Planen för de offentliga finanserna 2025–2028
Orpos regering: Syftet med de beslut som fattats är att förhindra okontrollerad nedgång i ekonomin

Statsminister Petteri Orpos regering har enats om en plan för de offentliga finanserna 2025–2028. Regeringen har fattat beslut som ska förbättra hållbarheten i de offentliga finanserna och skapa förutsättningar för att stoppa skuldsättningen. Regeringen har strävat efter att hitta lösningar som tryggar arbete, säkerhet och kompetens, som är centrala med tanke på framtida välfärd. Regeringen har sett till att besluten är rättvisa.

Regeringen har som mål att trygga välfärdssamhället och dess viktiga tjänster inte bara för nuvarande utan också för kommande generationer. Finland ska också i framtiden vara ett land med en högklassig utbildning, fungerande hälso- och sjukvårdstjänster och omsorg för alla som behöver det. För att målet ska kunna nås måste ekonomin stå på en hållbar grund.

I sitt regeringsprogram har regeringen åtagit sig att fatta beslut som stärker de offentliga finanserna med ett nettobelopp på 6 miljarder euro beräknat på 2027 års nivå. Finlands offentliga finanser har försvagats. De redan fastställda anpassningsåtgärderna räcker inte till för att säkerställa att skuldkvoten i de offentliga finanserna stabiliseras före 2027. Utan ytterligare åtgärder närmar sig den offentliga sektorns skuld 90 procent i förhållande till bruttonationalprodukten 2028. Det krävs nya åtgärder för att stärka de offentliga finanserna också med tanke på efterlevnaden av EU:s finanspolitiska regler. Därför har regeringen beslutat om ytterligare åtgärder som stärker de offentliga finanserna med cirka 3 miljarder euro. Syftet är att förhindra okontrollerad nedgång i ekonomin och undvika att Finland blir föremål för EU-förfarandet vid alltför stora underskott.

Sysselsättning, säkerhet och kompetens utgör kärnan i regeringsprogrammet. Anpassningsåtgärderna har genomförts så att dessa viktiga byggstenar för välfärden och framtiden inte ska äventyras. Hållbar välfärd baserar sig på arbete och företagande. Finland värnar om både sin inre och yttre säkerhet. Att trygga förutsättningarna för jordbruket bidrar till försörjningsberedskapen. Även Finlands framtida framgång baserar sig på hög kompetens. Regeringen håller fast vid det permanenta tillägget på 200 miljoner euro i finansieringen av den grundläggande utbildningen. Tillägget gör det möjligt att i enlighet med regeringsprogrammet öka minimiantalet lektioner inom den grundläggande utbildningen med tre årsveckotimmar i syfte att stärka elevernas grundläggande färdigheter samt förnya stödet för lärande och införa en fast anslagsnivå för jämställdhetsfinansieringen. Regeringen håller också fast vid den historiskt stora satsningen på 1 miljard euro på forskning och utveckling, som ska göras före 2027 i enlighet med FoU-finansieringslagen.

Det svåra ekonomiska läget utmanar förtroendet för samhället. Regeringen genomför den nödvändiga ytterligare anpassningen med beaktande av rättvisa mellan generationerna. Åtgärderna påverkar alla inkomstklasser, men målet har varit att trygga ställningen för de allra mest utsatta grupperna. Regeringen har beaktat barnfamiljer, barn och unga. Förvaltningen blir föremål för betydande sparåtgärder.

Regeringen tar fram ett särskilt åtgärdspaket för barn och unga. För åtgärdspaketet anvisas permanent finansiering till ett belopp av 5 miljoner euro. I paketet ingår en hybridmodell för barnskyddet som utvecklas i enlighet med barnombudsmannen förslag samt tilläggsfinansiering för ungdomsarbete i skolor och vid läroanstalter, för chattjänster med låg tröskel till stöd för psykisk hälsa och för mödra- och skyddshem. Tilläggsfinansiering riktas också till att genomföra handlingsprogrammet mot ungdoms- och gängbrottslighet. Regeringen fattade dessutom beslut om ett finansieringsbelopp av engångsnatur på 5 miljoner euro för bekämpning av mobbning i skolan.

