Ett utkast till förordning om klimatdeklaration av byggnader sänds på remiss – målet är att klimatpåverkan ska beräknas på ett enhetligt och pålitligt sätt
Miljöministeriet ber om utlåtanden om utkastet till förordning om klimatdeklaration av byggnader och om den anvisning som stöder förordningen. Förordningen stöder övergången till koldioxidsnålt byggande och gör det möjligt att fastställa koldioxidbudgetar för nya byggnader före 2025. Utlåtanden kan lämnas fram till den 27 augusti 2021.
”Vi har berett författningsstyrningen av koldioxidsnålt byggande tillsammans med byggbranschen i fem år. Värdefulla synpunkter har samlats in vid över hundra möten och skriftliga kommentaromgångar. Ett särskilt tack går till de över 40 företag som deltog i pilotförsöket med utvärderingsmetoden. Denna växelverkan konkretiseras i det förslag som nu är på remiss och som vi igen önskar få mycket respons på”, säger Matti Kuittinen, specialsakkunnig vid miljöministeriet.
Genom klimatdeklarationen synliggörs den klimatpåverkan som orsakas under en ny byggnads hela livscykel samt då en byggnad genomgår större renoveringar och under tiden efter renoveringen. Klimatdeklarationen ska presenteras när bygglov söks.
Skadlig klimatpåverkan ska beskrivas som ett koldioxidavtryck. Till det räknas till exempel de växthusgasutsläpp som uppkommer vid tillverkning och transport av byggprodukter, byggnadens energianvändning och hantering och slutförvaring av bygg- och rivningsavfall.
Med koldioxidhandavtrycket beskrivs den klimatnytta som inte skulle uppkomma utan byggnaden. Till klimatnyttan räknas bland annat de produkter som återanvänds och det material som återvinns efter att byggnaden rivs samt de långvariga kollagren och det överskott av förnybar energi som byggnaden producerar.
”Byggnaderna kan påverka klimatet positivt eller negativt. De skadliga effekterna är redan relativt välkända, men nyttan förblir fortfarande ofta oklar. Därför föreslår vi att de etablerade sätten att bedöma byggnaders klimatnytta räknas ihop i form av ett koldioxidhandavtryck. Detta uppmuntrar till att utveckla fler klimatvänliga lösningar”, säger Kuittinen.
Klimatpåverkan ska utredas med hjälp av en metod för beräkning av byggnaders klimatpåverkan. Metoden är material- och teknikneutral och följer de gemensamma europeiska EN och EN ISO standarderna. De uppgifter om koldioxidavtryck och koldioxidhandavtryck som gäller byggmaterial och byggprocesser som behövs vid beräkningen ska tas från den utsläppsdatabas för byggande som upprätthålls av Finlands miljöcentral eller från miljödeklarationer.
”Byggnader kan göras koldioxidsnåla på många olika sätt. Den metod som lämpar sig bäst för situationen ska väljas med tanke på både byggnaden, dess användare och hela jorden. Den kommande lagstiftningen ska möjliggöra detta”, säger Kuittinen.
Målet är att klimatutsläppen från vissa nya byggnader ska styras genom lagstiftning före 2025 genom att det i byggbestämmelserna tas in gränsvärden för koldioxidavtrycket. Den nu föreslagna klimatdeklarationen är ett verktyg som möjliggör detta i praktiken. Enligt förslaget ska koldioxidhandavtrycket utredas, men inga gränsvärden fastställs för det.
Utkastet till förordning hänför sig till totalreformen av markanvändnings- och bygglagstiftningen (MarkByggL). Ett lagutkast om detta sänds på remiss senare. I lagförslaget ska det också tas in en grundläggande bestämmelse om väsentliga tekniska krav på koldioxidsnålhet i byggnader samt bemyndiganden att utfärda förordning som gäller detta.
Mer information:
Matti Kuittinen, specialsakkunnig, tfn 0295 250 268, [email protected]
Ari Ilomäki, specialsakkunnig, tfn 0295 250 402, [email protected]
Mikko Koskela, regeringssekreterare, tfn 0295 250 051, [email protected]