Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Rapport: Det finns flera finansieringslösningar för det subsidiära ansvaret för miljöskador

I många länder har man testat eller tagit i bruk olika slags finansieringssystem för subsidiärt miljöansvar. Det finns emellertid inga allmänna skadefonder som täcker alla branscher och skador. Däremot finns det ett urval olika finansieringsmetoder som det är möjligt att välja bland för att ta fram en lösning som bäst lämpar sig för Finland, visar en färsk utredning av Finlands miljöcentral och Helsingfors universitet.

I TOVARAMA-projektet för jämförelse av finansieringsmodeller för det subsidiära ansvaret för miljöskador har forskarna sammanställt information om de subsidiära miljöansvarssystemen för miljöskador i nio länder. Dessutom har forskarna bedömt finansieringsmodellerna i anslutning till systemen och deras lämplighet för Finlands miljöansvarssystem.

De befintliga subsidiära miljöansvarssystemen för miljöskador behöver utvecklas

Subsidiärt miljöansvar innebär att ansvaret för de skadliga effekterna av en miljöskada och kostnaderna för att avhjälpa dem ligger hos någon annan aktör än den som orsakat skadan. Subsidiär finansiering behövs när den som orsakat skadan är okänd, insolvent eller onåbar. De nuvarande subsidiära miljöansvarssystemen för miljöskador i Finland är miljöskadeförsäkringen, oljeskyddsfonden och statens budgetfinansiering. De täcker inte alla skadesituationer, utan staten, kommunerna eller enskilda kan bli tvungna att stå för kostnaderna. Enligt regeringsprogrammet ska de nuvarande systemen utvecklas, eftersom förebyggandet och bekämpningen av miljöskador hittills alltför ofta har finansierats ur statsbudgeten.

Information om olika sätt att genomföra och finansiera subsidiära miljöansvarssystem för miljöskador

Det omfattande material som samlats in inom ramen för TOVARAMA-projektet ger en överblick över hur subsidiära miljöansvarssystem för miljöskador har genomförts och finansierats i Europa, Australien och Nordamerika. Utredningen visar att de viktigaste finansieringsmodellerna i jämförelseländerna är budgetbaserat subsidiärt ansvar, lagbaserat kollektivt ansvar för förorenaren och avtalsbaserat kollektivt ansvar för förorenaren. I projektet identifierades ett antal enskilda finansieringssystem, och en betydande del av dem hade samband med gamla markföroreningsfall. I flera jämförelseländer har man också lyft fram behovet att utveckla säkerheterna och se över konkurslagstiftningen.

Som exempel på kriterier som tillämpades vid bedömningen och jämförelsen av finansieringsmodellerna kan nämnas kostnader, omfattning, förverkligande av principen att förorenaren betalar, godtagbarhet samt tillgodoseende av rättssäkerheten. I utredningsrapporten konstateras att de största skillnaderna mellan finansieringsmodellerna uppstår i fråga om förverkligandet av principen att förorenaren betalar, skadesituationernas omfattning och kostnadseffektiviteten vid genomförandet av systemet.

Under projektet framkom att man i Finland redan har erfarenhet av alla andra finansieringsmodeller som identifierats i jämförelsematerialet förutom budgetanslag som finansierats med öronmärkta skatter. Alla modeller kan i princip tillämpas i Finland, förutsatt att man beaktar de rättsliga villkor som åtminstone grundlagen, konkurrenslagstiftningen och miljölagstiftningen ställer. Det är möjligt att inleda det nationella arbetet för att ta fram en subsidiär finansieringsmodell, och inga bindande villkor för modellen har ställts på EU-nivå.

Under projektet gjorde forskarna också iakttagelser om de ekonomiska, administrativa och rättsliga styrmedel som används i jämförelseländerna och som stöder miljöansvarssystemen. De kan vara användbara även i Finland och stödja det subsidiära ansvarssystemets funktion eller hindra skadesituationer från att börja omfattas av systemet. I slutet av rapporten finns förslag om ytterligare utredningsbehov som bör beaktas i samband med att lagstiftningen utvecklas.

Begreppen förtydligades

Ett av målen för projektet var att identifiera och förtydliga nyckelbegreppen i bestämmelserna om miljöansvar. Begreppsanalysen visade att det förekommer variation och rentav inkonsekvenser i användningen av och innehållet i flera nyckelbegrepp. Enligt arbetsgruppen för TOVARAMA-projektet bör man i det fortsatta arbetet fästa särskild vikt vid vilka begrepp som används.

Arbetet fortsätter i ett lagstiftningsprojekt under ledning av miljöministeriet

Miljöministeriet har tillsatt ett lagstiftningsprojekt i syfte att utveckla de subsidiära miljöansvarssystemen för miljöskador. Projektets mandatperiod är 1.1.2020–31.5.2021. Målet är att på ett mer heltäckande sätt än i dag hantera miljörisker, kompensera miljöskador och trygga restaureringsåtgärderna när den som orsakat skadan är insolvent, okänd eller onåbar. Rapporten från TOVARAMA-projektet är en del av det material som används i lagstiftningsprojektet.

TOVARAMA-projektet genomfördes i samarbete mellan Finlands miljöcentral och den juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet. Representerade i projektets styrgrupp var miljöministeriet, finansministeriet och arbets- och näringsministeriet.

Ytterligare information:

I första hand: Katariina Haavanlammi, ordförande för styrgruppen, lagstiftningsråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 072, [email protected]
Mari Pihalehto, Helsingfors universitet, tfn 050 472 7758, [email protected]
Särskilt i fråga om jämförelse av finansieringsmodeller: Petrus Kautto, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 272, [email protected]
Jouko Tuomainen, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 701, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv