Hyppää sisältöön
  • Valtioneuvosto
    • Valtio­neuvoston kanslia
    • Puolustus­ministeriö
    • Liikenne- ja viestintä­ministeriö
    • Ulko­ministeriö
    • Valtio­varain­ministeriö
    • Työ- ja elinkeino­ministeriö
    • Oikeus­ministeriö
    • Opetus- ja kulttuuri­ministeriö
    • Sosiaali- ja terveys­ministeriö
    • Sisä­ministeriö
    • Maa- ja metsätalous­ministeriö
    • Ympäristö­ministeriö

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö etusivu
Navigation
  • Etusivu
  • Vastuualueet
    • Talouspolitiikka Budjetti, EU, kansainväliset asiat
    • Talousnäkymät Ennusteet
    • Verotus Verojärjestelmä ja valmistelu
    • Rahoitusmarkkinat Toimivat ja vakaat markkinat
    • Hallintopolitiikka Hallinnon kehittäminen ja rakenteet
    • Hyvinvointialueet Tehtävät, toiminta ja talous
    • Julkisen hallinnon ICT Tietopolitiikka ja digitalisaatio
    • Kunta-asiat Talous, rakenteet ja yhteistyö
    • Valtio työnantajana Henkilöstö ja työnantajatoiminta
  • Ajankohtaista
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
  • Julkaisut
  • Ministeriö
  • Yhteystiedot
  • Tiedotteet ja uutiset
  • Kolumnit
  • Puheet
  • Päätökset
  • Uutiskirjeet
  • Tapahtumat
  • Ajankohtaiset teemat
  • Tulevat julkistukset
  • VM sosiaalisessa mediassa
  • Tilaa aineistoja
suomiLue artikkeli suomeksi svenska

Ändringar vid årsskiftet inom FM:s förvaltningsområde

finansministeriet
Utgivningsdatum 20.12.2018 11.59 | Publicerad på svenska 20.12.2018 kl. 14.51
Typ:Pressmeddelande

Beskattningen av löntagare förblir nästan oförändrad nästa år. Beskattningen av alkohol- och läskedrycker skärps, men bil- och fordonsskatterna lättas.

Ändringar i beskattningen av förvärvsinkomster

I grunderna för förvärvsinkomstbeskattningen görs på samtliga inkomstnivåer en indexjustering enligt ett inflationsantagande på 2,6 procent. Förutom indexjusteringen lättas beskattningen av förvärvsinkomster med sammanlagt 130 miljoner euro, med betoning på låginkomsttagare. Lättandet genomförs genom att höja grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs med 60 miljoner euro, arbetsinkomstavdraget med 40 miljoner euro samt pensionsinkomstavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen med sammanlagt 30 miljoner euro. Giltighetstiden för den nedre gränsen för solidaritetsskatten förlängs nästa år. 

Beskattningen av löntagarna kommer att förbli nästan oförändrad då man tar i beaktande förändringarna i löntagaravgifterna och den allmänna förhöjningen av lönenivån.

Statens progressiva inkomstskatteskala år 2019

Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på inkomst som överskrider nedre gränsen, %
17 600–26 400 8 6
26 400–43 500 536 17,25
43 500–76 100 3 485,75 21,25
76 100– 10 413, 25 31,25

Maximibeloppet för grundavdraget vid kommunalbeskattningen, arbetsinkomstavdraget samt pensionsinkomstavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen höjs

Maximibeloppet för grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs från 3 100 euro till 3 305 euro. Det maximala beloppet för arbetsinkomstavdraget höjs från 1 540 euro till 1 630 euro för den del av nettoförvärvsinkomsten som överstiger 33 000 euro. Arbetsinkomstavdrag beviljas inte längre om nettoförvärvsinkomsten uppgår till cirka 128 400 euro.

Koefficienten som används till att beräkna det fulla beloppet för pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen höjs från 3,81 till 3,867. Det fulla pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen är 11 590 euro nästa år. Koefficienten som används till att beräkna det fulla beloppet för pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen höjs från 1,393 till 1,395, och det fulla avdragsbeloppet är ca 9 050 euro nästa år.

Avdraget för bostad på arbetsorten höjs

Det maximala beloppet för avdraget för bostad på arbetsorten höjs från 250 euro till 450 euro för varje kalendermånad som den skattskyldige har haft två bostäder.

Maximala beloppet för resekostnadsersättning till frivilligarbetare höjs

Maximibeloppet av skattefria kilometerersättningar till frivilligarbetare höjs från nuvarande 2 000 euro till 3 000 euro per kalenderår. Tillämpningsområdet utvidgas till att omfatta förutom allmännyttiga samfund även ersättningar från offentliga samfund.

Ränteavdraget på bostadslån sänks

Ränteavdraget på bostadslån sänks från 35 procent till 25 procent.

Ytterligare information:

Timo Annala, konsultativ tjänsteman tfn 02955 30318, timo.annala(at)vm.fi
Filip Kjellberg, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30123, filip.kjellberg(at)vm.fi

Löneuppgifterna i inkomstregistret

Arbetsgivarna kan i fortsättningen anmäla personalens löneuppgifter på en gång till alla myndigheter och andra aktörer som har rätt att få informationen.

Varje löntagares alla betalningstransaktioner anmäls skilt. Uppgifterna skickas vanligtvis direkt ur arbetsgivarens lönebetalningssystem, men de kan också lämnas in via inkomstregistrets elektroniska ärendehanteringstjänst, eller om det finns särskilda skäl även på papper.

Informationen i inkomstregistret används från och med ingången av 2019 av Skatteförvaltningen, FPA, arbetspensionsbranschen och Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Vid ingången av 2020 kommer användarkretsen att utvidgas väsentligt. Uppgifterna i inkomstregistret är inte offentliga, och de överlämnas till informationsanvändarna endast med städ av lagstadgad rätt till information.

