Utredning understöder elskattsänkningar för värmepumpar, datorhallar och elpannor

Skattesänkningarna skulle enligt utredningen öka intresset för ett mer omfattande införande av olika lösningar som främjar koldioxidneutralitet. Förändringen bedöms inte ha någon nämnvärd inverkan på priset på fjärrvärme.

Målet för statsminister Sanna Marins regeringsprogram är att Finland ska uppnå koldioxidneutralitet 2035. Enligt regeringsprogrammet ska man främja sådana nya sätt att producera fjärrvärme som inte kräver förbränning, och värmepumpar och datorhallar som producerar värme i fjärrvärmenätet överförs till skatteklass II.

I utredningen identifieras sänkningen av elskatten på värmepumpar, elpannor och energieffektiva datorhallar som är anslutna till fjärrvärmenätet till elskatteklassen för industri som ett sätt att i synnerhet i tätorter främja värmeproduktion som inte kräver förbränning.

Det vore enligt utredningen motiverat att bevilja skattenedsättning för värmepumpar som anslutits till fjärrvärmenätet samt dessutom på basis av en effektgräns för värmepumpar som inte hör till fjärrvärmenätet. I utredningen presenteras inte någon enskild effektgräns, utan endast en begränsning till värmepumpar i industriell storleksklass.

Överföringen av värmepumpar till den lägre skatteklassen bedöms inte leda till någon betydande minskning av de kalkylerade koldioxidutsläppen, eftersom värmepumparna i många fall kalkylmässigt ersätter den värme som produceras med utsläppsfri biomassa. Däremot bedöms åtgärden främja sådan värmeproduktion som inte baserar sig på förbränning, vilket vore förenligt med målsättningarna.

Fastställande av energieffektivitetskrav för datorhallar förutsätter fortsatt  utredning 

Utöver värmepumpar som producerar värme till fjärrvärmenätet kan man också överföra andra former av värmeproduktion till skatteklassen för elström.

För datorhallars del rekommenderas det i utredningen att skatteförmånen ska förutsätta energieffektivitetskrav som definieras med stöd av  energieffektivitetstal. Det var inte möjligt att fastställa energieffektivitetstalen detaljerat i samband med denna utredning, den processen förutsätter ytterligare utredning.

I utredningen rekommenderas också att elpannor som producerar värme till fjärrvärmenätet flyttas till en lägre skatteklass. Detta stöds av behovet att i allt större utsträckning lagra el som producerats från förnybara energikällor också som värme.

Dessutom föreslås det i utredningen att beskattningen av kraftvärme (CHP) ändras så att värme som produceras av värmepumpar inte skulle skärpa beskattningen av kraftvärme.

Utredningen genomfördes på beställning av finansministeriet av planerings- och konsulteringsbolaget Management Consulting Oy AFRY.

Målet är att lagstiftningen som gäller frågan ska träda i kraft vid ingången av 2022.

Ytterligare information:
Leo Parkkonen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30372, leo.parkkonen(at)vm.fi.