Handelskriget hotar Finlands ekonomiska återhämtning och den redan bräckliga offentliga ekonomin

Finlands ekonomi växer, men handelskriget medför ett betydande hot mot tillväxten. Läget för de offentliga finanserna är svagt och buffertarna är obefintliga med tanke på ett handelskrig, bedömer finansministeriet i sin prognos av den 30 april.
Finlands ekonomi började växa under fjolåret efter recessionen, och enligt uppgifterna från början av året har den ekonomiska återhämtningen fortsatt efter årsskiftet. De ekonomiska utsikterna har emellertid försämrats på grund av förändringarna i den internationella handelspolitiken.
I prognosen presenteras basscenariot och två alternativa scenarier för hur handelskriget och de tullar som riktas mot EU påverkar Finlands bruttonationalprodukt (BNP). Med utgångspunkt i antagandet att tullarna kommer att gälla endast en kort tid kommer BNP att öka med 1,3% 2025, 1,6% 2026 och 1,5% 2027.
I scenarier med längre tullar förblir BNP-tillväxten klart långsammare 2025 och 2026. Det skulle också innebära betydligt större underskott än i basscenariot och en ökning av statsskulden.
”Vi kan inte förutse hur och varför tullarna kommer att förändras och vad de slutligen kommer att leda till. Därför prognostiserade vi framtiden med hjälp av en grundprognos och olika handelskrigsscenarier. Osäkerheten tär på ekonomin, men många faktorer talar fortfarande för hoppfulla utsikter”, säger överdirektör, avdelningschef Mikko Spolander.
Prognosen för realekonomin innehåller inte konsekvenserna av de beslut som fattades vid halvtidsöversynen.
Osäkerhet och handelskrig hotar tillväxten inom världsekonomin
Osäkerheten har ökat inom världsekonomin i och med att de handelspolitiska spänningarna har skärpts i början av året. Osäkerheten bidrar till att försvaga både hushållens konsumtion och företagens investeringar. Utsikterna har försämrats såväl i euroområdet och i Förenta staterna som i världsekonomin som helhet.
Om de tullhöjningar som Förenta staterna meddelat om inte kan sänkas genom förhandlingar kommer de att försvaga världsekonomins tillväxt och Finlands export på ett märkbart sätt. Utan tullar skulle Finlands exportutsikter vara gynnsamma, och exporten av tjänster har i själva verket ökat kraftigt.
Ökningen av hushållens köpkraft ökar konsumtionen
Inflationen har avtagit klart och kommer också att förbli måttlig. Realinkomsterna har börjat öka i och med att inflationen avtar och lönerna höjs. Ökningen av hushållens genomsnittliga realinkomster dämpas dock i år av det svaga sysselsättningsläget, nedskärningarna i de sociala förmånerna och skattehöjningarna. Nästa år kommer realinkomsterna emellertid att öka snabbare i och med att sysselsättningsläget förbättras.
Utöver det svaga inkomst- och sysselsättningsläget har hushållens konsumtion bromsats upp av det svaga förtroendet för ekonomin och uppfattningen om att prisstegringen fortsätter. Hushållen har konsumerat mindre än vad inkomsterna skulle tillåta. En minskning av osäkerheten skulle också påskynda konsumtionsökningen.
Investeringarna ökar avsevärt
Investeringarna har minskat drastiskt under de senaste två åren i och med att räntehöjningarna minskat framför allt på byggandet. Inom byggandet har man dock klarat det värsta skedet och bostadsbyggandet börjar återhämta sig. Trots detta kommer byggandet att vara svagt förhållande till behovet på längre sikt.
Investeringarna i samband med energiomställningen och den tekniska utvecklingen förväntas öka snabbt. Det finns rekordmånga investeringsplaner i Finland, och i år konkretiseras flera av dem också. Investeringarna ökar också på grund av försvarsupphandlingarna, vilka i år ökar klart i och med de nya jaktplanen.