Medborgarna kan kontrollera sina inkomstuppgifter i inkomstregistret via registrets elektroniska ärendehanteringstjänst. Tjänsten visar även vilka uppgifter myndigheter och andra aktörer får från registret.

Ytterligare information:

Arto Leinonen, projektchef, tfn 040 769 1149, arto.leinonen(at)vm.fi
Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30239, jukka.vanhanen(at) vm.fi

Skatteavtalet med Portugal upphävs

Finland och Portugal befinner sig i ett avtalslöst tillstånd då det gamla avtalet upphävs utan att bli ersatt av ett nytt. Båda länderna beskattar pensioner som utbetalas till det andra landet enligt den interna skattelagstiftningen. Finland eliminerar dubbel beskattning endast för den statliga skatts del som betalas i Portugal.

Ytterligare information:

Anders Colliander, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30289, anders.colliander(at)vm.fi

Beskattningen av alkohol- och läskedrycker skärps

Punktskatten på alkoholdrycker höjs jämnt för samtliga dryckesslag i proportion till alkoholhalten, dock så att skatten på vin höjs något mera än de övriga skatterna. Den genomsnittliga skatteförhöjningen är 2,5 procent. Detaljhandelspriserna på alkoholdrycker höjs i genomsnitt med ungefär en procent.

Höjningen av punktskatten på läskedrycker gäller alla läskedrycker, men dock så att höjningen fokuserar på drycker som innehåller socker. Punktskatten på läskedrycker som innehåller mer än 0,5 procent socker höjs från 22 cent till 27 cent per liter färdig dryck. Punktskatten på övriga läskedrycker höjs från 11 cent till 12 cent per liter. Punktskatten på dryckpulver som innehåller socker höjs från 140 cent till 172 cent per kilogram, och punktskatten på övriga dryckpulver från 95 cent till 104 cent per kilogram.

Ytterligare information:

Jenni Oksanen, konsultativ tjänsteman (alkoholbeskattningen), tfn 02955 30577, jenni.oksanen(at)vm.fi
Pia Kivimies, konsultativ tjänsteman (läskedrycksbeskattningen), tfn 02955 30183, pia.kivimies(at)vm.fi

Bilskatten sänks

Bilskatten sänks med lätt tonvikt på fordon med lägre utsläpp. Bilskatten anpassas dessutom till utsläppsnivåerna enligt den nya metoden för mätning av koldioxidutsläpp så att skattenivåerna i genomsnitt förblir oförändrade jämfört med läget innan. De nya skattenivåerna tillämpas på bilar som beskattas från och med den 3 december. På bilar som beställts före september 2018 och som beskattas efter den 3 december kan på den skattskyldiges begäran tillämpas skattetabellen enligt den gamla metoden för mätning av utsläpp.

Ytterligare information:

Merja Sandell, regeringsråd, tfn 02955 30191, merja.sandell(at)vm.fi

Fordonsskatten lättas

Fordonsskattens grundskatt lättas från och med ingången av 2020, och lättnaden ingår i skattebiljetter som skickas ut från och med januari 2019. Sänkningen har en lätt tonvikt på fordon med lägre utsläpp: den största skattesänkningen riktar sig mot bilar med nollutsläpp och sänkningen minskar stegvist i takt med att utsläppsnivån stiger. Skattelättnaden innebär en genomsnittlig minskning på ca 20 euro per år för de fordons del som beskattas på basis av koldioxidutsläppen. Fordonsskattens grundskatt anpassas dessutom till bilar som mätts enligt den nya mätmetoden från och med 2020, och detta syns i skattebiljetterna som skickas ut i januari 2019.

Ytterligare information:

Ella Luikku, skattesakkunnig, tfn 02955 30091, ella.luikku(at)vm.fi

Nya begränsningar av ränteavdragen i inkomstbeskattningen av företag

Begränsningen av ränteavdrag som tillämpas vid inkomstbeskattningen av företag utvidgas. Begränsningen gäller i fortsättningen även ränteutgifter för banklån. Den nuvarande begränsningen har endast gällt räntebetalningar mellan företag i intressegemenskap och  den har tillämpats enbart vid beskattningen av inkomst av näringsverksamhet. Begränsningen tillämpas i fortsättningen även på ränteutgifter i anslutning till personliga inkomstkällor och lantbruksinkomster, vilket betyder att begränsningen även gäller fastighetsbranschen.

Ytterligare information:

Anu Rajamäki, specialsakkunnig, tfn 02955 30398, anu.rajamaki(at)vm.fi

Mervärdesbeskattningen inom e-handel förenklas

Det blir lättare för småföretag att driva e-handel mellan EU-länder. Lagändringarna genomför EU-lagstiftningen om gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter.

Vid gränsöverskridande försäljning inom EU tar man i bruk en gräns på 10 000 euro för radio- och televisionssändningar, elektroniska tjänster och teletjänster. Försäljarens etableringsstat kan vara beskattningsplats ifall det totala värdet av försäljningen av dessa slags tjänster under ett kalenderår inte överstiger 10 000 euro. I dagsläget ska skatten betalas i köparens etableringsstat. Företagen får välja om de tillämpar bestämmelsen.

Krav på bevishandlingar för att identifiera kunder lättas också. Om ett företag säljer radio- och televisionssändningar, elektroniska tjänster och teletjänster inom EU för högst 100 000 euro, behöver det i fortsättningen bara en bevishandling för att fastställa köparens etableringsplats.

Om ett företag som är etablerat utanför EU registrerats i ett medlemsland, kan det tillämpa den särskilda ordning för elektroniska tjänster som avsetts för skattskyldiga som inte är etablerade inom gemenskapen.

