Regeringen fattade beslut om den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021

Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021 minskar statens behov av nettoupplåning i år med cirka 2,2 miljarder euro. I propositionen har beaktats de ändringar i behovskalkylen som beror på det förbättrade konjunkturläget och höjningen av kalkylen över skatteinkomster. I tilläggsbudgetpropositionen föreslås för 2021 en anslagsminskning på totalt cirka 249 miljoner euro. Det föreslås att kalkylen över skatteinkomster höjs med 1,5 miljarder euro.

I tilläggsbudgetpropositionen föreslås allokeringar till flera olika helheter. I förslagen har man beaktat de nödvändiga utgiftsbehov som föranleds av coronavirussituationen, övriga nödvändiga utgiftsbehov inom förvaltningsområdena, kompensationerna för minskningen av avkastningen av penningspelsverksamhet samt de förslag som hänför sig till programmet för hållbar tillväxt i Finland. 

Den ekonomiska tillväxten har ökat skatteinkomsterna

Den ekonomiska tillväxten har återhämtat sig jämförelsevis kraftigt efter covid-19-pandemin, vilket också syns i statens skatteinkomster. Det föreslås att kalkylen över skatteinkomster höjs med 1,5 miljarder euro.  Den mest betydande enskilda ändringen i positiv riktning gäller skatten på förvärvs- och kapitalinkomster, där kalkylen över inflödet av inkomster höjs med 1,2 miljarder euro.

På basis av den uppdaterade makroekonomiska prognosen och uppgifterna om influtna belopp uppskattas intäkterna från samfundsskatten öka med 123 miljoner euro, intäkterna från mervärdesskatten med 536 miljoner euro och intäkterna från överlåtelseskatten med 105 miljoner euro. Intäktskalkylen för arvs- och gåvoskatten har sänkts med 90 miljoner euro och intäkterna från tobaksskatten med 106 miljoner euro. Dessutom förutspås intäkterna från bilskatten bli 261 miljoner euro mindre än det tidigare budgeterade beloppet.

Det föreslås att kalkylen över inkomster av blandad natur höjs med 412,5 miljoner euro. De viktigaste faktorerna bakom förslaget är inkomsterna från faciliteten för återhämtning och resiliens på 271 miljoner euro samt inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter. Uppskattningen av inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter höjs med 148 miljoner euro till följd av att priset på utsläppsrätter har höjts.

Hanteringen av coronavirusläget medför ytterligare extra utgifter

För stöd till last- och passagerarfartygsrederier för bedrivande av trafik föreslås cirka 23,2 miljoner euro, varvid stödsumman för 2021 stiger till cirka 69,5 miljoner euro. Med stödet tryggas Finlands nödvändiga trafikförbindelser, försörjningsberedskapen och Finlands utrikeshandelstransporter samt säkerställs regelbunden frakttrafik och passagerartrafik under den fortsatta covid-19-pandemin.

Det föreslås ett anslag på 100 miljoner euro för genomförande av en femte ansökningsomgång för tidsbegränsat kostnadsstöd för företag. För tryggande av landskapens flygförbindelser föreslås 13,8 miljoner euro.

För domstolarnas, Åklagarmyndighetens, de privata rättsbiträdenas samt Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader föreslås ett tillägg på sammanlagt cirka 23 miljoner euro för att täcka utgifter till följd av coronavirusläget. 

För polisen, Gränsbevakningsväsendet, räddningsverken och Nödcentralsverket föreslås anslag på sammanlagt cirka 10,4 miljoner euro för utgifter till följd av coronavirusläget. 

För de utbildningsanordnare som får statsandel för grundläggande konstundervisning per undervisningstimme föreslås på grund av coronavirusläget cirka 6,8 miljoner euro för att ersätta förluster som minskningen av inkomsterna från elevavgifter orsakar och merkostnader för hälsosäkra undervisningsarrangemang.

För en fortsatt höjning av företagares rätt till arbetsmarknadsstöd och av det skyddade beloppet inom utkomstskyddet för arbetslösa för tiden 1.9—30.11.2021 föreslås 29 miljoner euro. De ändringar som gjorts i utkomstskyddet för arbetslösa på grund av coronavirusläget fortsätter således till och med den 30 november 2021.

