Regeringen lämnade en tilläggsbudgetproposition till riksdagen

Regeringen lämnade den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2022 till riksdagen torsdagen den 27 oktober.

I tilläggsbudgetpropositionen föreslås anslag bland annat för säkerställande av Finlands försvarsberedskap, stöd till Ukraina, nödvändiga ersättningar till följd av covid-19-pandemin samt planering av gränshinder vid östgränsen och ett pilotprojekt med anknytning till detta.

Det föreslås att anslagen höjs med 66 miljoner euro och inkomstposterna med 322 miljoner euro. Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2022 minskar statens behov av nettoupplåning med 256 miljoner euro.

Ändringar i inkomstposten

Det föreslås att kalkylen över skatteinkomster höjs med något över en miljard euro, vilket beror på att intäktskalkylen över skatten på förvärvs- och kapitalinkomster har höjts. Dessutom föreslås det att kalkylen över inkomster av blandad natur höjs med 235 miljoner euro. Enligt förslaget ska också kalkylen över ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst sänkas med 974 miljoner euro. Ändringen beror på att inkomsterna av försäljning av aktier beräknas minska. Av ändringen föranleds 574 miljoner euro av att inkomsterna beräknas inflyta 2023.

Säkerställande av Finlands försvarsberedskap samt stöd till Ukraina

Det föreslås att försvarsmaktens anslag höjs med 1,5 miljoner euro för att täcka kostnaderna för stödet till Ukraina. Dessutom föreslås det att tilläggsanslagen för ersättande av den försvarsmateriel som levererats till Ukraina ska omfattas av fullmakten för materiell utveckling av försvarsmakten, vars totala belopp stiger med 74 miljoner euro. Utgifterna för de ersättande anskaffningarna realiseras under senare år.

För stödet till Ukraina anvisas dessutom finansiering på 30 miljoner euro, antingen för Finlands betalningsandel till den internationella fonden för materiellt bistånd International Fund for Ukraine eller för direkt stöd till Ukraina så att finansieringen anvisas till Ukrainas ambassad i Finland för att användas till anskaffningar från den inhemska försvarsindustrin. Förfarandet preciseras vid den fortsatta beredningen.

Det föreslås att maximibeloppet för beställningsfullmakten för materiell utveckling av försvarsmakten höjs med 104 miljoner euro för att täcka de effekter som fördröjningen av varvsarbetet inom projektet Flottilj 2020 har för försvarsmakten. Tilläggsfullmakten beräknas orsaka utgifter 2025–2027.

För anskaffningen av multirollflygplan föreslås tilläggsfinansiering på 74,4 miljoner euro för att täcka den förutsedda valutakursförlusten. I fråga om anskaffningen av jaktplan har dessutom beaktats en överföring på 188 miljoner euro från beställningsfullmakten till de anslag som hänför sig till engångsanskaffningar. Genom ändringen förtydligas beställningsfullmakten så att den omfattar de maskin-, vapen- och underhållsavtal som skaffas utomlands. I reservationsanslaget för anskaffningen ingår de avtal som ingås i hemlandet. Ändringen genomförs inom ramen för den totala finansiering som beviljats projektet i budgeten för 2021.

Till gränsbevakningsväsendet föreslås dessutom 6 miljoner euro för planering av gränshinder vid östgränsen och ett pilotprojekt med anknytning till detta.

Stödet till Ukraina och pilotprojektet med gränshinder vid östgränsen täcks med stöd av den säkerhetspolitiska undantagsklausulen.

Ändringar som beror på ersättningar som hänför sig till covid-19-pandemin

För de understöd som anvisas för att täcka de kostnader som covid-19-pandemin orsakat den offentliga social- och hälsovården 2022 föreslås en anslagsökning på 60 miljoner euro. Dessutom föreslås det att 50 miljoner euro av det anslag som överförts från 2021 och som reserverats för understöd återtas och ombudgeteras.