På försäljningar som omfattas av särskilda ordningen för elektroniska tjänster tillämpas identifieringsmedlemsstatens faktureringsregler.

Ytterligare information:

Risto Sakki, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30294, risto.sakki(at)vm.fi

Mervärdesbeskattningen av vouchrar förtydligas

Mervärdesbeskattningen av kontantkort till mobiltelefoner samt andra vouchrar ändras vid årsskiftet. Mervärdesskatten på försäljning av nyttigheter som vouchern avser ska betalas antingen vid den tidpunkt då vouchern inlöses eller först då den används, beroende på om det är fråga om engångsvouchrar eller flerfunktionsvouchrar. Den viktigaste förändringen är att arvoden för utgivning och distribuering av vouchrar i regel omfattas av mervärdesbeskattningen, eftersom dessa tjänster inte längre betraktas som skattefria finansieringstjänster.

Ytterligare information:

Suvi Anttila, lagstiftningsråd, tfn 02955 30201, suvi.anttila(at)vm.fi

Ändringar i energibeskattningen

Koldioxidskatten på uppvärmningsbränslen och bränslen för arbetsmaskiner ändras så att man vid beskattningen beaktar de genomsnittliga växthusgasutsläppen under bränslets hela livscykel. Det nya förfarandet är likadant som för trafikbränslens del.

Ändringen ökar inte det genomsnittliga beloppet av koldioxidskatt på bränslen eftersom värdet på ett ton koldioxid, som utgör beräkningsgrunden för skatten, sänks.

Skatten på uppvärmningsbränslen och bränslen för arbetsmaskiner höjs å andra sidan, med tonvikt på koldioxidskatten. Energiskatten på torv höjs också.

Beskattningen av kombinerad produktion av el och värme förändras också. Halveringen av koldioxidskatten frångås, men å andra sidan sänks energiinnehållsskatten på de bränslen som använts i den kombinerade produktionen i motsvarande mån. 

Återbäringen till jordbruksidkarna av punktskatten på lätt brännolja höjs temporärt till 7,5 cent per liter. Den förhöjda återbäringen betalas enligt tidtabellen för de normala återbäringarna, i månadsskiftet september-oktober.

Ytterligare information:

Leo Parkkonen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30372, leo.parkkonen(at)vm.fi

Ändringar i statsandelen för kommunal basservice

Statsandelen för kommunal basservice är 8 492 miljoner euro år 2019. Det är ca 86 miljoner euro mindre än i ordinarie budgeten för 2018. Statsandelen minskas speciellt av följande faktorer:

  • årliga justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, 213 miljoner euro
  • de i regeringsprogrammet ingående minskningarna av kommunernas uppgifter och förpliktelser, ca 33 miljoner euro
  • överföringen till incitamentssystemet för digitalisering av kommunerna, 30 miljoner euro
  • ett på konkurrenskraftsavtalet baserat avdrag på 29 miljoner euro jämfört med 2018 års nivå.

Statsandelarna utökas däremot tack vare kompenseringen för förlusten av skatteintäkter med 224 miljoner euro och förändringen av kalkylmässiga faktorer med 25 miljoner euro.

Barnskyddet och hemhjälpen hos barnfamiljer anvisas i enlighet med regeringsprogrammet ytterligare 15 miljoner euro. Statsandelen för hemvården av äldre och till tjänster som tillhandahålls veteraner i hemmet utökas med en miljon euro.

10 miljoner euro av statsandelen riktas till det prövningsberoende höjandet av kommunernas statsandel.

Statsandelsprocenten för kommunal basservice är 25,37 procent år 2019.

Ytterligare information:

Arto Salmela, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30377, arto.salmela(at)vm.fi

Incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna tas i bruk

Incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna inleds 2019. Systemet genomförs stegvist. Incitamentsstöd riktas till en början för digitaliseringen av personal- och ekonomiförvaltningen. Finansministeriet bereder som bäst kriterier för projekt som kan understödas. Avsikten är att sökprocessen inleds i början av 2019. Finansieringen sköts med överföringar från statsandelen för basservice.

Ytterligare information:

Anne-Marie Välikangas, finansråd, tfn 02955 30020, anne-marie.valikangas(at)vm.fi

Möjlighet till sammanslagningsunderstöd för kommuner i en svag ekonomisk ställning

Bestämmelser om sammanslagningsunderstöd enligt prövning har fogats till kommunstrukturlagen. Understöd kan beviljas en ny kommun som bildas i samband med en kommunsammanslagning, om någon av de kommuner som går samman befinner sig i svår ekonomisk ställning.

Syftet med det nya understödet är att ge kommunerna bättre förutsättningar att gå samman frivilligt i de situationer där en så kallad kriskommun, eller en kommun vars ekonomi riskerar råka i kris, är part i sammanslagningen. Understödsbeloppet avgörs enligt statsrådets prövning och är bundet till de ekonomiska förpliktelser som en kommun som befinner sig i en svår ekonomisk ställning medför den nya kommunen.

Sammanslagningsunderstödet är tillgängligt för första gången vid kommunsammanslagningar som träder i kraft från och med ingången av 2020.

Ändringen av kommunstrukturlagen träder i kraft vid ingången av 2019.

Ytterligare information:

Erkki Papunen, specialsakkunnig, tfn 02955 30167, erkki.papunen(at)vm.fi
Anu Hernesmaa, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30027, anu.hernesmaa(at)vm.fi
Vesa Lappalainen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30389, vesa.lappalainen(at)vm.fi

Konsumentrådgivningsuppgifterna överförs från magistraterna till Konkurrens- och konsumentverket

Konsumentrådgivningen överförs från och med ingången av 2019 från magistraterna till Konkurrens- och konsumentverket. Överföringen påverkar inte konsumentrådgivningens uppgifter eller tjänsterna åt kunderna, utan de fortsätter som sådana. Konsumentrådgivningens viktigaste uppgift är att ge råd och att medla i enskilda tvistemål mellan konsumenter och näringsidkare. Avsikten är att hjälpa konsumenterna att agera självständigt genom att ge dem anvisningar och råd.