Regeringen satsar 10 miljoner euro på en modell som ersätter vuxenutbildningsstödet när det gäller de mest kritiska branscherna. Dessutom ska förutsättningarna för sysselsättning av kvinnor med invandrarbakgrund förbättras med 5 miljoner euro.

Regeringen fattade också beslut om sjukhusnätverket vid ramförhandlingarna. Regeringen genomför till stor del den första fasen i reformen av sjukhusnätverket, som gäller nattjouren inom primärvården och tjänsteutbudet och jourerna vid vissa sjukhus inom den specialiserade sjukvården. Syftet med reformen är att balansera de offentliga utgifterna och att bidra till att avhjälpa bristen på personal inom hälso- och sjukvården.

Regeringen beslutade att inte genomföra de följande faserna i arbetsgruppens förslag för reform av sjukhusnätverket. Regeringen beslutade i stället om kompenserande sparåtgärder som ska ersätta de förkastade följande faserna i reformen för att genomföra regeringsprogrammets ekonomibilaga. Dessa kompenserande besparingar uppgår till cirka 75 miljoner euro. Social- och hälsovårdsministeriet ger närmare information om beslutet.

Enbart anpassningar av de offentliga finanserna styr inte in Finland på rätt spår. Därför har regeringen vid ramförhandlingarna också beslutat att främja investeringar som en del av ett tillväxtpaket.

Regeringen gjorde inga ändringar i det investeringsprogram som ingår i regeringsprogrammet. Investeringsprogrammet kommer att ha en stimulerande och stärkande effekt på ekonomin, vilket är viktigt i det nuvarande konjunkturläget. Regeringen fattar beslut om de trafikprojekt som ska påbörjas till näst i samband med tilläggsbudgetpropositionen i maj och höstens budgetförhandlingar.

Nya sparåtgärder som regeringen beslutat om

Besparingarnas andel i regeringens nya åtgärdshelhet för att stärka de offentliga finanserna är cirka 1,6 miljarder euro på 2028 års nivå. På grund av det svåra läget inom de offentliga finanserna är anpassningsåtgärderna omfattande och riktade till alla förvaltningsområden.

Antalet anställda inom staten har ökat under de senaste åren. Vid utgången av 2023 hade staten 81 696 anställda, vilket är cirka 12 procent mer än 2017. Ökningen har varit jämn år för år. De besparingar som enligt regeringsprogrammet ska göras i förvaltningens omkostnader ökas betydligt för att effektivisera statsförvaltningens verksamhet. Ministerierna planerar hur uppgifterna och ansvarsområdena för ämbetsverken inom deras förvaltningsområde kan minskas som ett led i produktivitetsprogrammen som bereds. Besparingarna torde innebära nedskärningar i antalet anställda och effektivisering av verksamheten vid ämbetsverkens enheter.

Som en del av sparåtgärderna kommer man att lätta på välfärdsområdenas skyldigheter. Regeringen har försökt trygga social- och hälsovårdstjänsterna bland annat genom att avhjälpa bristen på kompetent arbetskraft och förbättra välfärdsområdenas förutsättningar att producera lagstadgade tjänster med tillgängliga personalresurser. Personaldimensioneringen inom heldygnsomsorgen lättas upp, skärpningarna i vårdgarantin slopas och vissa tjänster lämnas utanför den offentliga tjänsteproduktionen.

Höjningen av kompetensnivån tryggas trots ytterligare anpassningsåtgärder. Finansieringen eller antalet studieplatser minskas inte för unga som avslutar den grundläggande utbildningen eller personer som saknar yrkesinriktad grundexamen. Att samma person skaffar sig flera yrkesutbildningar ska begränsas. Finansieringen av yrkesutbildning minskas i fråga om yrkesutbildning för vuxna personer som redan avlagt en yrkesexamen på andra stadiet eller examen på högre nivå. Studerande får inte längre allmänt bostadsbidrag från och med den 1 augusti 2025 då bostadstillägget till studiestödet återinförs. Studiestödets bostadstillägg höjs jämfört med nivån 2017, maximibeloppet preciseras i ett senare skede av beredningen.  