Till landskapet Åland föreslås 12,6 miljoner euro för särskilt understöd som hänför sig till covid-19-pandemin.

Till gränsbevakningsväsendet föreslås 0,36 miljoner euro för ersättande av kostnader för bekämpningen av covid-19-pandemin under tiden 1 april–31 juli 2022.

För upprätthållandet av systemet för EU:s digitala covidintyg och för nödvändiga ändringar i systemet föreslås ett tillägg på 0,4 miljoner euro. Enligt den ursprungliga EU-förordningen var avsikten att systemet skulle upprätthållas fram till juni 2022. Genom en ändring som gjordes i EU-förordningen har verksamhetsmodellen förlängts med ett år.

Kostnaderna för hälsosäkerheten i samband med covid-19-pandemin täcks som utgifter utanför ramen.

Nationell medfinansiering av lån för energisjälvförsörjning inom programmet Invest EU

För den nationella medfinansieringen av programmet Invest EU föreslås 59,8 miljoner euro i bevillningsfullmakt. Fullmakten fördelas mellan arbets- och näringsministeriets och miljöministeriets förvaltningsområden. Med programmets finansieringsinstrument stöds investeringar som förbättrar byggnaders energiprestanda eller förnyar uppvärmningssystemen så att de utnyttjar förnybara energikällor, såsom jordvärme eller vind- och solenergi. Programmet möjliggör att medel också anvisas för bland annat byggande av infrastruktur för laddning av fordon, anskaffning av gas- och elbilar samt andra miljövänliga investeringar.

Den nationella medfinansieringen på 100 miljoner euro omfattar utöver denna fullmakt också en allokering på 31,6 miljoner euro av befintliga strukturfondsmedel och en statsborgen på 8,7 miljoner euro, som ingick i den andra tilläggsbudgeten för 2022.

Förslag som gäller tillgång på personal och säkerställande av kompetensen

Utbildningen av omsorgsassistenter utökas med 800 personer, och för detta föreslås ett anslagstillägg på sammanlagt cirka 8,5 miljoner euro. Av tillägget anvisas 5,4 miljoner euro för utbildning som anskaffats av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (JOTPA) och 3,1 miljoner euro för yrkesutbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning. Dessutom föreslås det 0,5 miljoner euro för inledandet av utvecklingen av den behörighetsgivande utbildning som gäller rätten till yrkesutövning för sjukskötare som genomgått utbildning inom social- och hälsovården i ett land utanför EU/EES. För sådan yrkesutbildning och utbildning som handleder för examensutbildning som ordnas för ukrainare föreslås ett tilläggsanslag på 3 miljoner euro.

Förslag som gäller trafikprojekt

För basunderhållet av transportinfrastrukturen föreslås 31,4 miljoner euro på grund av eftersatt underhåll och ökade kostnader. Det föreslås att fullmakterna för de trafikutvecklingsprojekt som det fattats beslut om under regeringsperioden höjs med sammanlagt cirka 85 miljoner euro i fråga om 11 projekt, av vilka de största gäller utvecklande av bangården i Åbo (20,25 miljoner euro), förbättring av bangården i Kuopio (12 miljoner euro), en fast förbindelse till Karlö (10 miljoner euro), förbättring av bangården i Joensuu (9 miljoner euro) och elektrifiering av banavsnittet Laurila–Torneå–Haparanda (8 miljoner euro).

Fullmakten för projektet för utvecklande av riksväg 5, vägavsnittet Hurus–Hietanen höjs från 7 miljoner euro till 12,3 miljoner euro och fullmakten för projektet för utvecklande av riksväg 4, vägavsnittet Äänekoski–Viitasaari höjs från 21,2 miljoner euro till 50 miljoner euro. Detta beror på att de ursprungliga kostnadsförslagen för projekten grundade sig på gamla planer.

För en förbättring av markeringen av havsfarleden till Ingå och av Södra Finlands vinterfarled för att trygga smidiga och säkra hamnbesök vid LNG-transporter föreslås 1,9 miljoner euro.

Som ett nytt vägprojekt föreslås en förbättring av riksväg 9 och trafikarrangemang för regionväg 562 Lentokentäntie, så att projektet får medföra utgifter för staten till ett belopp av högst 42,6 miljoner euro. För projektet ansöks det också om stöd för den militära rörligheten i EU.

För projektet för vägförbindelse till Suhanko gruva föreslås en fullmakt på 3,2 miljoner euro, med vilken staten täcker hälften av kostnaderna för projektet. Fullmakten är ett villkor för inledandet av gruvdriften.

Förslag som gäller kapitalisering och statsborgen

Det föreslås 226 miljoner euro för kapitaliseringen av Gasonia Oy i syfte att finansiera återbetalning av bolagets banklån.

För kapitaliseringen av Gasgrid Finland Oy föreslås 105 miljoner euro i syfte att finansiera terminalbolagets driftskapital samt infrastruktur.

Det föreslås också att Finlands Bank beviljas en statsgaranti på 400 miljoner euro som säkerhet för eventuella förluster som föranleds av ett lån som beviljas Internationella Valutafonden till förmån för fonden Poverty Reduction and Growth Trust (PRGT).

Andra ändringar i tilläggsbudgetpropositionen

• För polisväsendets omkostnader föreslås sammanlagt cirka 5,5 miljoner euro bland annat för ett program för IKT-modernisering och för en förbättring av säkerhetslösningarna för polisens lokaler.
• För räddningsväsendets omkostnader föreslås 0,9 miljoner euro med anledning av ökningen av antalet personer som genomgår räddningsutbildning, bland annat för anskaffning av släckningsbilar och för planering av projekt som gäller ändringar i lokaler.
• För överföring av Finlands miljöcentrals datacenter till ett informationssäkert datacenter vid Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori föreslås 220 000 euro. Finlands miljöcentrals informationssystem används också i sådana kritiska uppgifter för hantering av vattenförhållanden som avses i säkerhetsstrategin för samhället (bl.a. hantering av översvämningsrisker och dammsäkerhet).
• För omkostnaderna för verket för finansiell stabilitet föreslås ett tillägg på cirka 7 miljoner euro för kontosystemet inom försörjningsberedskapen.
• Intäktsföringen i statsbudgeten av vinstutdelningen 2021 för de aktier i Fingrid Oy som ägs av Försörjningsberedskapscentralen slopas. Förfarandet stärker Försörjningsberedskapscentralens kassalikviditet och förbättrar möjligheterna att reagera på kommande hot och kriser.
• För utbetalning av ett extra barnbidrag föreslås 112 miljoner euro.
• För statens skuldhanteringsutgifter föreslås 109 miljoner euro på grund av höjningen av den allmänna räntenivån. Till följd av detta uppgår de ränteutgifter som budgeterats för 2022 till sammanlagt 783 miljoner euro.
• Dessutom justeras flera anslagsuppskattningar. Det föreslås bland annat att utgifterna för mottagande av flyktingar och asylsökande minskas avsevärt, likaså utgifterna kopplade till arbetslöshet. 

Konsekvenser för balansen i statsfinanserna och skuldsättningen

Med beaktande av att de ordinarie inkomsterna ökar med 322 miljoner euro och anslagen ökar med 66 miljoner euro, minskar den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2022 behovet av statens nettoupplåning med 256 miljoner euro.

Statens budgeterade nettoupplåning beräknas 2022 uppgå till cirka 18,6 miljarder euro, vilket inbegriper den beredskap på 10 miljarder euro som det beslutats om i den tredje tilläggsbudgeten för 2022 och som gäller lån och garantier som beviljas bolag verksamma på marknaden för elderivat.

Ytterligare information: Ilkka Kaukoranta, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 449, och Joel Kuuva, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 458