Internationella valutafonden rekommenderar Finland att fortsätta anpassningen av de offentliga finanserna

Internationella valutafonden (IMF) offentliggjorde måndagen den 19 januari sin årliga rapport om Finlands ekonomi. Stärkandet av de offentliga finanserna måste enligt IMF fortsättas under flera år.

Finland borde årligen anpassa sin offentliga ekonomi så att anpassningen motsvarar en halv procent av bruttonationalprodukten. Denna takt bör enligt IMF fortsätta tills de offentliga finanserna är i balans och skulden börjat minska.

Den nationella finanspolitiska ramen hjälper till att stävja skuldsättningen. Anpassningen kräver ett starkt politiskt engagemang, översyn av utgifterna och en utvärdering av de indirekta skatterna. 

IMF ger flera exempel på alternativa anpassningsåtgärder: förbättring av den sociala trygghetens effektivitet, minskning av direkta företagsstöd och genomföring av pensionsreformer. 

Valutafonden föreslår att de strukturella skattereformerna riktas bland annat till att avskaffa skattestöden för fossila bränslen och till att samordna de sänkta mervärdesskattesatserna med den allmänna skattesatsen.  

IMF betonar behovet av att öka produktiviteten genom strukturella reformer och att förbättra arbetsmarknadens funktion och arbetskraftens kompetensnivå. Man bör särskilt satsa på att utveckla AI-färdigheter.

Tillväxten kommer i gång i år

Finlands ekonomiska tillväxt kommer i gång när den privata efterfrågan stärks. Ekonomin kommer att växa med ca 1,5 procent under de närmaste åren.

Inflationen hålls kring två procent, vilket innebär att reallönerna och de disponibla inkomsterna ökar. De stöder tillsammans med skattelättnaderna och hushållens höga besparingar den privata konsumtionen och investeringarna. IMF uppskattar den potentiella produktionstillväxten till omkring en procent.

Riskerna med den ekonomiska tillväxten lutar mot en svagare utveckling. De hänför sig till spänningarna i den internationella handeln och osäkerheten inom geoekonomin.

De offentliga finanserna har försvagats avsevärt

Finlands offentliga finanser har under de senaste åren försvagats utöver konjunkturutvecklingen också av många andra faktorer: ökningen av försvarsutgifterna, ökningen av utgifterna i anslutning till invandring, ökningen av priserna på varor och tjänster, de högre pensionsutgifterna till följd av indexeringen, ökningen av ränteutgifterna samt ökningen av utgifterna för social- och hälsovårdstjänster. På grund av dessa orsaker är underskottet fortfarande 4,5 procent av BNP år 2025, trots att regeringen genomfört utgiftsbesparingar. Utan nya åtgärder kommer skuldkvoten att närma sig 95 procent av BNP i slutet av detta årtionde.

Finland bör öka sin tillväxtpotential

Finlands största tillväxtmöjligheter hänför sig enligt IMF till stärkandet av produktiviteten, i synnerhet när det gäller arbetsmarknadens funktion, utbildningspolicy och en fördjupad integration av EU:s inre marknad.

IMF välkomnar tidigare reformer som stärkt incitamenten för att ta emot arbete, men anser att ytterligare åtgärder behövs. IMF betonar också vikten av att stärka högskoleutbildningen och föreslår att möjligheterna att avlägga flera examina på samma nivå begränsas så att utbildningsplatser skulle frigöras för nya studeranden. Fonden föreslår också studieavgifter för högskoleexamina eftersom deltagarfrekvensen internationellt sett är låg och utmaningarna inom den offentliga ekonomin begränsar ökningen av finansieringen.

Valutafonden betonar effektivare integration av invandrare på arbetsmarknaden: förtydligande av processerna för arbetskraftsinvandring och stärkande av undervisningen i finska.

Dessutom lyfter IMF fram AI, digitalisering och innovationsfärdigheter som centrala drivkrafter för produktiviteten. Även om utgångsläget i Finland är starkt kan ett mer omfattande införande av teknik förändra arbetsmarknadsstrukturen och öka risken för strukturell arbetslöshet. Detta förutsätter i sin tur satsningar på högskoleutbildning, aktiv arbetskraftspolicy och utveckling av AI-färdigheter.

Verksamhetsförutsättningarna för finanssektorn bör stärkas

IMF bedömer att Finlands finansiella system i allmänhet är stabilt och att banksektorn tål störningar väl. Enligt organisationen är de systemiska riskerna för närvarande under kontroll, även om det fortfarande finns sektorsspecifika sårbarheter. IMF fäster särskild uppmärksamhet vid de risker som gäller fastighetsmarknaden.

IMF baserar sin bedömning i stor utsträckning på sina tidigare analyser av finanssektorn (FSAP) och betonar att den finländska finanssektorns betydande storlek och starka integration på den internationella marknaden – särskilt i de nordiska länderna – utsätter systemet för gränsöverskridande chocker.

Makrotillsynspolitiska buffertar borde stärkas ytterligare och villkoren för bostadsfinansiering bör inte lindras.

Rapporten är en del av landrapporterna

IMF ger ut ett motsvarande rapport om alla sina medlemsländer i samband med landrapporterna. Rapporten behandlar bland annat den offentliga ekonomin, arbetsmarknaden, produktiviteten och finansmarknaden. Rapporten baserar sig på IMF-experternas egna bedömningar och på diskussioner som de haft med finländska myndigheter, arbetsmarknadsorganisationer, finansinstitut, forskningsinstitut och andra aktörer.

IMF-besöken i medlemsländerna kallas artikel IV-konsultationer eftersom de baserar sig på artikel IV i IMF-stadgan.

IMF offentliggjorde sitt utlåtande om Finland den 10 november och hela rapporten måndagen den 19 januari.

Mer information:
Sari Sontag, finansråd, tfn 02955 30181, sari.sontag(a)gov.fi; Jussi Lindgren, finansministerns specialmedarbetare, tfn 02955 30514, jussi.lindgren(a)gov.fi