Bostadsbidraget för pensionärer reformeras måttligt så att sparåtgärderna riktas till de mest välbärgade pensionärerna som idag får bostadsbidrag. Besparingar görs i läkemedelsersättningarna och apoteksekonomin som en del av ett övergripande reformarbete. Sjukdagpenningen anpassas med betoning på de högre inkomstklasserna. Utbetalningen av folkpension till personer som bor utomlands upphör i enlighet med EU:s praxis. I enlighet med regeringsprogrammet avlägsnas de överlappningar i den yrkesinriktade rehabiliteringen som orsakats av den förlängda läroplikten genom att åldersgränsen för rehabiliteringspenning och folkpension höjs från 16 år till 18 år för nya mottagare. Regeringen föreslår inga ändringar i indexjusteringen av folkpensioner eller arbetspensioner.

Företagsstöden minskar. Det regionala transportstödet sänks och Business Finlands fullmakt att bevilja understöd för annat än FoU-finansiering sänks. Farledsavgifterna återställs till fullt belopp. Utbildningsavdraget för arbetsgivare avskaffas, eftersom de mål som uppställts för avdraget inte har nåtts.  Det helt statsägda bolaget med specialuppgifter Jobbkanalen Ab läggs ner eftersom dess sysselsättningsverksamhet inte har motsvarat de mål som ställdes upp. Regeringen söker effektivare metoder för att sysselsätta partiellt arbetsföra.

Besparingar görs också bland annat i utvecklingssamarbetet och i projektreserveringar för ospecificerade trafikprojekt.

Budgetekonomins intäkter ökar genom en måttlig höjning av Forststyrelsens intäktsföring utan att avverkningarna behöver utvidgas. Även integrationsersättningarna till kommunerna sänks.

Utöver de besparingar i understöden som det beslutats om i regeringsprogrammet görs det nya besparingar i statsandelarna inom alla ansvarsområden.

Vissa besparingar som fastställdes i regeringsprogrammet tidigareläggs för att Finland ska undvika att bli föremål för EU:s underskottsförfarande. Till exempel tidigareläggs nedskärningarna i utvecklingen av trafikledsnätet, utvecklingssamarbetet, undervisnings- och kulturministeriets statsunderstöd samt understöden för främjande av hälsa och social välfärd.

De nya besparingarna kommer att öka de besparingar som redan överenskommits i regeringsprogrammet fullt ut. 

Skattelösningar

Målet för regeringens skattepolitik är att förbättra hushållens köpkraft, förbättra incitamenten för arbete och stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Beskattningen ska sporra till företagande och stödja inhemskt ägande.

På grund av det allvarliga läget i de offentliga finanserna vidtar regeringen skatteåtgärder som stärker de offentliga finanserna. Effekten av skattelösningarna på de offentliga finanserna är 1,4 miljarder euro. Åtgärderna har valts så att de fördelas rättvist och så att de har så liten negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten som möjligt. Regeringen fattade också beslut om skattelösningar som främjar investeringar.

Skattegraden skärps inte jämfört med 2023.

Som nya åtgärder höjs den allmänna mervärdesskattesatsen och skattesatsen för försäkringspremier från nuvarande 24 procent till 25,5 procent.

I fråga om de två högsta inkomstklasserna på statens inkomstskatteskala görs ingen indexjustering i beskattningen av förvärvsinkomster 2025. Därtill minskas pensionsinkomstavdraget på ett sådant sätt att beskattningen av mindre pensioner inte skärps. Skärpningen av beskattningen av pensionsinkomst gäller pensioner som uppgår till 23 000–57 000 euro per år. Inga ändringar görs i tilläggsskatten för pensionsinkomst. Skattstödet för frivilligt pensionssparande slopas från och med 2027. Hushållsavdraget minskas med 100 miljoner euro.