Ytterligare information:

Jaana Salmi, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 30003, jaana.salmi(at)vm.fi

Andra ändringar i magistraternas verksamhet och avgifter

Finansministeriet utfärdar förordningen om avgifterna till magistraterna år 2019. De nya avgifterna tas i bruk i ansökningsärenden som avses i lagen om för- och efternamn som träder i kraft vid ingången av året. Ansökningar som gäller ändring av förnamnet kostar 45 euro och ansökningar som gäller ändring av efternamnet kostar 45, 100 eller 120 euro, beroende på ansökningstyp. EU:s flerspråkiga standardiserade blanketter tas i bruk, och prestationen kostar 6 euro. De övriga avgifterna förblir i det stora hela oförändrade. Avgiftsförordningen gäller till utgången av 2019.

Ärenden som avses i lagen om för- och efternamn behandlas i riksomfattande utsträckning vid magistraterna från och med ingången av 2019. På så sätt säkerställer man enhetlig tillämpningspraxis då den nya lagen träder i kraft. Ärenden som gäller bekräftande av moderskap och faderskap koncentreras till magistraten i Sydvästra Finland.

Ytterligare information:

Assi Salminen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30192, assi.salminen(at)vm.fi

Regionförvaltningsverkens avgifter

Statsrådet har utfärdat förordningen om avgifterna till regionförvaltningsverken år 2019 och 2020. Avgifterna förblir huvudsakligen oförändrade. Avgifterna för näringstillsyn och miljötillstånd har justerats i begränsad mån på grund av ändringar i lagstiftningen, och avgiftsnivån inom näringstillsynen har höjts. Skilda avgifter kommer att fastställas för de nya registreringsprestationer som ingår i lagen om småbarnspedagogik. Förordningen gäller till utgången av 2020.

Ytterligare information:

Jaska Siikavirta, lagstiftningsråd, tfn 02955 30370, jaska.siikavirta(at)vm.fi

Hansel Ab:s kundkrets utvidgas

Från och med 2019 kan förutom de nuvarande kunderna även kommunerna, samkommunerna, evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkan och deras församlingar, samt Keva vara kunder hos Hansel Ab. Riksdagen gav i samband med lagändringen sitt medgivande till beredningen av en fusion mellan Hansel Ab och KL-kuntahankinnat Oy så att staten förblir majoritetsägare av det nya Hansel Ab.

Ytterligare information:

Hannu Koivurinta, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30117, hannu.koivurinta(at)vm.fi

Ändringarna i statstjänstemannalagen

Ändringarna i statstjänstemannalagen träder i kraft vid ingången av 2019.

Utnämning av en långtidsarbetslös till ett tjänsteförhållande för viss tid (statstjänstemannalagen 9 c §)
En långtidsarbetslös kan enligt nya 9 c § i statstjänstemannalagen utnämnas till ett tjänsteförhållande för viss tid utan grunder som föreskrivs i statstjänstemannalagen. Som långtidsarbetslös betraktas en person som varit arbetslös arbetssökande utan avbrott under de senaste 12 månaderna.

En långtidsarbetslös kan utnämnas till ett tjänsteförhållande för viss tid i högst ett års tid. Kortare visstidsanställningar är också möjliga högst tre gånger, förutsatt att den sammanräknade totala längden för tjänsteförhållandena för viss tid inte överskrider ett år.

Prövotid (statstjänstemannalagen 10 §)
Prövotidsparagrafen ändras så att myndigheten har rätt att förlänga prövotiden om tjänstemannen varit borta från arbetet under prövotidens gång på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet. Prövotiden kan förlängas med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår. Arbetsgivaren ska innan prövotiden går ut skriftligen underrätta tjänstemannen om att prövotiden förlängs. En ny bestämmelse är att prövotiden kan vara högst hälften av det tidsbundna tjänsteförhållandet om tjänsteförhållandet är mindre än ett år.

Återanställningsskyldighet (statstjänstemannalagen 32 §)
Statstjänstemannalagen ändras i fråga om tiden för återanställningsskyldigheten. Tjänstemannalagens återanställningsskyldighet på 24 månader förkortas till 12 månader. Denna tid tillämpas på tjänsteförhållanden som upphör efter den 1 januari 2019.

Tjänsteöverföring (statstjänstemannalagen 5 §)
5 § i statstjänstemannalagen som gäller överföring av tjänster förändras så att tjänster som specificeras i statsbudgeten överförs till en annan enhet vid samma ämbetsverk genom beslut av det ministerium som saken gäller. Övriga tjänster överförs till ett ämbetsverk inom ett annat ministeriums förvaltningsområde genom beslut av det ministerium från vars förvaltningsområde tjänsterna överförs. Finansministeriet ska underrättas om besluten.

Förlängning av tjänsteförhållande efter uppnådd avgångsålder (statstjänstemannalagen 35 §)
En statlig tjänstemans tjänsteförhållande kan med tjänstemannens samtycke förlängas med högst två år trots att tjänstemannen uppnått avgångsåldern. Förlängningen av ett tjänsteförhållande ska i regel basera sig på myndighetens initiativ. En tjänstemans avgångsålder är antingen 68, 69 eller 70 år och den bestäms på basis av personens födelseår.

