Finländarnas förtroende för den offentliga förvaltningen är fortfarande högt i internationell jämförelse

Enligt en undersökning från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) står finländarnas förtroende för den offentliga förvaltningen och deras tillfredsställelse med myndigheternas tjänster stadigt. Den internationella undersökningen, som nu publiceras för tredje gången, lyfter fram delaktighet och egenmakt som faktorer som bidrar till ökat förtroende.

I en internationell jämförelse är finländarnas förtroende för den offentliga förvaltningen fortfarande högt. Finländarnas förtroende för de offentliga institutionerna är stabilt, men varierande.

Finländarna har störst förtroende för polisen (89 procent) och domstolarna (75 procent) samt försvarsmakten, vilken så många som nio av tio finländare har förtroende för. Av finländarna har 68 procent förtroende för statsförvaltningen, vilket är betydligt högre än det internationella genomsnittet (45 procent).   

Finländarnas förtroende för regeringen ökar något

Av finländarna har 49 procent förtroende för landets regering, medan det internationella genomsnittet ligger på 40 procent. Finländarnas förtroende för regeringen är två procentenheter högre än för två år sedan, men ligger fortfarande klart lägre än för fyra år sedan, då 61 procent av finländarna hade förtroende för regeringen. Då sjönk förtroendet för regeringen, i linje med den internationella trenden.

Finländarna är oroliga för ekonomin och sysselsättningen. Enligt undersökningen finns det ett samband mellan ekonomiska svårigheter eller bekymmer och lägre förtroende. Dessutom är förtroendet bland ungdomar och unga vuxna (personer i åldern 18–29 år) lägre än bland personer över femtio år. Ändå har människornas upplevelse av att de har möjlighet att påverka regeringens agerande större inverkan på förtroendet än de socioekonomiska eller demografiska faktorerna.   

Finländarna är fortfarande nöjda med myndighetstjänsterna

På två år ökade finländarnas tillfredsställelse med myndighetstjänsterna med en procentenhet till 84 procent. Positiva upplevelser av kontakt med myndigheter och tillgången till tjänster hänger samman med ett högre förtroende. Förtroendet återspeglar också medborgarnas uppfattning om huruvida förvaltningen agerar i enlighet med värderingar och principer.

”När det gäller resultaten från förtroendeundersökningen gläder det mig särskilt att Finland sticker ut på ett positivt sätt när man mäter uppfattningar och upplevelser av den dagliga kontakten med förvaltningen. Finland ligger över det internationella genomsnittet på alla indikatorer utom två. Finland är ett samhälle med ett starkt förtroende i internationell jämförelse, och vi måste fortsätta arbeta för att upprätthålla detta även i framtiden”, säger kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen.

Finländarna tvivlar fortfarande på sina möjligheter att påverka

Förtroendet för regeringen hänger särskilt samman med kunskapsbaserad ledning, rättvisa mellan generationerna och medborgarnas uppfattning om sin förmåga och sina möjligheter att påverka. Endast var fjärde finländare tror att vanliga människor kan påverka vad regeringen gör. 

I förtroendeundersökningen rekommenderas att man fortsätter att utöka möjligheterna till deltagande och påverkan. Det är viktigt att medborgarna känner att de blir hörda och bemötta med hänsyn till sina olika livssituationer och behov.

”Jag anser också att det är mycket viktigt att vi på ett allt mer målinriktat sätt involverar medborgarna och intressenter i beslutsfattandet på alla nivåer inom förvaltningen. Därför planerar vi i slutet av året ett rundabordssamtal om hur man bygger upp förtroende”, fortsätter Ikonen. 

Kunskapen om AI hänger samman med högre förväntningar på dess fördelar 

Förtroendeundersökningen innehåller för första gången en översikt över medborgarnas uppfattningar om AI och deras förväntningar på AI:s fördelar. Enligt undersökningen är inställningen till AI inom den offentliga förvaltningen internationellt sett försiktigt positiv, men med vissa reservationer.

Finländarnas uppfattningar om möjligheterna med AI, till exempel när det gäller att utveckla tjänster och minska kostnaderna, är mer positiva än det internationella genomsnittet. Finländarna litar också tydligt mer på att ny teknik i stil med AI regleras på lämpligt sätt och att en ansvarsfull användning av AI främjas. 

”Jag anser att förtroende är en av faktorerna bakom Finlands framgång. Vi behöver förtroende när vi gör val, särskilt i osäkra tider. Jag hoppas att undersökningen som nu publicerats ska uppmuntra till att i ännu högre grad beakta förtroendet även i samband med AI-förändringen och utnyttjandet av ny teknik som utvecklas”, säger Katju Holkeri, finansråd vid finansministeriet. 

Kom och diskutera resultatet av förtroendeundersökningen 

Finansministeriet kommer att fortsätta att gå igenom resultatet av förtroendeundersökningen under hösten. Nätverket Öppen demokrati kommer att diskutera resultaten som rör Finland mer ingående den 17 augusti kl. 9.00–10.30. Diskussionen förs online och är öppen för alla intresserade. Anmälan till evenemanget pågår. 

Anmäl dig till diskussionen (på finska)

Mer information:
Katju Holkeri, finansråd, [email protected], tfn 02955 3 0087
Mikko Lehtonen, specialsakkunnig, [email protected], tfn 029 553 0192