Skattestödet för tjänstebilar med nollutsläpp förlängs och fordonsbeskattningen av elbilar och laddhybrider höjs. Gruvmineralskatten samt punktskatten på tobaksprodukter och läskedrycker höjs mer än vad som tidigare beslutats. Skatten på starka alkoholdrycker binds till konsumentprisindex.  Bilskattestödet för husbilar avvecklas stegvis under en övergångsperiod på 15 år.

Från och med 2026 utvidgas donationsavdraget till att omfatta donationer till ungdoms-, kultur-, motions- och idrottsorganisationer samt sådana barnorganisationer som uppfyller vissa villkor. Kommunernas inkomstbas stärks genom att förvärvsinkomstavdraget ersätts med arbetsinkomstavdrag. Ändringen ökar kommunernas skatteinkomster och minskar statens skatteinkomster på motsvarande sätt.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet görs en indexjustering i beskattningsgrunderna för skatten på förvärvsinkomster på samtliga inkomstnivåer 2026 och 2027. Indexjusteringen ingår som ett tekniskt antagande även 2028. Beskattningen av arbete lindras stegvis under valperioden med betoning på låg- och medelinkomsttagare. År 2025 införs en barnförhöjning som baserar sig på antalet barn i arbetsinkomstavdraget.

Regeringen beaktar i sina skattebeslut Institutet för hälsa och välfärds rekommendationer om hälsobaserad beskattning. Mervärdesskattesatsen för sötsaker och choklad höjs från den nuvarande reducerade skattesatsen på 14 procent till 25,5 procent enligt den nya allmänna mervärdesskattesatsen.

Tillväxtpaket som främjar ekonomisk tillväxt

Regeringen stöder genom sina åtgärder en hållbar ekonomisk tillväxt i hela Finland. Det är nödvändigt att främja den ekonomiska tillväxten också med tanke på hållbarheten i de offentliga finanserna. I regeringsprogrammet ingår flera beslut som stärker förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, bland annat beslut om att förbättra processen för investeringstillstånd, främja konkurrensen på marknaden och höja investeringarna i forskning och utveckling i samhällsekonomin. Programmen för östra och norra Finland, som blir färdiga före utgången av 2024, stöder också regionernas tillväxtmöjligheter. Utöver tillväxtåtgärderna i regeringsprogrammet genomför regeringen nya betydande åtgärder för att påskynda investeringar.

I det nuvarande geopolitiska läget och under de förhållanden som EU:s ändrade politik för statligt stöd innebär har konkurrensen om industriella investeringar tilltagit och Finlands ställning i konkurrensen försämrats. De investeringsplaner och investeringsprojekt som riktar sig till Finland gäller till stor del elproduktion. För att påskynda investeringarna bereder regeringen införandet av en temporär skattegottgörelse för sådana stora industriella investeringar som stöder omställningen till en nettonollekonomi, såsom investeringar i batteri- och vätgasprojekt och fossilfri stålindustri. Den temporära skattegottgörelsen möjliggörs av EU:s tillfälliga krisram. Målet är att sätta igång omfattande industriella investeringar som utnyttjar el och samtidigt stödja uppbyggnaden av ett ekosystem för omställning till ren industri i Finland.

Dessutom stärker regeringen den nya Tesikoncernens möjligheter att främja investeringar genom att omfördela statens placeringstillgångar till koncernen till ett belopp av sammanlagt 300 miljoner euro (100 miljoner euro/år) för direkta investeringar. Syftet med denna tillväxtsatsning är att tillsammans med privat finansiering få till stånd en total finansiering på cirka 900 miljoner euro till tillväxtföretag under valperioden.
I en situation där det vid sidan av elproduktion samtidigt på många håll i Finland startas betydande investeringar som använder el är det viktigt att säkerställa att näten inte någonstans i landet blir en flaskhals för de investeringar som marknaden behöver. Regeringen förbinder sig att genom god ägarstyrning sörja för Fingrids och Gasgrids investeringsförmåga samt att vid behov stärka bolagens kapitalstruktur så att den tillgodoser behoven hos energiintensiva industriella investeringar, säkerställa att stamnätets kapacitet räcker till i hela landet och se till att investeringarna genomförs.

