Datamodellen för beslut om tillstånd för byggande klar att tas i bruk
Miljöministeriet har fastställt datamodellen för beslut om tillstånd för byggande och dess kodsystem. Det gällande materialet finns på Interoperabilitetsplattformen. Användningen av en gemensam datamodell förbättrar interoperabiliteten när det gäller informationsutbytet och samarbetet mellan olika aktörer, vilket leder till en effektivare och smidigare bygglovsprocess.
Datamodellen för beslut om tillstånd för byggande anger de uppgifter som behövs i processerna för behandling av bygglov, tillstånd för miljöåtgärder, rivningslov och undantagslov. Betydelsen, formen och strukturen hos de uppgifter som behövs i samband med ansökningar, beslut och syner anges i form av en logisk datamodell. Datamodellen omfattar dessutom egenskaperna hos det tillståndspliktiga byggnadsobjektet, såsom uppgifter om hustekniken, materialen och användningsändamålet.
Till datamodellen för beslut om tillstånd för byggande hör så mycket som 85 kodsystem, av vilka 70 fastställdes vid sidan av datamodellen. De övriga kodsystemen är gemensamma med bland annat plandatamodellen och var därför redan i kraft. Kodsystemen är färdiga värdemängdslistor till exempel över olika slag av ansökningar om bygglov, specialbeskrivningar, fasadmaterial och uppvärmningssätt. En del av kodsystemen baserar sig på gällande lagstiftning och på blanketterna för byggprojektanmälan (RH1) och lägenhetsuppgifter (RH2), medan en del är nya.
Datamodellen ska utgöra grunden för specifikationen för byggnadsinformationresursen inom datasystemet för den byggda miljön (Ryhti)
I framtiden lämnar kommunen till exempel uppgifter om bygglov till Ryhti-systemet i en form som överensstämmer med datamodellen för beslut om tillstånd för byggande. Detta innebär att kommunernas datasystemleverantörer nu kan göra behövliga ändringar i sina egna datasystem i enlighet med den godkända datamodellspecifikationen för att uppgifterna ska vara interoperabla med Ryhti-systemet. Förordningsberedningen vid miljöministeriet sker också i linje med datamodellspecifikationerna.
Datamodellen och dess kodsystem har utvecklats sedan 2021. Den första versionen utarbetades av Sitowise Oy, varefter miljöministeriet och Finlands miljöcentral har utvecklat datamodellen i brett samarbete med intressentgrupper i temagrupperna och undergrupperna för interoperabilitet. Miljöministeriet ordnade sommaren 2024 en öppen kommentarsrunda om datamodellen och kodsystemen. Kommentarerna har behandlats och utifrån dem har datamodellen och kodsystemen uppdaterats.
De datamodeller, ordlistor och kodsystem som tas fram i interoperabilitetsarbetet i fråga om informationen om den byggda miljön publiceras och upprätthålls i verktygen på Interoperabilitetsplattformen. Dessa är avgiftsfria verktyg som förvaltas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och kan användas för terminologiskt arbete med ordlistor, hantering av kodsystem och datamodellering. Miljöministeriet samordnar utarbetandet och upprätthållandet av datamodeller, ordlistor och kodsystem inom informationsområdet för den byggda miljön.
Interoperabilitetsarbetet i fråga om informationen om den byggda miljön gör planläggnings- och tillståndsprocesserna smidigare och främjar digitaliseringen. Arbetet har pågått som en del av Ryhti-projektet sedan 2020. Syftet med interoperabilitetsarbetet är att få verksamheten inom sektorn för den byggda miljön att löpa smidigare genom komma överens om gemensamma dataspecifikationer och göra den information som organisationer och kunder använder och producerar interoperabel.
Mer information
Anssi Hänninen
specialsakkunnig
[email protected]
tfn 0295 250 451