Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomiLue artikkeli suomeksi svenska EnglishRead article in English

Regeringen föreslår kompletteringar i budgetpropositionen för 2025

finansministerietstatsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 21.11.2024 13.29
Typ:Pressmeddelande

Torsdagen den 21 november lämnade regeringen en proposition om komplettering av budgetpropositionen för 2025 till riksdagen. I propositionen ingår bland annat förslag som hänför sig till regeringens investeringsprogram på 4 miljarder euro. Inkomstposterna höjs med 67 miljoner euro i den kompletterande budgetpropositionen. Behovet av anslag ökar med 405 miljoner euro.

Investeringsprogrammet enligt regeringsprogrammet

För investeringsprogrammet på 4 miljarder euro enligt regeringsprogrammet föreslås i den kompletterande budgetpropositionen sammanlagt mer än 1,5 miljarder euro i nya fullmakter och anslag. De nya anslagen för 2025 utgör cirka 141 miljoner euro och anslagsminskningarna cirka 27 miljoner euro. De nya anslag som anvisas för 2025 täcks med kapitalinkomster som ingår i den kompletterande propositionen. 

Fullmakterna och anslagen för investeringsprogrammet enligt regeringsprogrammet stiger till sammanlagt cirka 3,4 miljarder euro i och med den kompletterande propositionen. Tilläggsinkomsterna för finansiering av investeringsprogrammet kommer att intäktsföras före utgången av 2026 och tas in i budgetpropositioner som lämnas senare. Genomförandet av investeringsprogrammet ökar inte behovet av upplåning i de offentliga finanserna.

Största delen av de nya besluten med anknytning till investeringsprogrammet gäller kommunikationsministeriets förvaltningsområde. Ett av de viktigaste bland de nya projekten är byggandet av Västbanan. För finansieringen av det föreslås en fullmakt på högst 400 miljoner euro som statens finansieringsförbindelse, förutsatt att de övriga ägarna till Västbanan Ab finansierar projektet med minst 400 miljoner euro. Statens andel av kapitaliseringen av Västbanan Ab uppgår till 10,55 miljoner euro år 2025. Staten förbinder sig till den föreslagna fullmakten genom att underteckna delägaravtalet i enlighet med avtalsvillkoren. 

Man har kommit överens om att följande åtgärder som ingår i avtalen om markanvändning, boende och trafik (MBT) ska finansieras genom investeringsprogrammet:

  • För basunderhållet av transportinfrastrukturen föreslås ett tilläggsanslag på cirka 79 miljoner euro, som enligt MBT-avtalen fördelar sig på små kostnadseffektiva projekt i Helsingfors, Tammerfors, Uleåborg, Kuopio, Jyväskylä och Lahtis samt andra MBT-projekt som finansieras från basunderhållet av transportinfrastrukturen. 
  • För understöd för planering och byggande i anslutning till den grundliga renoveringen av tåg- och metrostationer i Helsingfors föreslås en fullmakt på högst 15 miljoner euro och ett anslag på 7,4 miljoner euro för 2025.
  • För understöd för planering och byggande av spårvägen i Tammerfors föreslås en fullmakt på högst 55,5 miljoner euro och ett anslag på 8 miljoner euro för 2025.
  • För understöd för byggande av en spårväg i Vanda föreslås en fullmakt på högst 144,1 miljoner euro och ett anslag på 14 miljoner euro för 2025. 
  • För genomförandet av projektet landsväg 180 avsnittet Kurkela–Kustö, västra omfartsvägen i S:t Karins, föreslås en fullmakt på 103,2 miljoner euro och ett anslag på 5 miljoner euro för 2025. 
  • För projektet E18 stamväg 40 Åbo ringväg i centrum av Reso föreslås en fullmakt på 190 miljoner euro och ett anslag på 3 miljoner euro för 2025. 
  • För projektet riksväg 4 vid Palokka, Jyväskylä, föreslås en fullmakt på 15,5 miljoner euro och ett anslag på 2 miljoner euro för 2025.
  • För projektet riksväg 4 Lahtisleden mellan Ring I och Ring III och en planskild anslutning vid Luftbron föreslås en fullmakt på 64 miljoner euro och ett anslag på 1 miljon euro för 2025.
  • För projektet landsväg 101 Ring I, planskild anslutning vid Marknuten, Esbo, föreslås en fullmakt på 33,7 miljoner euro och ett anslag på 1 miljon euro för 2025.
  • För genomförandet av projektet flyttning av hamnbanan i Åbo föreslås en fullmakt på 11 miljoner euro och ett anslag på 1 miljon euro för 2025.
  • För genomförandet av projektet personbangården i Uleåborg föreslås en fullmakt på 24,5 miljoner euro och ett anslag på 1 miljon euro för 2025. 
  • För utarbetandet av planer enligt MBT-avtalet för Helsingforsregionen föreslås ett anslag på 2 miljoner euro. 
  • För utarbetandet av vägplaner enligt MBT-avtalen för Uleåborgsregionen föreslås ett anslag på 6 miljoner euro. 