Ytterligare information:

Anna Gau, regeringssekreterare, tfn 02955 30321, anna.gau(at)vm.fi

Upphävande av besvärsförbudet över utnämningsbeslut

Den som söker en tjänst kan i fortsättningen söka ändring i utnämningsbeslut genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen, bortsett från undantagen i statstjänstemannalagen. Ändringarna träder i kraft vid ingången av 2019. Ändringarna gäller utnämningsbeslut som fattas efter att lagen trätt i kraft.

Begränsningar:

Utnämningsbeslut kan emellertid inte överklagas om

  1. det är republikens president eller, vid utnämning av en tjänsteman enligt 26 § 3 och 4 punkten i statstjänstemannalagen, statsrådets allmänna sammanträde som har utnämningsbehörighet
  2. beslutet gäller en utnämning för viss tid, högst två år
  3. tjänsten eller tjänsteförhållandet med stöd av lag tillsätts utan att tjänsten eller tjänsteförhållandet ledigförklaras
  4. beslutet gäller en militär tjänst inom försvarsmakten eller gränsbevakningsväsendet som med stöd av lag får tillsättas utan att den ledigförklaras.

Domstolslagen innehåller dessutom bestämmelser om ändringssökande i fråga om vissa tjänster och tjänsteförhållanden vid domstolar.

Utnämningsbeslut kan verkställas redan innan de vunnit laga kraft, och de kan delges genom vanlig delgivning.

Ytterligare information:

Miska Lautiainen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30212, miska.lautiainen(at)vm.fi

Anna Gau, regeringssekreterare, tfn 02955 30321, anna.gau(at)vm.fi

Beskattning Kommunärenden Offentliga förvaltningens ICT
basservice beskattning digitalisering fordonsskatt mervärdesskatt penningöverföring statsandelar

Tutustu myös

Työryhmä selvittää Ahvenanmaan ja muun Suomen välisten tavaralähetysten verotus- ja tullikäytäntöjen keventämistä

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:18.11.2025 9.39

Verotuspäätökset annetaan jatkossa ensisijaisesti sähköisesti

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:23.10.2025 13.42

Yritysten veronmaksu yksinkertaistuu

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:30.4.2025 13.37

Lainmuutokset sujuvoittaisivat yritysten verojen maksamista

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:27.2.2025 16.00

Työryhmä löysi kehityskohteita eläkkeelle siirtymiseen liittyvissä palveluissa

FM
Tyyppi:Uutinen Julkaisuajankohta:25.2.2025 13.47

Vuoden 2025 alussa voimaan tulevat keskeiset muutokset valtiovarainministeriön hallinnonalalla

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:20.12.2024 9.53
Valtiovarainministeriö etusivu Valtiovarainministeriö