Sysselsättningsvändning inom synhåll
Sysselsättningen minskar fortfarande men börjar öka i år när produktionen återhämtar sig. Arbetslöshetsgraden stiger dock till cirka 8,8 procent i år. Antalet sysselsatta ökar betydligt först nästa år och arbetslösheten sjunker till 8,3 procent. Sysselsättningsökningen fortsätter 2027 och sysselsättningsgraden (20–64-åringar) stiger till 77,3 procent.
Utöver den ekonomiska efterfrågan påverkas arbetsmarknaden också av regeringens sysselsättningsåtgärder och invandring. Båda ökar utbudet av arbetskraft och den potentiella produktionen, men under prognosperioden syns de särskilt i form av högre arbetslöshet och lägre sysselsättning.
Underskottet i de offentliga finanserna förblir stort
Läget inom de offentliga finanserna har visat sig vara sämre än väntat. Underskottet i den offentliga sektorns finanser var 4,4 procent i förhållande till BNP år 2024. Det svaga utgångsläget återspeglas också i år. I år kommer de offentliga samfundens underskott att vara 3,8 procent i förhållande till BNP.
Vid vårens halvtidsöversyn beslutade regeringen om ett omfattande tillväxtpaket och i början av april att höja nivån på försvarsanslagen till minst 3 procent i förhållande till BNP före 2029. I prognosen för de offentliga finanserna har man som vanligt beaktat enbart direkta konsekvenser av båda besluten. Det betyder att eventuella indirekta konsekvenser som ökar den ekonomiska aktiviteten inte ingår i prognosen. De direkta konsekvenserna ökar däremot avsevärt den offentliga sektorns underskott.
Underskottet kommer i och med den ekonomiska återhämtningen och de anpassningsåtgärder som fastslagits tidigare att minska till 3,2 procent i förhållande till BNP 2026 och stanna på dryga tre procent under hela prognosperioden fram till 2029. I år överskrider den offentliga sektorns skuldkvot 85 procent, varefter den snabbaste stegringen börjar avta. Skuldkvoten ökar gradvis under prognosperioden till intill 90 procent år 2029.
Riskerna i ekonomin är i huvudsak ogynnsamma och de offentliga finanserna försvagas avsevärt om de förverkligas
Riskerna och osäkerheten i anslutning till handelspolitiken och handelsrelationerna har blivit exceptionellt höga. Om dessa risker realiseras avtar tillväxten i Finlands ekonomi och underskottet i de offentliga finanserna ökar. Å andra sidan kan upphörandet av i kriget i Ukraina, återuppbyggnaden av landet samt investeringar i infrastruktur och försvar i flera länder i Europa öka efterfrågan också på varor och tjänster som produceras i Finland.
Utsikterna för de offentliga finanserna präglas även av andra risker än det ekonomiska läget. De extra utgifter som riktas till försvaret ökar den offentliga skulden om de inte finansieras med nya besparingar eller skattehöjningar. En separat risk är att effekterna av tidigare fastslagna sysselsättningsåtgärder fördröjs. Löneförhandlingarna mellan lokalförvaltningen och staten pågår fortfarande och slutresultatet av förhandlingarna återspeglas i den offentliga ekonomin. Avtalets effekter kan dock vara positiva eller negativa beroende på resultatet av förhandlingarna. När det gäller de tillväxtåtgärder som det beslutades om vid vårens halvtidsöversyn är risken positiv, eftersom prognosen inkluderar endast de effekter av tillväxtåtgärderna som direkt ökar underskottet i de offentliga finanserna.
Skuldkvoten ligger nu mycket nära 90 procent i prognosen. När underskottet redan är djupt och skuldkvoten stor finns det endast begränsade buffertar mot eventuella ännu sämre ekonomiska tider.
Mer information:
Mikko Spolander, överdirektör, tfn 0295 530 006, mikko.spolander(at)gov.fi
Janne Huovari, finansråd, tfn 0295 530 171, janne.huovari(at)gov.fi (realekonomi)
Jenni Pääkkönen, finansråd, tfn 0295 530 131, jenni.paakkonen(at)gov.fi (de offentliga finanserna)
Ekonomisk översikt, våren 2025 (pdf, på finska)
Bilder från presskonferensen (materialbank)