Ministerierna rekommenderar: Kommunerna bör uppdatera sina beredskapsplaner, samarbetsmodeller och anvisningar med tanke på situationer med drönarhot under normala förhållanden

Inrikesministeriet och finansministeriet har sänt kommunerna ett rekommendationsbrev där man uppmanar kommunerna att gå igenom verksamhetsmodellerna med tanke på drönarhot. Rekommendationerna har utarbetats i samarbete med statsförvaltningen, räddningsväsendet och Kommunförbundet. Kommunförbundet har också uppdaterat sina egna anvisningar till kommunerna för beredskapens del.

Lagstiftningsberedningen inleds samtidigt för att ansvaren ska vara tydliga i fortsättningen även för drönarhotens del.

”Det är viktigt att säkerhetsmyndigheterna utan dröjsmål informerar kommunerna om farosituationer och att kommunerna får det starka stöd de behöver till stöd för sin egen beredskap eftersom kommunerna ansvarar för många tjänster i människornas vardag. Kommunerna och räddningsmyndigheterna måste komma överens om tydliga och välfungerande tillvägagångssätt för informationsbytet, och de nödvändiga lagändringarna bör göras omedelbart. Genom dessa rekommendationer stöder vi kommunernas eget arbete när det gäller att svara mot hotsituationer säkerställandet av kontinuiteten hos kritiska funktioner, och även kommunikationen med kommuninvånarna”, säger kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen.

”Att skydda människor mot faror och att minska förutsebara skador hör till räddningsväsendets och kommunernas kärnuppgifter. Det finländska samhället vill skydda sina invånare också mot nya hot”, konstaterar inrikesminister Mari Rantanen.

Beslutsfattandet och ledningsansvaren och kommunikationssätten ska framgå klart av beredskapsplanerna

I ministeriernas rekommendationer redogörs för organiseringen av serviceverksamheten, särskilda anvisningar som gäller den allmänna läroverksamheten och man uppmuntrar också till att utnyttja strukturerna för regionalt samarbete även vid beredskapen inför drönarhot. 

Faror och störningar kan inträffa under alla tider på dygnet, också utanför tjänstetid, och kommunerna bör förbereda sig detta på i sina lednings- och beredskapsarrangemang. Det lönar sig att ha beslutsfattandet och ledningsansvaret nedskrivet för huruvida de tjänster som kommunen ansvarar för fortsätter eller avbryts när varningsmeddelanden kommer. Det är också nödvändigt att beskriva kommunikationens ansvar och aktörer när varningsmeddelandet kommer, när situationen pågår och när faran är över. Arbetstagarna måste veta vilka instruktioner som berör dem, och i vilka situationer.

Kommunen ska informera kommuninvånarna, de som utnyttjar kommunens tjänster, organisationer och andra sammanslutningar på ett tydligt och begripligt sätt om kommunens verksamhet. Digitalt innehåll ska tillhandahållas på ett tillgängligt sätt. När kommunikationen planeras ska man bedöma hur den når olika befolkningsgrupper, såsom äldre, barn och unga, personer med funktionsnedsättning, olika språkgrupper, personer som använder digitala tjänster i liten utsträckning samt personer som tillfälligt vistas i kommunen. Vid behov ska man utnyttja flera kanaler för kommunikation. 

Kommunerna uppmuntras att öka och stödja annan myndighetsrådgivning i de allmänna anvisningarna för kommuninvånarnas beredskap

Kommunerna kan hänvisa sina invånare att bekanta sig med beredskapshandboken på webbplatsen suomi.fi och påminna om vikten av egen beredskap enligt 72-timmars-modellen. I synnerhet med tanke på drönarhot har man på webbplatsen pelastustoimi.fi samlat anvisningar för medborgarna om varningar och information om drönarhot. Kommunerna kan länka dessa anvisningar till sina egna webbplatser.

Syftet med applikationen 112 Suomi, som rekommenderas av säkerhetsmyndigheterna, är att användaren ska hitta den service han eller hon behöver i nöd- och problemsituationer. Varningsmeddelanden publiceras också i applikationen 112 Suomi. Till applikationen utvecklas en ny egenskap som varnar för hot från luften. 

Det är rekommendabelt att kommunerna och räddningsverken riktar rådgivning inte bara till invånarna utan också till fastighetsägare och husbolag. Situationen med drönarhot utvecklas snabbt men störningarna är relativt kortvariga. Därför accentueras betydelsen av fastighetsinnehavarnas på förhand utarbetade planer för åtgärder när hotet realiseras. Det är naturligast att detta genomförs som en del av fastighetens räddningsplan.

Det ankommer på räddningsmyndigheterna att varna allmänheten för en fara som hotar luften

Myndigheterna kan utfärda ett varningsmeddelande om situationen utgör ett hot mot liv, hälsa eller betydande egendom. Ett varningsmeddelande om drönarhot ges till ett stort område eftersom det är svårt att förutse vart de snabba drönarna rör sig. Det kan finnas flera drönare över ett stort område.

Räddningsmyndigheterna kan informera eller varna människor på tre olika sätt:

• Myndighetsmeddelande
• Varningsmeddelande
• Varningsmeddelanden samt allmänna varningssignaler som ges via larmanordningar för varning av befolkningen

Mer information:
Jussi Virsunen, avdelningschef, överdirektör, tfn 0295 530 068
Kimmo Kohvakka, räddningsöverdirektör, tfn 0295 488 400