Snellmaninkatu 1 A, Helsinki

PL 28, 00023 Valtioneuvosto

Vaihde 0295 16001

Tietoa sivustosta

Tietosuoja

Saavutettavuusseloste

Sivukartta

Kysy ja anna palautetta

  • Etusivu
  • Vastuualueet
    • Talouspolitiikka
      • Talouspolitiikan lähtökohdat
        • Julkinen talous
        • Talouspolitiikan raamit
        • Finanssipolitiikka
        • Rakennepolitiikka
      • Valtiontalouden kehykset ja budjetti
        • Valtiontalouden kehykset
        • Valtion budjetti
          • Valtion budjetti lukuina
        • Laadinta- ja soveltamismääräykset
        • Yhteenvedot eduskunnan hyväksymistä talousarvioista
        • Hallituksen vuosikertomus ja valtion tilinpäätös
        • Kehys- ja budjettivalmistelun aikataulut
      • EU ja talous
        • Ecofin ja euroryhmä
        • Talouspolitiikan ohjausjakso
        • Finanssipoliittiset säännöt
        • Budjetti
          • Rahoituskehys
          • Omat varat
          • Vuotuinen talousarvio
          • Tilintarkastus ja vastuuvapaus
          • Petosten­torjunta
          • EU-varojen tarkastus
      • Valtiontalouden arviointi ja valvonta
        • Eduskunnan tarkastusvaliokunta
        • Valtiontalouden tarkastusvirasto
        • Luottoluokitukset
        • Suomen talous kansainvälisessä tarkastelussa
      • Kansainväliset rahoitusasiat
        • Euroalueen vakaus
          • Vakaudenhallinta
          • Eurokriisi
        • Maailmanpankki
        • Ilmastokoalitio
        • Kansainvälinen valuuttarahasto (IMF)
        • Euroopan investointipankki (EIP)
        • Euroopan jälleenrakennus- ja kehityspankki (EBRD)
        • Euroopan neuvoston kehityspankki (CEB)
        • Pohjoismaiset rahoituslaitokset
        • EU:n makrotaloudellinen apu
        • Pariisin klubi
      • Valtionavustukset
        • Materiaalipankki
        • Parlamentaarinen neuvottelukunta
        • Yhteiskehittämisen yhteistyöryhmä
    • Talousnäkymät
      • Talouden seuranta ja ennusteet
        • Julkisen talouden kuukausitiedot ja vastuiden raportointi
        • Tulotyöryhmä
        • Rakennusalan suhdanteet
      • Menetelmäkuvaukset
      • Talouden analyysit
    • Verotus
      • Verotusjärjestelmä
      • Henkilöverotus
        • Ansiotulojen verotus
        • Pääomatulojen verotus
        • Korkotulojen lähdeverotus
        • Perintö- ja lahjaverotus
        • Varainsiirtoverotus
      • Elinkeinoverotus
        • Yksityisen yrittäjän ja maataloudenharjoittajan verotus
        • Elinkeinoyhtymän osakkaan verotus
        • Yhteisön verotus
        • Luonnollisen henkilön tai kuolinpesän saaman osingon verotus
      • Kansainvälinen tuloverotus
        • Yhteistyö kansainvälisessä verotuksessa
        • Verosopimukset
      • Kiinteistöverotus
      • Arvonlisäverotus
        • Arvonlisävero osana EU:n tuloja
        • Vakuutusmaksuvero
      • Valmisteverotus
        • Alkoholiverotus
        • Tupakkaverotus
        • Virvoitusjuomien verotus
        • Energiaverotus
        • Ympäristöperusteinen verotus
        • Kaivosmineraaliverotus
      • Tieliikenteen verotus
        • Autovero
        • Ajoneuvovero
        • Polttoainemaksu
      • Tullitoimi
      • Verotuet
    • Rahoitusmarkkinat
      • Rahoitus­markkinoiden sääntely
        • Asiakkaan- ja sijoittajansuoja
        • Pääoma­markkinat
        • Pankkien toiminta
        • Arvopaperi­markkinat
        • Maksaminen
        • Seuraamus­järjestelmä
        • Uudet finanssi­teknologiat
      • Rahoitus­markkinoiden vakaus ja valvonta
        • Finanssivalvonta ja Euroopan finanssi­valvonta­järjestelmä
        • Makrovakaus
        • Kriisinhallinta
        • Varautuminen ja huolto­varmuus
      • Valtion rahoituspolitiikka
        • Valtion velanhallinta ja lainanottovaltuus
        • Valtiontakaukset ja valtiontakuut
        • Valtion eläkerahasto
        • Peruskorko
      • Rahanpesun ja terrorismin rahoittamisen estäminen
        • Estämistyö
        • Sääntely
    • Hallintopolitiikka
      • Hallintopolitiikan lähtökohdat ja tulevaisuus
        • Tulevaisuustyö ja hallintopolitiikan arvioinnit
        • Valtion ennakoiva ohjaus
        • Kansainvälinen toiminta
      • Julkisen hallinnon strategia
      • Avoimuus, luottamus ja etiikka
      • Julkinen johtaminen
        • Julkisen johtamisen arvopohja ja periaatteet
        • Yhteinen kehittäminen ja tilaisuudet
        • Johdon asema ja palvelussuhteet
        • Johdon valinta ja ura
        • Ylimmän johdon ja ministerien erityisavustajien sidonnaisuudet
        • Onnistumisen edellytykset
        • Tietojohtaminen
        • Valtionhallinnon johdon tuki
      • Hallinnon rakenteet ja ohjaus
        • Valtionhallinto
          • Valtionhallinnon ohjeet ja suositukset
        • Kuntahallinto
        • Valtion palveluiden saatavuuden ja toimintojen sijoittamisen lainsäädäntö
        • Hallinnon ohjaus
        • Virastoarvioinnit
      • Julkiset palvelut
      • Sisäinen valvonta ja riskienhallinta
        • Sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan koordinointi
        • Sisäinen tarkastus
        • Riskienhallinta
        • Sisäisen valvonnan arviointi
      • Valtion yhteiset palvelut
        • Kiinteistöt ja toimitilat
        • Hankinnat
        • Talous- ja henkilöstöhallinnon palvelut
        • Koulutuspalvelut
      • Julkisen hallinnon innovaatiot ja tuottavuus
      • Valtiontalouden hoito ja ohjaus
        • Valtion taloushallinto
        • Julkishallinnon ja -talouden tilintarkastuslautakunta
    • Hyvinvointialueet
      • Hyvinvointialueiden tehtävät ja toiminta
        • Hyvinvointi- ja yhteistyöalueet
        • Kuntien ja hyvinvointialueiden yhteistyö
        • Päätöksenteko
        • Ohjaus
        • Hyvinvointialue­neuvottelukunta