Regeringen utreder och genomför så långt möjligt en utvidgning av infrastrukturundantaget för begränsning av ränteavdragsrätten i fråga om betydande energiinvesteringar och utreder hur möjligheterna för allmännyttiga samfund att placera i placeringsfonder som har formen av kommanditbolag från och med 2026 kan förbättras. Regeringen satsar också på bioekonomisektorns tillväxt, konkurrenskraft och lönsamhet genom ett tillägg för främjande av livsmedelsexportens, försörjningsberedskapens och skogssektorns värdekedjor.

Regeringen inför ett system med yrkesdiesel för tung trafik när EU:s nya handel med utsläppsrätter för bränsledistributörer träder i kraft 2027. 

Betydande tilläggssatsningar på forsknings- och utvecklingsverksamhet

Enligt lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU-finansiering) ska det sammanlagda beloppet av de fullmakter och anslag som reserveras för forsknings- och utvecklingsverksamhet i statsbudgeten öka fram till 2030 så att det totala beloppet motsvarar 1,2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Nu har beslut fattats om att öka FoU-finansieringen med 194 miljoner euro 2025, 367 miljoner euro 2026, 592 miljoner euro 2027 och 562 miljoner euro 2028.

Regeringen höjer Business Finlands fullmakt för FoU-finansiering med 85 miljoner euro 2025, 200 miljoner euro 2026 och 360 miljoner euro 2027 och därefter. Finansiering riktas i synnerhet till stöd för företagens FoU-verksamhet samt till samarbete mellan företag och forskare. Regeringen bereder sig på att ersätta superdatorn EuroHPC LUMI med en ny superdator genom att reservera finansiering på 250 miljoner euro för ändamålet.

Finlands Akademis bevillningsfullmakt för forskningsprojekt höjs med 15 miljoner euro åren 2025–2026 och med 45 miljoner euro från och med 2027. Till Finlands Akademis tematiska utlysningar för forskningsinfrastruktur anvisas en permanent fullmaktshöjning på 15 miljoner euro per år. Dessutom skapas en ny finansieringsform för Finlands Akademi riktad till nya gemensamma forskningsinfrastrukturer (inkl. testplattformar), för vilken det anvisas en fullmakt på 20 miljoner euro 2026 och 50 miljoner euro från och med 2027.  Regeringen anvisar sammanlagt 40 miljoner euro till ett tidsbegränsat post doc-program för forskningsinstitut. Finansieringen gör det möjligt att anställa sammanlagt 85 post doc-forskare för en treårsperiod.

För den nationella medfinansieringen av EU-finansierade forsknings- och utvecklingsprojekt anvisas högskolorna och statens forskningsinstitut ett tillägg på 15 miljoner euro 2025, 20 miljoner euro 2026 och 25 miljoner euro från och med 2027 utöver det belopp på 35 miljoner euro som det beslutats om tidigare. Den statliga finansieringen till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå samt forskning på universitetsnivå inom socialt arbete ska höjas permanent med 5 miljoner euro. Till forskning och utveckling inom bioekonomi anvisas 4 miljoner euro mer per år.

I enlighet med lagen om statlig finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet åren 2024–2030 ska FoU-finansieringen 2025–2028 öka med cirka 280 miljoner euro årligen jämfört med året innan. Regeringen fördelar inte ökningen i sin helhet än, utan lämnar ett visst handlingsutrymme för de kommande åren. Ökningen för 2028 anvisas inte i och med att den hör till följande regeringsperiod.

