Social- och hälsovårdsuppgörelsen höjer inte skattegraden

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen kommer inte att skärpa beskattningen på arbete eller den totala skattegraden. Efter reformen kommer de skattskyldiga att betala mindre i kommunalskatt och mera i statsskatt än i dagsläget. Enligt aktuella uppskattningar kommer skatteprocenten i kommunerna att sänkas med 12,3 procentenheter.

Korrigerat 1.7. kl 10.55: Skatteprocenten i kommunerna kommer att sänkas med 12,3 procentenheter, inte med 12,3 procent.

Social- och hälsovårds- samt räddningsuppgifterna överförs i samband med social- och hälsovårds- och landskapsreformen från kommunerna till landskapen från och med 2019. Regeringen publicerade de preliminära lagutkasten onsdagen den 29 juni.

Kommunalskatten sänks genom lag

Kommunernas inkomster sänks enligt lagutkasten så att förändringen motsvarar kostnaderna för uppgifterna som överförs till landskapen. Detta sker genom minskning av kommunernas statsandelar, kommunalskatteintäkterna och kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna.

Kommunalskatteintäkterna sänks enligt propositionen med ca 11,32 miljarder euro. Sänkningen genomförs så att alla kommuners skatteprocent sänks lika mycket med hjälp av lagstiftning år 2019. Enligt aktuella uppskattningar kommer kommunalskatteprocenten att sänkas med 12,3 procentenheter.

Ändringarna av kommunalskatteprocenten ska begränsas 2020 och 2021. År 2020 får kommunalskatteprocenten enligt förslaget vara högst en halv procentenhet högre än 2019, och år 2021 högst en procentenhet.

Kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna sänks med 500 miljoner euro. Samfundsskatteandelens andel av kommunernas inkomster skulle annars bli alltför stor eftersom kommunernas inkomster minskar från det nuvarande.

Samfundsskatteavkastningen kan variera kraftigt beroende på de ekonomiska konjunkturerna, och skatten lämpar sig därför dåligt som källa för finansiering av kommunernas utgifter. Å andra sidan sporrar samfundsskatteandelen kommunerna till att främja lokal näringsverksamhet och sysselsättning.

Beskattningen av arbete skärps inte

Statsbeskattningen skärps i motsvarande mån eftersom staten finansierar landskapens uppgifter. Reformen genomförs i enlighet med regeringens principer så att beskattningen av arbete inte skärps och att den totala skattegraden inte höjs. Detta ska säkerställas ännu i samband med den slutliga beredningen.

Statsbeskattningen skärps i princip i samma mån som kommunernas skatteintäkter minskas. Skärpningen förverkligas genom att ändra på skalorna inom förvärvsinkomstbeskattningen.

Statens andel av samfundsskatteintäkterna utökas med 500 miljoner euro, dvs. med samma belopp som kommunernas andel minskas.

Den viktigaste ändringen inom förvärvsinkomstbeskattningen är att statens nuvarande inkomstskatteskala börjar från en mycket lägre nivå än i dagsläget, och att antalet nivåer ökar. Dessutom ändras bl.a. arbetsinkomstavdraget, grundavdraget samt pensionsinkomstavdragen inom kommunal- och statsbeskattningen.

Eventuella ändringar i beskattningsnivån obetydliga

Reformen genomförs så att nivån av beskattningen påverkas så lite som möjligt. Kommunalbeskattningen lättas i princip lika mycket som statsbeskattningen skärps.

Efter reformen kommer de skatteskyldiga att betala mindre i kommunalskatt och mera i statsskatt än i dagsläget, men den totala skattenivån hålls så gott som oförändrad. Mycket små ändringar i beskattningsnivåerna är dock möjliga.

Inga skattekonsekvenser för överföring av egendom

Eftersom egendom kommer att överföras från samkommunerna till landskapen och vidare till rikstäckande aktiebolag, kommer det inte att leda till några skattekonsekvenser vid inkomstbeskattningen eller överlåtelsebeskattningen.

Finansministeriet bereder mervärdesskattebestämmelserna skilt och en separat regeringsproposition utfärdas senare.

Alla beräkningar är preliminära. Finansministeriet uppdaterar dem med nya uppgifter i och med att beredningen framsrider.

Regeringen offentliggjorde lagutkasten för social- och hälsovårds- och landskapsreformen (statsrådets pressmeddelande 29.6.)

Förfrågningar:

Terhi Järvikare, avdelningschef, överdirektör, tfn 02955 30113, terhi.jarvikare(at)vm.fi

Laura Åvall, specialmedarbetare, tfn 050 361 7511, laura.avall(at)vm.fi