        • Asukkaiden osallistumis- ja vaikuttamiskeinot
      • Hyvinvointialueiden talous
        • Hyvinvointialueiden rahoitus
          • Rahoituslaskelmat
        • Lisärahoitus
        • Talousarvio ja -suunnitelma
        • Investoinnit
        • Talousraportointi
          • Yhteistyöryhmä
          • Talousraportoinnin ohjeita
      • Hyvinvointialueiden neuvottelut
    • Julkisen hallinnon ICT
      • Julkisen hallinnon digitalisaatio
        • Elämäntapahtumalähtöinen digitalisaatio
          • Elämäntapahtumalähtöisen digitalisaation edistämisohjelma
            • Usein kysyttyjä kysymyksiä ja vastauksia elämäntapahtumalähtöisestä digitalisaatiosta
          • Edesmenneen omaisen asioiden vaivaton hoito
            • Kysymyksiä ja vastauksia edesmenneen omaisen asioiden vaivaton hoito -ohjelmasta
        • Digipalvelulaki
        • Digitaalisten asiointipalvelujen tiekartta
        • Digitaalisten palveluiden laatu ja toimintatavat
        • Tekoäly ja ja kehittyvät teknologiat
          • Ohjeistus generatiivisen tekoälyn hyödyntämisestä julkisessa hallinnossa
          • Robotisaatiohaut
        • Julkishallinnon digitaaliset palvelut
          • Palvelut kansalaisille ja yrityksille
          • Infrastruktuuripalvelut hallinnolle
        • Digitaalisen viranomaisviestinnän ensisijaisuus
          • Kysymyksiä ja vastauksia digitaalisen viranomaisviestinnän ensisijaisuudesta
      • Tietopolitiikka ja tiedonhallinta
        • Tietopolitiikka
          • Tietopoliittinen selonteko
            • Taustapaperit
          • Tiedonhallintalaki
          • Avoin tieto
          • Tekoälyn eettinen ohjeistus
          • Yhteentoimiva Eurooppa
            • Kysymyksiä ja vastauksia Yhteentoimiva Eurooppa -asetuksesta
        • Julkisen hallinnon tiedonhallinnan ohjaus
          • Tiedonhallinnan yhteistyöryhmät
          • Julkisen hallinnon tiedonhallintakartta
          • Tiedonhallintalain lausuntomenettely
            • Usein kysytyt kysymykset tiedonhallintalain lausuntomenettelystä
          • ICT-hankehallinta ja Hankesalkkupalvelu
        • Hallitusohjelmahankkeet
          • Tiedon hyödyntäminen ja avaaminen
      • Palveluiden ja turvallisuuden ohjaus
        • Turvallisuusverkkotoiminta
        • Digitaalisen turvallisuuden kehittäminen
        • Digitaalisen turvallisuuden ohjaus
        • Valtion yhteiset tieto- ja viestintätekniset palvelut
          • Yhteisten palvelujen käyttövelvollisuus ja palvelujen ohjaus
          • Valtion tieto- ja viestintätekniikkakeskus Valtori ja Valtorin tulosohjaus
        • Pilvipalvelujen hyödyntäminen julkisessa hallinnossa
      • EU ja kansainvälinen yhteistyö
        • Kansainväliset vertailut
        • Nordic Institute for Interoperability Solutions -instituutti
      • Tiedonhallintalautakunta
    • Kunta-asiat
      • Kuntalainsäädäntö
        • Kuntien itsehallinto ja päätöksenteko
        • Kuntarakenne
          • Kuntajaon muuttaminen
          • Vireillepano ja valmistelu
            • Yhdistymisprosessi
            • Osaliitokset
            • Erityinen kuntajakoselvitys
          • Päätöksenteko
          • Avustus kuntien yhdistymisselvityksiin
          • Kuntien yhdistymisen taloudellinen tuki
        • Kuntien henkilöstö
      • Kuntien tehtävät ja toiminta
        • Kuntien tuottavuus ja digitalisaatio
        • Kuntien digitalisaation kannustinjärjestelmä
          • Suunnittelun tueksi - digikannustinavustukset
          • Kuntien digikannustinavustukset 2022
          • Kuntien digikannustinavustukset 2021
          • Kuntien digikannustinavustukset 2020
          • Kuntien digikannustinavustukset 2019
          • Kuntien digihankkeet
        • Valtion ja kuntien yhteistyö
          • Kuntatalouden ja -hallinnon neuvottelukunta
          • Peruspalvelujen arviointi
        • Kansainvälinen yhteistyö
      • Kuntatalous
        • Kuntatalouden seuranta ja arviointi
          • Kuntien tilinpäätöstiedot ja tilinpäätöskortti
          • Talousarviot ja -suunnitelmat sekä talouden suunnittelukehikko
          • Erityisen vaikeassa taloudellisessa asemassa olevat kunnat
        • Kuntatalousohjelma
        • Säädösvalmistelun kuntavaikutusten arviointi
        • Talousraportointi
          • Yhteistyöryhmä
          • Talousraportoinnin ohjeita
        • Valtionosuudet ja kotikuntakorvaukset
          • Kunnan peruspalvelujen valtionosuus
          • Valtionosuuslaskelmia
          • Esi- ja perusopetuksen kotikuntakorvaukset
          • Harkinnanvarainen valtionosuuden korotus
          • Kysymyksiä ja vastauksia kuntien valtionosuuksista ja sote-siirtolaskelmasta
        • Korvaus sote- ja pelastustoimen uudistuksen omaisuusjärjestelyistä kunnalle aiheutuvista kustannuksista
        • Kirjanpitolautakunnan hyvinvointialue- ja kuntajaosto
    • Valtio työnantajana
      • Sopimustoiminta
        • Työrauha
        • Paikallinen sopimustoiminta
        • Luottamusmiestoiminta
        • Työsuojelu
        • Yhteistoiminta
        • Tilastoyhteistyö
      • Valtion virka- ja työehtosopimukset
        • Sopimukset
      • Virka- ja työehdot
        • Palkkaus, kannustejärjestelmät
          • Valtion palkkausjärjestelmä
          • Tulospalkkaus
          • Henkilöstörahastot
        • Työajat
        • Vuosilomat
        • Virkamatkat
        • Poissaolot
        • Luontoisedut
        • Työterveyshuolto
        • Henkilöstöhallinnon asiakirjat
      • Ohjeet, määräykset ja suositukset
        • Muut henkilöstöhallinnon asiakirjat
      • Virkamiesoikeus
        • Muutoksen johtaminen
        • Oikeustapaukset
          • Irtisanominen kollektiiviperusteella
          • Irtisanominen yksilöperusteella
          • Kirjallinen varoitus
          • Korvausvaatimus
