Överenskommelse nåddes om den tekniska planen för de offentliga finanserna för 2020–2023

Statsminister Juha Sipiläs regering, som för närvarande arbetar som expeditionsministär, kom i dag överens om den tekniska planen för de offentliga finanserna för åren 2020–2023. Planen för de offentliga finanserna täcker hela den offentliga ekonomin och innehåller delar som gäller statsfinanserna, lokalförvaltningen, lagstadgade arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder.

Den tekniska planen för de offentliga finanserna utgör underlag både för förhandlingarna om regeringsprogrammet och för nästa plan för de offentliga finanserna, som den nya regering som bildas efter riksdagsvalet ska fatta beslut om hösten 2019. Riksdagen behandlar inte den tekniska planen för de offentliga finanserna.

Regeringsperiodens finanspolitiska mål

Statsminister Sipiläs regering ställde upp fem finanspolitiska mål, varav fyra redan har nåtts eller snart kommer att nås. Den offentliga ekonomin beräknas vara i balans 2020 och från och med 2021 lever vi inte längre på kredit. Skuldsättningen inom de offentliga finanserna bröts redan 2016. Det totala skatteuttaget har inte stigit utan minskat under denna regeringsperiod. Sysselsättningsgraden är nu 72,5 procent. Social- och hälsovårdsreformen var regeringens viktigaste åtgärd mot hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna, men reformen blev inte av.

Utgifter och inkomster i statsfinanserna

Utgiftsnivån för 2020–2023 grundar sig på den gällande lagstiftningen och på dess effekter på utgiftsnivån de kommande åren. Den tekniska planen för de offentliga finanserna innehåller i princip inga nya politiska riktlinjer. För att rambeslutet ska utgöra en tillförlitlig grund för uppskattningen av utgifterna under följande valperiod, ingår i beslutet vissa utgiftshöjningar som bedöms vara oundvikliga och som syftar till att säkerställa ändamålsenliga verksamhetsbetingelser för budgetekonomin under de följande fyra åren.

Utgifterna i statens budgetekonomi beräknas uppgå till 56,0 miljarder euro 2020. Det är 0,4 miljarder euro mera än vad som budgeterats för 2019. Ändringen förklaras bland annat av att lagstadgade indexhöjningar kommer att genomföras fullt ut 2020.

Fram till 2023 kommer utgifterna i budgeten att stiga till 58,8 miljarder euro. Ökningen beror bland annat på att utgifterna för anskaffningen av jaktplan budgeterats till 2021–2023. Utgifterna i budgetekonomin beräknas under ramperioden 2020–2023 öka nominellt med i genomsnitt cirka 3 procent per år.

Utgifterna i budgetekonomin sjunker med i genomsnitt 11 miljarder euro per år jämfört med planen för de offentliga finanserna våren 2018. Ändringen beror främst på att landskaps- och vårdreformen inte blir av. Bortser man från de direkta effekterna av att landskaps- och vårdreformen inte blir av, ökar utgifterna i budgetekonomin med i genomsnitt cirka 2 miljarder euro per år jämfört med rambeslutet våren 2018. Ökningen beror bland annat på den ökade kompensationen för kommunernas förlorade skatteinkomster i och med att landskaps- och vårdreformen inte blir av, lagstadgade indexhöjningar och precisering av tidtabellen för kostnaderna för anskaffningen av jaktplan. Ränteutgifterna och de konjunkturrelaterade utgifterna har å sin sida minskat jämfört med våren 2018.

Inkomstökningen inom budgetekonomin beräknas avta

Utgångspunkten för inkomstposterna i statens budgetekonomi är en bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen på medellång sikt. Den positiva ekonomiska utvecklingen förutspås fortgå, men tillväxttakten väntas avta mot slutet av ramperioden. De ordinarie inkomsterna i budgetekonomin beräknas under ramperioden öka med i genomsnitt 2,1 procent per år. Skatteintäkterna beräknas öka med i genomsnitt 2,6 procent per år. År 2023 förväntas inkomsterna i budgetekonomin uppgå till 58,4 miljarder euro.

I inkomstposterna för ramperioden har man beaktat de ändringar i beskattningsgrunderna som det beslutats om i regeringsprogrammet och under regeringsperioden. Största delen av de skattepolitiska åtgärderna i statsminister Sipiläs regeringsprogram har redan genomförts, men effekterna av vissa åtgärder kommer att synas ännu i början av ramperioden. Fordonsskattens grundskatt sänks vid ingången av 2020. Mervärdesskatten på elektroniska tidningar och böcker kommer att sänkas från den permanenta skattesatsen på 24 procent till en nedsatt skattesats på 10 procent under 2019. I prognoserna för ramperioden ingår dessutom som ett tekniskt antagande en indexjustering av beskattningsgrunderna för förvärvsinkomster. I samband med planen för de offentliga finanserna beslutades det inte om några nya ändringar i beskattningsgrunderna.

Jämfört med planen för de offentliga finanserna våren 2018 sjunker inkomsterna i budgetekonomin med i genomsnitt cirka 13 miljarder euro per år i och med att landskaps- och vårdreformen inte blir av. Den försämrade prognosen jämfört med våren 2018 har haft en något minskande effekt på inkomstposterna. Inkomstposten minskar även på grund av den tidigarelagda återbetalning av exportkrediter som det fattades beslut om 2018.

Budgetekonomin beräknas uppvisa ett underskott under hela ramperioden. Underskottet beräknas uppgå till 1,5 miljarder euro 2020. Underskottet i budgetekonomin ökar betydligt 2021, till 3 miljarder euro, vilket främst beror på den reservering som gjorts för försvarsmaktens jaktplansprojekt. Underskottet i budgetekonomin har ökat jämfört med rambeslutet våren 2018 på grund av ändringar i såväl utgifts- som inkomstposterna. 

Statsskulden antas öka med cirka 12 miljarder euro under ramperioden och stiga till 119 miljarder euro 2023. Statsskuldens förhållande till bruttonationalprodukten antas vara cirka 43,5 procent under ramperioden.

Inkomster, utgifter och balans i statens budgetekonomi, miljarder euro

Inhemsk efterfrågan bidrar till ekonomisk tillväxt

Den ekonomiska tillväxten i Finland kommer att klart avta efter konjunkturuppgången. Den privata konsumtionen fortsätter att öka i takt med att de inkomster som hushållen har till sitt förfogande ökar. De privata investeringarna ökar endast måttligt. Särskilt byggandet av nya bostäder minskar kraftigt. Utvecklingen av exportefterfrågan överskuggas i synnerhet av den svaga ekonomiska tillväxten inom euroområdet. Sysselsättningsläget förbättras och sysselsättningsgraden stiger till dryga 73 procent de närmaste åren.

Den offentliga ekonomin i Finland kommer i balans vid decennieskiftet. Underskottet i de offentliga finanserna börjar dock åter öka då den ekonomiska tillväxten avtar och anpassningsåtgärderna för att stärka den offentliga ekonomin har slutförts. Den offentliga ekonomin försvagas av befolkningens stigande medelålder som gör att pensions-, hälsovårds- och omsorgsutgifterna årligen ökar.

Avsikten är att statsrådet godkänner planen för de offentliga finanserna den 4 april 2019, varefter planen offentliggörs på finansministeriets webbplats. Samtidigt offentliggörs även en ekonomisk översikt. Planen för de offentliga finanserna sänds till Europeiska kommissionen såsom Finlands stabilitetsprogram.

Ytterligare information: Hannu Mäkinen, budgetchef, tfn 0295 530 330, och Mikko Spolander, överdirektör, tfn 0295 530 006, finansministeriet