Som en del av regeringens investeringsprogram föreslås dessutom en fullmakt på 400 miljoner euro för en statlig stödordning för betydande industriella investeringar som främjar omställningen till ren energi. Fullmakten beräknas inte orsaka utgifter 2025.

I regeringens investeringsprogram ingår också en reform av FPA-ersättningarna. I finansieringen av sjukförsäkringen föreslås ett avdrag på 27,2 miljoner euro, eftersom avsikten är att reformen av FPA-ersättningarna ska genomföras på ett sätt som avviker från den tidigare planen. Det anslag som anvisas för reformen av FPA-ersättningarna står till förfogande senare.

Preciseringar i konsekvenserna av regeringens sparbeslut

Det föreslås vissa ändringar i konsekvenserna av de sparbeslut som regeringen fattat i regeringsprogrammet och vid ramförhandlingarna våren 2024. Ändringarna är en följd av bland annat propositioner som lämnas till riksdagen och av preciserade konsekvensbedömningar i dem. 

Det föreslås att det från välfärdsområdenas finansiering dras av 7,2 miljoner euro på basis av de ändringar som gäller jourverksamheten och operationsverksamheten, och 2,6 miljoner euro på basis av de ändringar som gäller tillsynen över social- och hälsovården. Det föreslås att välfärdsområdenas finansiering ökas med 1,8 miljoner euro, eftersom uppskattningen av konsekvenserna av de begränsningar som gäller körkortskontroller har preciserats. Dessutom föreslås det att 4,1 miljoner euro överförs från arbets- och näringsministeriets huvudtitel till följd av ändringen i finansieringsansvaret för kostnaderna för det kompletterande och förebyggande utkomststödet för flyktingar och personer som får tillfälligt skydd.

För det grundläggande utkomststödet föreslås ett tillägg på 5 miljoner euro till följd av höjningarna av klientavgifterna inom social- och hälsovården. Därtill föreslås det ett tillägg på 1 miljon euro till anslaget för sjukförsäkringar, eftersom den ändrade jourverksamheten ökar behovet av ambulanstransporter. 

Finansieringen av det grundläggande utkomststödet för flyktingar och personer som får tillfälligt skydd överförs från anslagen för främjande av integration till utgifterna för det grundläggande utkomststödet inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Överföringen av anslaget hänför sig till den regeringsproposition genom vilken regeringens sparåtgärder genomförs. 

Satsningar på bland annat säkerheten och stödet till Ukraina

För inrikesministeriets anslag föreslås 5 miljoner euro för materialbistånd till Ukraina och transportkostnaderna för det.

För polisen och skyddspolisen föreslås sammanlagt cirka 0,7 miljoner euro för stärkande av säkerheten i fråga om uppehållstillståndssystemet. Dessutom föreslås det för polisen och finansministeriet sammanlagt 1,1 miljoner euro för att inleda tillstånds- och tillsynsverksamhet enligt det nya penningspelsystemet.

Det föreslås ett anslag på sammanlagt cirka 0,9 miljoner euro för åklagarväsendet och domstolarna på grund av att medling vid våld i nära relationer slopas. All medlingsverksamhet överförs i enlighet med regeringsprogrammet till justitieministeriets förvaltningsområde så fort som möjligt, dock senast den 1 januari 2026.

För försvarsmaktens omkostnader föreslås en överföring på 25 miljoner euro av anslagen för anskaffning av försvarsmateriel som ersätter flygplansmaterielen Learjet. Anskaffningen av flygplansmateriel innebär att maximibeloppet för beställningsfullmakten för omkostnader 2025 höjs med 52 miljoner euro. Avsikten är att anskaffningen ska genomföras med nuvarande anslag. 

För Tullen föreslås ett tillägg på 3 miljoner euro för kostnaderna för sanktionsövervakning, den nationella finansieringsandelen i instrumentet för tullkontrollutrustning (CCEI) och ibruktagandet av Virve 2-tjänsten.

Plock ur andra anslagsökningar

Det föreslås att det till Museiverket överförs 1 miljon euro från understöd för verksamhet som främjar konst och kultur. Som ett led i den årliga resultatförhandlingsprocessen mellan undervisnings- och kulturministeriet och Museiverket säkerställer regeringen att Fölisön och vissa andra museer inte stängs. Dessutom har regeringen i den tredje tilläggsbudgeten för 2024, som riksdagen nyligen godkände, beaktat Museiverkets finansieringsbehov och anvisat ett tillägg på 800 000 euro för inledande och genomförande av programproduktionen för Nationalmuseets nya del. Tilläggsfinansieringen underlättar Museiverkets ekonomiska situation och gör det möjligt att se över de sparåtgärder som man meddelat om tidigare.