Regeringen ser kulturen och de kreativa branscherna som näringar med betydande tillväxtpotential. Business Finland främjar tillväxten och exporten inom de kreativa branscherna. Inom ramen för FoU-finansieringen främjar regeringen en intensifiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet inom de kreativa branscherna samt en kommersialisering av forskningsbaserade innovationer inom konst och kultur. 

Finlands ekonomiska utsikter

Finlands ekonomi befinner sig i en recession, och produktionen minskade i fjol mer än beräknat. Höjda priser och räntor har minskat investeringarna och hushållens konsumtion. År 2025 väntas dock ekonomin börja växa, när avtagande inflation och sjunkande räntenivåer i kombination med relativt god inkomstutveckling ökar hushållens disponibla inkomster och konsumtionen.

Även investeringarna ökar, när byggsektorn återhämtar sig från den djupa svackan och utsikterna för världsekonomin förbättras. Regeringens anpassningsåtgärder minskar dock den inhemska efterfrågan och bromsar den ekonomiska tillväxten under de närmaste åren. Finansministeriets ekonomiska översikt, som innehåller finansministeriets nya prognos, publiceras den 25 april 2024. 

Läget i den offentliga ekonomin

Den svaga ekonomiska tillväxten och likaledes svaga sysselsättningsutvecklingen gör att skatteinkomsterna ökar långsamt även i år. Samtidigt ökar utgifterna snabbt. Den offentliga sektorns underskott var i fjol 2,5 procent, och om inga ytterligare åtgärder vidtas ökar underskottet i år till klart över 3 procent. Regeringen har föresatt sig att vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att Finland inte ska bli föremål för ett förfarande vid alltför stora underskott redan 2024. Utan de ytterligare åtgärderna skulle den offentliga sektorns underskott förbli mycket stort. De ytterligare anpassningsåtgärder som regeringen nu har beslutat om gör att den offentliga sektorns underskott minskar från och med 2024. Enligt en kalkyl baserat på ett scenario med både regeringsprogrammets anpassningsåtgärder och de ytterligare åtgärder som det nu har beslutats om förväntas åtgärderna tillsammans stabilisera skuldkvotens utveckling.

Regeringen dämpar utgiftsökningen. De ytterligare anpassningsåtgärder som vidtagits säkerställer att den utgiftsramnivå som fastställdes i planen för de offentliga finanserna hösten 2023 följs. I och med de ytterligare anpassningsåtgärderna har regeringen dessutom beslutat att efter prövning sänka ramnivån för valperioden med 430 miljoner euro 2025, 612 miljoner euro 2026 och 492 miljoner euro 2027. Dessutom har regeringen beslutat att minska tilläggsbudgetreserven med 100 miljoner euro per år och den ofördelade reserven med 197 miljoner euro 2025, 175 miljoner euro 2026 och 331 miljoner euro 2027. Även ändringar i grunderna för utgifterna utanför ramen minskar utgifterna med i genomsnitt cirka 100 miljoner euro per år. Dessa ändringar i grunderna beaktas inte som strukturella korrigeringar som höjer ramnivån, vilket innebär att åtgärderna minskar utgifterna inom statens budgetekonomi i motsvarande grad.

Besparingar för att minska skuldsättningen

I enlighet med protokollsanteckningarna från regeringens budgetförhandlingar den 19 september 2023 ska de besparingar i fondekonomin som ingår i regeringsprogrammet kanaliseras 2025 på ett sätt som förbättrar den offentliga ekonomins skuldkvot. Det genomförs en balansering av avgifterna mellan löntagare och arbetsgivare så som det beslutades vid budgetförhandlingarna 2023. Denna lösning medför inte att den genomsnittliga beskattningen av löntagare och företag skärps jämfört med 2023.

Arbetslöshetsförsäkringspremierna tillåts utvecklas normalt. Arbetsgivarnas andel av denna lösning genomförs genom att arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgifter höjs, varpå löntagarnas försäkringspremie sjunker i motsvarande grad. Löntagarnas andel genomförs genom att höja löntagarnas sjukvårdsavgift. Det totala beloppet dimensioneras så att effekterna av förslagen angående fondekonomin enligt bilaga B i regeringsprogrammet och de beslut som fattats i samband med planen för de offentliga finanserna 2025–2028 som helhet riktas till genomförandet av regeringens mål för den ekonomiska politiken. Förslagens effekter preciseras under beredningen.

