EU-medlemskapet kostade Finland 150 euro per invånare i fjol

Finlands inkomster från EU minskade i fjol jämfört med året innan, men avgifterna minskade också. Finlands nettobidrag per invånare steg med 6 euro.

Europeiska kommissionen har publicerat uppgifter om penningflödena mellan unionen och medlemsstaterna 2023.

Finlands inkomster från EU minskade enligt kommissionen sammanlagt med 256 miljoner euro till 1 517 miljoner euro i fjol. Utöver detta fick Finland sammanlagt 179 miljoner euro från EU:s återhämtningsinstrument. Finlands andel av den finansiering som återbetalas till EU-medlemsstaterna var 1,06 procent (1,17 procent 2022).

Finlands inkomster från EU-budgeten bestod i huvudsak av

• direkta jordbruksstöd och utveckling (725 miljoner euro, dvs. 48 procent av Finlands inkomster från EU) 
• finansiering från EU:s ramprogram för forskning och innovation (Horisont Europa) (251 miljoner euro eller 17%).
• stöd som delas ut ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (88 miljoner euro, dvs. 6 procent)
• stöd som delas ut ur fonden för ett sammanlänkat Europa (63 miljoner euro, dvs. 4 procent)

Finlands betalningar ur den nationella budgeten till EU minskade med 112 miljoner euro till 2 195 miljoner euro. Finlands proportionella andel av EU-budgeten var 1,72 procent i fjol (2 307 miljoner euro och 1,78 procent 2022).

Den mervärdesskattebaserade avgiftens andel av detta var 326 miljoner euro, den på bruttonationalinkomsten baserade avgiftens andel 1 610 miljoner euro och avgiften som baserar sig på icke-återvinningsbart plastförpackningsavfall 89 miljoner euro. Dessutom betalade Finland 138 miljoner euro på grund av avgiftskorrigeringar som beviljats vissa medlemsstater.

I fjol tog Finland ut 162 miljoner euro i tullar, varav 121 miljoner euro redovisades direkt till unionen och 41 miljoner euro i statsbudgeten som inkomster från uppbördsarvoden.

Finlands nettobidrag steg till 840 miljoner euro

Enligt finansministeriets beräkningar uppgick Finlands nettobidrag till EU till 840 miljoner euro i fjol. Nettoavgiften steg jämfört med 2022 då den låg på 798 miljoner euro.

Beräknat per invånare höjdes nettoavgiften från 144 euro till 150 euro. Nettoavgiften illustrerar grovt taget skillnaden mellan de bidrag ett medlemsland får från EU och de avgifter som redovisas till EU. I förhållande till bruttonationalinkomsten förblev nettoavgiften på samma nivå som året innan, dvs. 0,30 procent.
 
Siffrorna illustrerar inte alla fördelar med EU-medlemskapet, såsom den öppna inre marknaden och fri rörlighet.

Variationerna på årsnivå förklaras också av tekniska faktorer

Kommissionen offentliggör inte längre några tal om medlemsstaternas nettobidrag. Kommissionens tidigare nettobidragskalkyl var en så kallad balansräkning där summan av medlemsstaternas nettobidrag är noll. Den nettoavgift som anges beskriver alltså inte direkt skillnaden mellan medlemsstaternas inkomster och utgifter. Nettoavgiftskalkylen omfattar inte unionens förvaltningsutgifter, och på inkomstsidan beaktar kalkylen endast de finansiella bidrag som härstammar från de nationella budgetarna (inte till exempel tullinkomster som redovisas direkt till unionen). Finansministeriet har beräknat nettobidrag enligt kommissionens kalkyleringssätt. 

Nettoavgifterna för olika år varierar bland annat på grund av att siffrorna ibland inkluderar program som löpt ut den föregående budgetperioden och att inledandet av program för den nuvarande perioden kan ha fördröjts. Fjolåret var det tredje under unionens sjuåriga budgetram (2021-2027).

Nettobidragen påverkas dessutom av årliga ändringar i EU-budgeten och av EU:s intäkter från andra finansieringskällor än de nationella medlemsavgifterna. Dessa inkomster kan variera kraftigt från år till år.

Estland största nettobidragstagare per invånare, Irland största nettobidragsgivare

Medlemsstaternas nettopositioner återspeglar medlemsstaternas förmögenhetsskillnader på längre sikt, även om de kan variera på årsnivå. Finland har som ett de rikare länderna i EU hört till nettobetalarna när det gäller unionens budget.

De största nettobidragsgivarna i förhållande till bruttonationalinkomsten (figur 1) var i fjol Tyskland (0,41 procent), Holland (0,33 procent) och Sverige (0,32 procent). I förhållande till invånarantalet var ordningen: Irland (234 euro per invånare), Tyskland (206 euro) och Danmark (192 euro).

De största nettobidragstagarna i förhållande till bruttonationalinkomsten var i fjol Kroatien (3,07 procent), Lettland (2,84 procent) och Ungern (2,41 procent). Räknat per invånare var ordningen följande: Estland (619 euro per invånare), Lettland (604 euro) och Kroatien (604 euro).

Frankrike hade euromässigt den största andelen av finansiering ur unionens budget, 16,5 miljarder euro, exklusive återhämtningsinstrumentets andel. Därefter följde Polen (14,1 miljarder euro) och Tyskland (14,1 miljarder euro). 

Tyskland var enligt den nationella medfinansieringen unionens största nettobidragsgivare (29,9 miljarder euro). Därefter följde Frankrike (23,9 miljarder euro) och Italien (16,3 miljarder euro).

Mer information:

Miika Grönholm, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30599, miika.gronholm(at)gov.fi
Miikka Paajavuori, specialsakkunnig, tfn 02955 30551, miikka.paajavuori(at)gov.fi