Det föreslås ett tillägg på sammanlagt cirka 3,7 miljoner euro för omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd. Tillägget föranleds av upprätthållandet av testningskapaciteten i anslutning till covid-19-pandemin, uppföljningen av den genetiska variationen i covid-19-virusstammar och informationskampanjer i syfte att öka vaccinationstäckningen.

Propositionen innehåller också flera andra mindre förslag till omkostnader till följd av coronavirusläget för olika ämbetsverk, inrättningar och aktörer. 

Den minskade avkastningen av penningspelsverksamhet för i år kompenseras

Uppskattningen av Veikkaus Ab:s intäkter 2021 har sjunkit från det tidigare meddelade 740 miljoner euro till 700 miljoner euro, och intäktsföringen av avkastningen från penningspel till staten beräknas således i år bli cirka 40 miljoner euro lägre än den nivå på vilken den uppskattades vara vid beredningen av budgeten för 2021. Minskningen kompenseras i sin helhet med budgetmedel inom ramen. Av den minskade intäktsföringen riktas 21,2 miljoner euro till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde, 17,2 miljoner euro till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde och 1,6 miljoner euro till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Riktlinjer om kompensation för minskningen av avkastningen av penningspelsverksamhet för 2022 fastställs i propositionen om komplettering av budgetpropositionen.

Utgifter i anslutning till programmet för hållbar tillväxt i Finland

I den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021 ingår utgifter enligt planen för återhämtning och resiliens till ett belopp av sammanlagt 3,86 miljoner euro, som närmast består av administrativa resurser för genomförande av investeringar samt en förskottsbetalning till landskapet Åland. Det är fråga om genomförande av Finlands plan för återhämtning och resliliens som finansieras av EU.

Andra ändringar i tilläggsbudgetpropositionen

Förslaget innehåller många preciseringar av behovskalkylerna och ändringar av tidsplanen för projekt. 

För statsandelen för kostnaderna för utkomstskyddet för arbetslösa föreslås ett avdrag på sammanlagt 217 miljoner euro på grund av att sysselsättningsgraden har stigit. 

I statens andel av de kostnader som föranleds av sjukförsäkringslagen föreslås ett avdrag på 40 miljoner euro. Behovet att minska anslaget föranleds bland annat av att antalet coronatest som ersätts från sjukförsäkringen är lägre än beräknat. 

Det föreslås att det anslag som reserverats för kostnader för familjeförmåner minskas med 14 miljoner euro på grund av att behovskalkylen preciserats. Det föreslås att det anslag som anvisats för utgifter i anslutning till det grundläggande utkomststödet sänks med 30 miljoner euro till följd av det förbättrade ekonomiska läget och den minskade arbetslösheten.

Det föreslås att statens andel av de utgifter som föranleds av folkpensionslagen minskas med 65 miljoner euro, eftersom antalet mottagare är lägre än beräknat. För kostnaderna för det allmänna bostadsbidraget föreslås ett tillägg på 30 miljoner euro på grund av att antalet mottagare är större än beräknat.

För det egentliga utvecklingssamarbetet föreslås ett tillägg på 12,6 miljoner euro för Finlands donationer av coronavirusvaccin. Finlands deltagande i donationerna sköts med ett öronmärkt stöd till mekanismen för samarbete kring vacciner COVAX AMC som samordnas av vaccinalliansen Gavi. Ett villkor för stödet är köp av vacciner av Finlands kvot. Tillägget riktas som ett öronmärkt stöd som ska användas för de vacciner som Finland skaffar som en del av EU:s upphandling av vacciner. Motsvarande belopp dras av från momentet anskaffning av vaccin under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. Eftersom finska staten har förbundit sig att i vilket fall som helst betala de vaccin som skaffas, är arrangemangets kostnadseffekt för staten neutral eller nästan neutral.