Det föreslås att anslaget för ersättning för utlåning höjs med cirka 0,5 miljoner euro i anslutning till justeringen av mervärdesskattesatsen för utlåningsersättningar. För understöd för produktion av läromedel för personer med intellektuell funktionsnedsättning föreslås ett anslag på cirka 0,3 miljoner euro.

För Utbildningsstyrelsens omkostnader föreslås ett anslag på 2 miljoner euro för utveckling av den allmänna språkexamen (YKI-examen) i syfte att möjliggöra ett större antal examina. För utveckling av förfarandena för erkännande av examina som avlagts utomlands anvisas 1 miljon euro i syfte att göra arbetskraftsinvandringen smidigare. Regeringen bereder sig i ram- och budgetbesluten på att trygga tillräckliga resurser för utveckling och smidigt genomförande av förfarandet för erkännande av examina och språkexamina.

För att fördela den årliga självrisken för läkemedel inleds ett försök där Folkpensionsanstalten i vissa situationer tar ut initialsjälvrisken för läkemedel över en längre tid. För försöket föreslås ett anslag på 2,5 miljoner euro för 2025.

Som en del av regeringsprogrammets åtgärdspaket för att stärka social rättvisa föreslår regeringen ett anslag på 8,5 miljoner euro för stärkande av FPA:s prövningsbaserade rehabilitering 2025. Dessutom föreslås ett tillägg på 0,5 miljoner euro för att höja den ersättning för celiaki som betalas som en del av utkomststödet. 

För ersättningarna till offren för dataintrånget vid psykoterapicentret Vastaamo och för behandlingen av ansökningar om ersättning föreslås sammanlagt cirka 8,6 miljoner euro. 

För att inrikta besluten från ramförhandlingarna mer specifikt föreslår regeringen satsningar på tillväxten, konkurrenskraften och lönsamheten inom bioekonomisektorn, och riktar finansiering i synnerhet till främjande av livsmedelsexporten. För främjande av livsmedelsexporten föreslås en tilläggssatsning på 5,7 miljoner euro, både för projekt för att stärka strukturerna för exportfrämjande och för utveckling av värdekedjorna inom livsmedelsbranschen inom ramen för lokomotivprojektet Food2.0.

För klimatåtgärder inom markanvändningssektorn föreslås ett tillägg på sammanlagt 2,5 miljoner euro för att stärka kolsänkorna. För askgödsling föreslås ett tillägg på 1,5 miljoner euro via det temporära incitamentsystemet för skogsbruket (METKA) i syfte att öka trädbeståndets tillväxt. Dessutom föreslås ett tillägg på 1 miljon euro för finansieringen av våtmarksprojektet SOTKA. Våtmarksprojektet SOTKA har klimatfördelar i och med att det främjar vattenskyddet och den biologiska mångfalden, i synnerhet sjöfågelbeståndens livskraft. Dessutom fortsätter genomförandet av klimatåtgärderna inom markanvändningssektorn i enlighet med regeringsprogrammet.

Myndigheterna har meddelat djurhållningsförbud för flera pälsfarmer i syfte att bekämpa fågelinfluensa. Med stöd av lagen om djursjukdomar kan ekonomiska skador som föranleds företagaren och som avsevärt försvårar utkomsten ersättas, om de är en följd av en åtgärd för förhindrande av sjukdomsspridning eller en åtgärd för sjukdomsbekämpning som myndigheten bestämt om och som förhindrar eller försvårar djurproduktionen. Ansökningar om ersättning kan lämnas in i november, och regeringen beslutar om finansieringen av eventuella ersättningar i samband med den första tilläggsbudgeten för 2025, som lämnas till riksdagen i början av året.

För 2025 föreslås en fullmakt på 10 miljoner euro och ett anslag på 1 miljon euro för modernisering och investering i grundlig renovering av passagekontrollsystemet för järnvägstrafiken (Digispår, genomförandefasen).

Det föreslås att indexhöjningens andel, 16 miljoner euro, dras av från överföringen till statens televisions- och radiofond. Ändringen är förenlig med den parlamentariska Yle-arbetsgruppens förslag.

Det föreslås en fullmakt på 85 miljoner euro för de avtal på femton år som gäller förbindelsefartygstrafiken i skärgården (fyra ruttområden). De längre avtalen gör det möjligt att utveckla skärgårdstrafiken och minska trafikens miljökonsekvenser.