Välfärdsområdenas finansiering

Den statliga finansieringen till välfärdsområdena uppgår till cirka 26,2 miljarder euro 2025. Nivån på finansieringen stiger med ca 1,8 miljarder euro jämfört med den föregående planen för de offentliga finanserna. Ökningen förklaras särskilt av efterhandsjusteringen enligt lagen om välfärdsområdenas finansiering, som genomförs för första gången 2025 och som uppgår till cirka 1,5 miljarder euro. Att finansieringen måste justeras beror också på den höjda kostnadsnivån, på den förväntade ökningen av servicebehovet och på ändringar av välfärdsområdenas uppgifter. 

År 2028 uppgår välfärdsområdenas statliga finansiering till cirka 25,1 miljarder euro enligt prisnivån 2025. Efterhandsjusteringens belopp beräknas minska 2026–2028 i takt med att välfärdsområdenas ekonomi stärks. Finansieringen minskar dessutom till följd av ändringarna i social- och hälsovårdens uppgifter som man kommit överens om i regeringsprogrammet och nu i samband med planen för de offentliga finanserna.

Åtgärderna enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering har redan till stor del beaktats i planen för de offentliga finanserna hösten 2023. Av de uppgiftsändringar som det beslutats om påverkas välfärdsområdenas kostnader och finansiering främst av att finansieringsansvaret för transporter inom den prehospitala akutsjukvården överförs till välfärdsområdena, sammanlagt cirka 130 miljoner euro från och med 2026.

I planen för de offentliga finanserna har det nu dessutom fastställts att välfärdsområdenas skyldigheter ska minskas, bland annat i anslutning till vårdgarantin inom primärvården, personaldimensioneringen inom heldygnsomsorgen för äldre samt fastställandet av tjänsteutbudet inom socialvården och den specialiserade sjukvården. Dessutom höjs klientavgifterna inom social- och hälsovården med 100 miljoner euro utöver de 50 miljoner euro som fastställts i regeringsprogrammet.

Det sparmål angående arbetsfördelningen mellan sjukhus och jourer som ingår i regeringsprogrammet har sänkts. I samband med beredningen av de ändringar i finansieringsmodellen som överenskommits i regeringsprogrammet kommer också övergångsutjämningarna att ändras. Detta medför en engångsbesparing på 15 miljoner euro 2026 och en engångsbesparing på 20 miljoner euro 2027. Terapigarantin för barn och unga införs fyra månader senare än planerat, den 1 maj 2025, för att säkerställa ett smidigt genomförande.

De nya besluten kommer att minska välfärdsområdenas finansiering till nettobelopp på sammanlagt cirka 350 miljoner euro 2025 och 550 miljoner euro 2028. 
De nya uppgifterna bedöms minska välfärdsområdenas kostnader lika mycket som finansieringen, så åtgärderna kommer därför inte att stärka välfärdsområdenas ekonomi. Den bristande tillgången på personal har också varit en utmaning för välfärdsområdena både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Personalbristen ökar kostnadstrycket och försvagar tillgången till tjänster. Genom sina beslut har regeringen strävat efter att underlätta genomförandet av lagstadgade uppgifter och minska trycket att rekrytera extra personal inom social- och hälsovården. 

Situationen för den kommunala ekonomin

Den kommunala ekonomin kommer under de närmaste åren att ha en betydande obalans mellan inkomster och utgifter, vilket innebär att skatteförhöjningar och en strikt budgetdisciplin är sannolika. Utan nya åtgärder hotar lånestocken inom den kommunala ekonomin att öka betydligt. Statens coronastöd och de fördröjningar i skatteinkomsterna som hänför sig till social- och hälsovårdsreformen har hållit den kommunala ekonomin nära balans under de senaste åren. Efter social- och hälsovårdsreformen har det ekonomiska handlingsutrymmet i kommunerna minskat avsevärt, och därför accentueras en proaktiv planering av servicenätet och vikten av behovsprövning av investeringar.