För polisen föreslås 30,6 miljoner euro för att trygga verksamheten och för att bekämpa brott som riktar sig mot kritiska sektorer samt för ett projekt för att effektivisera avslöjandet och stödja utredningen av korruptionsbrottslighet.

För anskaffning av två utsjöbevakningsfartyg föreslås ett tilläggsanslag på 65 miljoner euro för 2021 för Gränsbevakningsväsendet. Gränsbevakningsväsendet berättigas att inom ramen för den totala finansieringen ingå ett beställningsavtal om två nya utsjöbevakningsfartyg så att det totala värdet av anskaffningen är högst 325 miljoner euro före 2026. Det tidigare beviljade anslaget räcker inte till för anskaffning av nya utsjöbevakningsfartyg i Turva-klassen, framför allt på grund av att marknadspriserna på råvaror och fartygskomponenter har stigit till följd av pandemin.

För ersättandet av de utgifter som skogsbranden i Kalajoki orsakat föreslås ett understöd på 1,6 miljoner euro till Älvdalarnas räddningsverk.

För förvaltningsnämnden för Sveaborg föreslås ett tilläggsanslag på 7,6 miljoner euro för ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet.

För Livsmedelsverket föreslås ett anslag på sammanlagt cirka 4 miljoner euro för det brottsbekämpande arbete inom livsmedelskedjan som utförs vid verket, för att utveckla övervakningen av distansförsäljning samt för ersättningar som betalas med anledning av djursjukdomen IHN.

Det föreslås att fullmakterna för projekt enligt tidigare beslut justeras enligt följande: Fullmakten för projektet Luumäki—Imatra—ryska gränsen, förbättring av järnvägsförbindelsen, justeras med 15 miljoner euro (från 195 miljoner euro till 210 miljoner euro) för att de kvalitetsmål för bankonstruktionen som uppställts för projektet ska uppnås. Fullmakten för projektet för att fördjupa av havsfarleden i Ajos i Kemi justeras med 15,2 miljoner euro (från 26,5 miljoner euro till 41,7 miljoner euro) till följd av att den beräknade kostnadsnivån har stigit. Fullmakten för projektet för att förbättra stamväg 68 genom byggande av en ny vägbro i Kållby justeras med 1,2 miljoner euro (från 5 miljoner euro till 6,2 miljoner euro) till följd av att den beräknade kostnadsnivån har stigit. Fullmakten för projektet för att förbättra anslutningarna vid Simo på avsnittet Uleåborg—Kemi på riksväg 4 justeras med 5 miljoner euro (från 20 miljoner euro till 25 miljoner euro) till följd av att den beräknade kostnadsnivån har stigit.

För understöd till bostadshus för att bygga infrastrukturen för laddplatser för elbilar föreslås ett tillägg på 2 miljoner euro och för fullmakten för energiunderstöd för främjande av energieffektiviteten i bostadsaktiebolag föreslås ett tillägg på 10 miljoner euro ur Statens bostadsfond.

För främjande av den stödmodul som hänför sig till projektet för ett datasystem för den byggda miljön (Ryhti) anvisas ett anslag på 2 miljoner euro.

Konsekvenser för balansen i statsfinanserna och skuldsättningen

Med beaktande av att de ordinarie inkomsterna ökar med cirka 1,9 miljarder euro och anslagen minskar med cirka 249 miljoner euro minskar den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021 behovet av statens nettoupplåning med 2,2 miljarder euro. 

I poster inom skuldhanteringen antecknas som tillägg 534 miljoner euro, eftersom den låga räntenivån har orsakat emissionsvinster 2021 i samband med att lånen emitterats. Med beaktande av skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna i den fjärde tilläggsbudgetpropositionen samt posterna för skuldhantering antecknas i nettoupplåningen till nominellt värde ett avdrag på sammanlagt 2,7 miljarder euro, varvid beloppet av nettoupplåningen till nominellt värde 2021 är 11,7 miljarder euro.

Vid utgången av 2021 beräknas statsskulden vara cirka 136 miljarder euro, vilket är cirka 55 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Ytterligare information: Joonas Rahkola, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 998 och Ann-Mari Kemell, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 330