          • Lomauttaminen
          • Virantoimituksesta pidättäminen
          • Virkasuhteen purkaminen
          • Muu aihe
        • Valittaminen virkamiestä koskevasta päätöksestä
      • Arvot ja virkamiesetiikka
        • Valtion virkamieseettinen neuvottelukunta
      • Henkilöstöjohtamisen tuki
        • Valtion henkilöstöstrategia
        • Henkilöstösuunnittelu
        • Monipaikkainen työ valtiolla
        • Rekrytointi
        • Osaamisen kehittäminen
        • Henkilökierto ja virkamiesvaihto
        • Tasa-arvo ja yhdenvertaisuus
        • Työkalut ja menetelmät
        • Työ 2.0
        • Valtion virka-ansiomerkit
      • Valtion henkilöstö tilastoina
  • Ajankohtaista
    • Tiedotteet ja uutiset
    • Kolumnit
    • Puheet
    • Päätökset
    • Uutiskirjeet
    • Tapahtumat
    • Ajankohtaiset teemat
      • Hallitusneuvottelut 2023
      • Virkamiespuheenvuoro
        • Virkamiespuheenvuoron taustamuistiot
      • Meno- ja rakennekartoitus sekä verokartoitus
      • Venäjän hyökkäys Ukrainaan
      • Pohjoismainen yhteistyö
        • Digitalisaatioministerineuvosto MR-Digital
        • Maailman sujuvinta maiden välistä arkea ja liikkuvuutta digitalisaation avulla
      • Suomen kestävän kasvun ohjelma
        • EU:n elpymisväline
          • Elpymis- ja palautumistukiväline
          • Muut ohjelmat
        • Suomen elpymis- ja palautumis­suunnitelma
          • Vihreä siirtymä
          • Digitalisaatio
          • Työllisyys ja osaaminen
          • Sosiaali- ja terveyspalvelut
          • REPowerEU
        • Valmistelun eteneminen
        • Keskeiset termit
      • Digitaalinen euro
      • Pääomamarkkina­unionin syventäminen
      • Pankkiunionin syventäminen
      • Päivittäismaksamisen turvaaminen
    • Tulevat julkistukset
    • VM sosiaalisessa mediassa
    • Tilaa aineistoja
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
    • Digiesteiden purkaminen
    • Digitoimisto
      • Yhteistyöryhmät
      • Digisalkku
      • EU:n digisäädökset
    • Hankinta-Suomi
      • Ajankohtaista ohjelmasta
        • Vuoden hankintayksikkö
      • Työkalut, oppaat ja selvitykset
      • Tilaisuudet ja kokoukset
        • Hankintayksikköverkostot
        • ICT-kohtaamo
        • Tutkijaverkosto
      • Ohjelmakausi 2019-2023
        • Strateginen johtaminen
        • Hankintataitojen kehittäminen
        • Tiedolla johtaminen ja vaikuttavuus
        • Toimivat hankinnat
        • Innovaatiot
        • Taloudellinen kestävyys
        • Sosiaalinen kestävyys
        • Ekologinen kestävyys
      • Kansallinen julkisten hankintojen tietovaranto
    • Hyvinvointialueiden rahoitusmallin kehittäminen
    • Julkiset tilat Suomi -ohjelma
    • Kiinteistöverouudistus
      • Usein kysyttyä kiinteistöverouudistuksesta
      • Aiempaa valmistelumateriaalia
    • Kuntien normien keventäminen ja kuntakokeilut
      • Norminpurkuehdotukset
    • Kustannus­vaikuttavuuden osaamis­keskus
      • Perustiedot hankkeesta
    • Pankki­palvelujen saatavuus
    • Rahapelijärjestelmän uudistuksen toimeenpanohanke
    • Sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan kehittäminen
    • Teknologianeuvottelu­kunta
      • Teknologiapolitiikan toimeenpanon seuranta
    • Työllisyystavoitteiden seuranta
    • Uudistetun eIDAS-asetuksen kansallisen täytäntöönpanon hanke
      • Eurooppalainen lompakkosovellus
        • Kysymyksiä ja vastauksia eurooppalaisesta lompakkosovelluksesta
        • Eurooppalaisten lompakkosovellusten pilotointi
    • Valtion aluehallinnon uudistus
      • Lupa-, ohjaus- ja valvontaviraston toimeenpanohanke
    • Valtion palvelu- ja toimitilaverkon uudistaminen 2020-luvulla
      • Kysymyksiä ja vastauksia valtion palvelu- ja toimitilaverkon uudistamisesta
      • Uudistuksen eteneminen alueilla
      • Yhteisten työympäristöjen konseptikokonaisuus
    • Valtionhallinnon tuottavuusohjelma
    • Valtionosuusuudistus
  • Julkaisut
    • Verkkojulkaisut
      • Hankintakäsikirja
      • Valtion matkustussääntö
      • Taloudellinen katsaus syksy 2025
  • Ministeriö
    • Tehtävä ja strategiset tavoitteet
    • Johto ja organisaatio
      • Ministerit
        • Valtiovarainministeri
        • Kunta- ja alueministeri
        • Elinkeinoministeri
      • Virkamiesjohto
      • Osastot
    • Lautakunnat
      • Tiedonhallinta­lautakunta
        • Tiedonhallintalautakunnan kokoonpano
        • Tiedonhallintalautakunnan jaostot
        • Tiedonhallintalautakunnan ajankohtaiset aineistot
        • Kysymyksiä ja vastauksia tiedonhallintalaista
      • Tuottavuuslautakunta
        • Lautakunnan jäsenet
    • Hallinnonala
      • Virastot
      • Yhtiöt ja liikelaitokset
      • Rahastot
      • Hallinnonalan ohjausasiakirjat
      • Toimialan kunniamerkit
    • Valmiusasiat
      • Valmiuslaki
      • Yhteiskunnan turvallisuusstrategia
      • Kyberturvallisuusstrategia
    • Talous
    • Ilmoittajansuojelu
    • Ministeriö työpaikkana
      • Valtiovarainministeriö työpaikkana
      • Avoimet työpaikat
      • Tutustu työhömme
      • Uratarinat
        • Tiia Jalonen avaa valtion budjetin kaikille näkyväksi
        • Nico Käräjäoja kehittää sujuvampia digitaalisia palveluja
        • Laura Pitkänen toimii tietoyksikön päällikkönä
        • Emilia Rajaniemi aloitti uuden uran VM:ssä
        • Ville Koponen kehittää ja valmistelee kuntiin ja alueisiin liittyvää lainsäädäntöä
        • Katju Holkeri edistää avointa hallintoa ja demokratiaa
        • Sara Hellemaa arvioi ilmasto- ja luontopolitiikan vaikutuksia talouteen
      • Harjoittelijaksi ministeriöön
      • Virka- ja työehtosopimukset
    • Historiaa
  • Yhteystiedot
    • Henkilöhaku
    • VM:n viestintä
    • Asiakirjajulkisuuskuvaus

Yhteystiedot