För beräkningar av politikscenariot för energi- och klimatstrategin och den klimatpolitiska planen på medellång sikt föreslås 0,3 miljoner euro. För regionförvaltningsverken föreslås sammanlagt cirka 0,4 miljoner euro för behandling av miljöskydds- och vattenärenden och för tillsynen över hemleveranser av alkoholdrycker. 

Budgetfinansieringen för Business Finlands utrikesfunktioner överförs från arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde till utrikesministeriets förvaltningsområde från ingången av 2025. I praktiken innebär detta en anslagsöverföring på cirka 21 miljoner euro. 

Andra faktorer som förklarar det ökade anslagsbehovet

Det föreslås att anslagen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (inklusive helheten REPowerEU) för 2025 höjs med sammanlagt cirka 174 miljoner euro, bland annat till följd av ändringar i tidsplanen för utbetalningarna. I den kompletterande budgetpropositionen ingår också vissa andra ändringar av tidsplanen för anslagen. Dessutom beräknas behovet av anslag för mervärdesskatteutgifterna vara sammanlagt cirka 80 miljoner euro större än i den ordinarie budgeten.

Det föreslås ett tillägg på 26,7 miljoner euro för studiestöd. Tillägget föranleds av att utgifterna för borgensansvaret för studielån och utgifter för studielånskompensationen har stigit och på att användningen av ränteunderstöd har ökat.

Inkomstposterna höjs med 67 miljoner euro

I sin helhet höjs inkomstposterna med 67 miljoner euro så att de uppgår till sammanlagt 76,7 miljarder euro. Det föreslås att kalkylen över skatteinkomster sänks med 72 miljoner euro. Intäkterna av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster sänks med 23 miljoner euro på grund av lättnader i rundradioskatten för personer i enlighet med den parlamentariska Yle-arbetsgruppens förslag. Intäkterna av mervärdesskatten sänks med 33 miljoner euro och intäkterna av punktskatten på läskedrycker med 16 miljoner euro, eftersom höjningen av mervärdesskattesatsen för sötsaker kommer att behandlas senare, inte i samband med budgetpropositionen.

Inkomsterna av försäljning av egendom och dividendinkomsterna höjs med 150 miljoner euro enligt en uppdaterad beräkning. Dessa inkomster används för att finansiera regeringens investeringsprogram.

Statens nettoupplåning ökar med 338 miljoner euro

Det föreslås att anslagen för 2025 höjs med 405 miljoner euro, till sammanlagt 89,2 miljarder euro. Med hänsyn till ändringarna i anslagen och inkomstposterna ökar statens nettoupplåning med 338 miljoner euro. Statens nettoupplåning beräknas uppgå till sammanlagt cirka 12,4 miljarder euro 2025. 

Mer information: Mikko Martikkala, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 040 708 3932, Jussi Lindgren, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 514, Laura Ollila, undervisningsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 330 130, och Marjo Loponen, jord- och skogsbruksministerns specialmedarbetare, tfn 050 308 5411


 


 

Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av budgetpropositionen för 2025
statsbudgeten
Ukraina allmän ordning beslut budgetpropositioner ekonomi förmåner museer sociala förmåner säkerhet och trygghet trafik välfärdsområden

Se även

Verkningsfullhet betonas i välfärdsområdenas riksomfattande mål  

FM IM SHM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:28.5.2025 12.06

Finansministrarna diskuterar förenkling av EU-lagstiftningen

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:7.3.2025 12.51

Finland visar återigen starkt stöd till Ukraina vid IMF:s och Världsbankens möten

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:22.10.2024 8.21

Finansministrarna diskuterar stödet till Ukraina

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:4.10.2024 13.24

I stället för tillväxtmantra reformerar regeringen djärvt ekonomiska och samhälleliga strukturer

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:24.9.2024 12.10

Propositionen om statsbudgeten för 2025 har överlämnats till riksdagen

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:23.9.2024 13.55
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Offentliga upphandlingarna
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Förlängning av tiden för täckande av underskott
        • Coronastöd till kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Digi i vardagen -delegationen
          • Digi i vardagen verksamhetsberättelse
            • Digitaliseringen får inte marginalisera
            • Digitala färdigheter nya medborgarfärdigheter
            • Alla gynnas av tillgänglighet
            • Problem med identifiering
            • Hur påverkar digitaliseringen människors vardag?
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Robotiseringsansökan
            • Roboansökan 2020
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Tjänstemannainlägg 
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Det nordiska samarbetet
        • Ministerrådet för digitalisering MR-Digital
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Fördjupandet av kapitalmarknadsunionen
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
      • Säkerställande av dagliga betalningar
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation