fortskrider

Finansministeriet publicerade ett budgetförslag för hela staten den 28 augusti. Beredningen av nästa års budgetproposition fortsätter härnäst genom bilaterala förhandlingar mellan ministerierna och finansministeriet, som hålls 5–6 september. Finansministeriet förhandlar dessutom om budgetförslaget för det egna förvaltningsområdet.

Regeringen sammanträder den 19–20 september för att förhandla om budgetpropositionen för 2024. Regeringens budgetproposition offentliggörs i sin helhet den 9 oktober efter att den behandlats vid finansutskottets extraordinära sammanträde och vid statsrådets allmänna sammanträde.

Riktlinjerna i regeringsprogrammet har tagits in i ramförslaget för 2025–2027

De reviderade ramförslag för 2025–2027 som justerats i enlighet med regeringsprogrammet behandlas samtidigt som budgetförslaget för 2024. Regeringsprogrammets skrivningar och andra åtgärder genomförs inom de gränser som ramen för valperioden tillåter.
Statsförvaltningens omkostnader kommer i enlighet med regeringsprogrammet att minskas under ramperioden. För finansministeriets förvaltningsområde betyder detta 29,7 miljoner euro 2025 och 58 miljoner euro 2027.

Förslagen till tillägg under ramperioden hänför sig särskilt till regeringsprogrammets konsekvenser för finansieringen av välfärdsområdena.

Mer information:
Jan Holmberg, ekonomichef, finansministeriet, tfn 0295 530 156, jan.holmberg(a)gov.fi
Jussi Lammassaari, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 060, jussi.lammassaari(a)gov.fi (finansieringen av kommunerna och välfärdsområdena)