Valbarheten till välfärdsområdesfullmäktige regleras i 77 § i lagen om välfärdsområden.  Utgångspunkten är att välfärdsområdets invånare ska ha så omfattande rättigheter som möjligt att delta i skötseln av välfärdsområdets angelägenheter. Begränsningarna i valbarheten till välfärdsområdesfullmäktige är därför mindre än till exempel begränsningarna i valbarheten till välfärdsområdesstyrelsen.

Vissa statstjänstemän

Enligt 77 § 1 mom. 1 punkten i lagen om välfärdsområden är en statstjänsteman som sköter tillsynsuppgifter som direkt gäller välfärdsområdesförvaltningen inte valbar till välfärdsområdesfullmäktige. Enligt motiveringarna till bestämmelsen befinner sig de som sköter tillsynsuppgifter ofta i sådana situationer i tjänsten där välfärdsområdet och staten har motsatta intressen, varför det inte kan anses befogat att de ska kunna vara förtroendevalda i välfärdsområdet. Bestämmelsen tillämpas när dessa tillsynsuppgifter hör till tjänstemannens ordinarie uppgifter och ansvar.

Ledande uppgift eller därmed jämförbar uppgift

Enligt 77 § 1 mom. 2 punkten i lagen om välfärdsområden får man till välfärdsområdesfullmäktige inte välja en person som är anställd hos välfärdsområdet i en ledande uppgift inom välfärdsområdesstyrelsens eller en nämnds uppgiftsområde eller inom något av välfärdsområdets affärsverk eller i en därmed jämförbar ansvarsfull uppgift. Enligt motiveringarna till lagen begränsar bestämmelsen valbarheten till välfärdsområdesfullmäktige endast för personer på centrala ansvarsposter.

• Enligt motiveringarna består ett organs uppgiftsområde av dess uppgifter enligt lag och välfärdsområdets förvaltningsstadga. Den som leder en uppgiftshelhet inom en nämnds uppgiftsområde anses vara anställd i en ledande uppgift inom nämndens uppgiftsområde. Om nämndens uppgiftsområde är smalt och till exempel endast omfattar ett uppgiftsområde, är det möjligt att begränsningen gäller endast en person, till exempel den ansvarige tjänstemannen inom uppgiftsområdet. Om organet däremot ansvarar för flera uppgiftshelheter såsom, gäller begränsningen de tjänsteinnehavare som leder respektive uppgiftshelhet även om uppgifterna sköts av samma verk, avdelning eller motsvarande. Utöver verks- eller avdelningschefer gäller begränsningen i valbarheten också andra ledande tjänsteinnehavare.
• Begränsningen gäller också personer som sköter en uppgift som är jämförbar med en ledande uppgift och som ansvarar för en viss uppgiftshelhet. Till exempel kommunikationschefer, planeringschefer, välfärdsområdets jurister, välfärdsområdeskamrerer och personalchefer är inte valbara till välfärdsområdesfullmäktige.
• Enligt motiveringarna till bestämmelsen varierar förvaltningsstrukturerna och avgränsningen av ansvarsområdena från välfärdsområde till välfärdsområde, och begränsningarna behöver inte nödvändigtvis schematiskt gälla alla personer med samma titel. Valbarheten avgörs i varje enskilt fall utifrån personens verkliga uppgifter och ställning, inte titel. Den som ansvarar för en uppgiftshelhet vars betydelse ekonomiskt eller annars i välfärdsområdets organisation är liten är inte jämförbar med en ledande tjänsteinnehavare och är alltså valbar till välfärdsområdesfullmäktige. Valbarheten ska då bedömas enligt hur välfärdsområdet organiserat skötseln av sina uppgifter.

Enligt 77 § 1 mom. 3 punkten är följande personer inte valbara till välfärdsområdesfullmäktige: de som är anställda hos en sammanslutning eller stiftelse där välfärdsområdet har bestämmande inflytande och som vad ställningen beträffar kan jämföras med en sådan hos välfärdsområdet anställd person som avses i 2 punkten.

• Uppgifter som välfärdsområdet ansvarar för sköts också av sammanslutningar och stiftelser som inte hör till välfärdsområdets organisation. En sammanslutning som sköter en uppgift som hör till välfärdsområdet och där välfärdsområdet har bestämmande inflytande kan till exempel vara ett aktiebolag. I motiveringarna konstateras dock att sättet att organisera uppgifterna inte får påverka tillämpningen av valbarhetsbestämmelserna. Bestämmande inflytande fastställs enligt samma grunder som i 4 §, som gäller välfärdsområdeskoncernen.
• Enligt motiveringarna är syftet med bestämmelsen att sättet att organisera välfärdsområdets uppgifter inte ska påverka valbarheten. Därför ska den som är anställd hos en sammanslutning eller stiftelse vad hans eller hennes ställning beträffar kunna jämföras med en anställd hos välfärdsområdet. För detta krävs det för det första att den uppgiftshelhet som sammanslutningen sköter till sin omfattning motsvarar till exempel uppgiftsområdet för en nämnd i välfärdsområdet. Sammanslutningar som sköter en enda uppgift är inte sådana. För det andra krävs det att den som är anställd i sammanslutningen har en ledande eller därmed jämförbar ansvarig ställning. Vid sidan av personer i ledningen för sammanslutningar och stiftelser gäller begränsningen också den som ansvarar för en bestämd uppgiftshelhet i sammanslutningen eller stiftelsen. Utöver verkställande direktören är till exempel en förvaltningsdirektör med ansvar för sammanslutningens förvaltning eller en ekonomidirektör med ansvar för sammanslutningens ekonomi inte valbar.

Enligt 4 punkten i paragrafen är följande personer inte valbara till välfärdsområdesfullmäktige: de som är anställda hos en välfärdssammanslutning där välfärdsområdet är medlem och som vad ställningen beträffar kan jämföras med en sådan hos välfärdsområdet anställd person som avses i 2 punkten.

• I en välfärdssammanslutning förutsätts det inte att välfärdsområdet har bestämmande inflytande för att begränsningarna i valbarheten ska bli tillämpliga.

De begränsningar som beskrivs ovan innebär att dessa personer inte kan kandidera för välfärdsområdesfullmäktige. När det gäller valbarhetsbestämmelserna gör lagen om välfärdsområden, i likhet med kommunallagen, ingen åtskillnad mellan tjänsteinnehavare och arbetstagare, utan begränsningarna gäller personer som är anställda hos välfärdsområdet. I praktiken gäller begränsningarna oftast tjänsteinnehavare. Om bestämmelserna tolkas snävt gäller begränsningarna endast personer som sköter en uppgift stadigvarande och inte till exempel personer som sköter tjänstemannens uppgifter när denne har förhinder.

Den som är anställd i en uppgift som avses i paragrafen är dock valbar till fullmäktigeledamot, om anställningsförhållandet upphör innan ledamöternas mandattid börjar. Det bör noteras att anställningsförhållandet för en person som är tjänst- eller arbetsledig inte har upphört, varför tjänst- eller arbetsledighet inte innebär att personen blir valbar.