Statsandelen för kommunal basservice kommer att ökas med 277 miljoner euro från och med 2025. Genom ökningen mildras effekterna av den uppdatering av överföringskalkylen för social- och hälsovården som gjordes i slutet av förra året. Kommunalbeskattningens effektivitet förbättras genom att förvärvsinkomstavdraget slopas, och samtidigt görs de ändringar i statsbeskattningen som ger ramarna för skatteåtstramningen. Till följd av ändringen kommer kommunalskatteintäkterna annanstans i Finland än på Åland att öka med 340 miljoner euro på årsnivå, och intäkterna av statens inkomstskatt att minska med 415 miljoner euro. Kompensationerna för kommunernas förlorade skatteinkomster sjunker i motsvarande grad som deras skatteintäkter ökar.

Som ett led i de nya anpassningsåtgärderna kommer också kommunernas uppgifter och skyldigheter att minskas eller alternativt kommunernas avgiftsinkomster att ökas så att de offentliga finanserna stärks med 100 miljoner euro från och med 2025. Detta görs utifrån beredningen inom programmet för att avveckla kommunernas uppgifter och skyldigheter och det fortsatta arbetet inför budgetförhandlingarna.

Regeringens nya anpassningsåtgärder riktar sig också till kommunsektorn. Enligt uppskattningar kommer de åtgärder som regeringen beslutat om emellertid att stärka den kommunala ekonomin med sammanlagt cirka 130 miljoner euro. Även den lösning i regeringsprogrammet som innebär att besparingarna riktas till fondekonomin kommer att stärka kommunalekonomin med närmare 100 miljoner euro. 

Inkomsterna och utgifterna inom statens budgetekonomi

Inkomster, utgifter och balans i statens budgetekonomi, miljarder euro 

Utgifterna inom budgetekonomin beräknas 2025 uppgå till cirka 87,6 miljarder euro, vilket är cirka 0,5 miljarder euro mindre än uppskattningen för 2024 inklusive tilläggsbudgetpropositionen. Utgiftsnivån sjunker till följd av de reformer och utgiftsbesparingar som ingår i regeringsprogrammet. De anpassningsåtgärder som regeringen fattat beslut om nu sänker nivån på statens utgifter med 1,3 miljarder euro 2025. Att nivån på anslaget stiger jämfört med 2024 beror på efterhandsjusteringen av välfärdsområdenas finansiering (1,5 miljarder euro) och de lagstadgade och avtalsbaserade indexjusteringar som görs 2025 (1,3 miljarder euro).

I och med den långsammare inflationen har uppgången i den allmänna räntenivån stannat upp. De årliga ränteutgifterna beräknas dock stiga från uppskattningen på 3,1 miljarder euro för 2025 till 4,0 miljarder euro före utgången av ramperioden.

År 2025 beräknas statens budgetekonomi uppvisa ett underskott på 10,8 miljarder euro, vilket är 2,1 miljarder euro mindre än vad som budgeterats för 2024 (inkl. den första tilläggsbudgetpropositionen). Under 2025–2028 kommer underskottet att vara i genomsnitt 8,5 miljarder euro per år.

Statsskulden beräknas uppgå till cirka 180 miljarder euro i slutet av 2025, vilket är ungefär 62 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. I slutet av 2028 beräknas statsskulden uppgå till 203 miljarder euro, vilket är cirka 63 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Planen för de offentliga finanserna godkänns vid statsrådets allmänna sammanträde den 25 april 2024, och då publiceras den också på nätet.

Ytterligare information: Mikko Martikkala, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 16001, Jussi Lindgren, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 514, Laura Ollila, undervisningsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 330 130, Marjo Loponen, jord- och skogsbruksministerns specialmedarbetare, tfn 050308 5411