Kommunekonomiprogrammet för 2023-2026 har publicerats

Den kommunala ekonomin var fortsatt stark 2021 i likhet med året innan, men situationen beräknas bli sämre så småningom under ramperiodens gång. De kommungruppsvisa skillnaderna är rätt stora när det gäller utvecklingen inom den kommunala ekonomin. Utsikterna för den kommunala ekonomin överskuggas för närvarande bland annat på grund av Rysslands invasion av Ukraina och den fortgående covid-19-epidemin.

Nästa år präglas utvecklingen av den kommunala ekonomin kraftigt av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Konsekvensbedömningarna i kommunekonomiprogrammet har preciserats till denna del. Såväl färska skatteinkomstprognoser som uppgifter om de nettokostnader som överförs har tagits i beaktande i konsekvensbedömningen. 

Statliga stödet och den ekonomiska återhämtningen stärkte den kommunala ekonomin 2021

År 2021 var i likhet med 2020 exceptionellt för den kommunala ekonomin. Covid-19-epidemin hade en omfattande inverkan på kommunernas inkomst- och utgiftsutveckling under båda åren. Å andra sidan förblev epidemins ekonomiska konsekvenser mindre än väntat. 

Kommunernas och samkommunernas omkostnader ökade kraftigt år 2021. Årsbidraget försämrades dock förhållandevis lite, eftersom skatteinkomsterna och i synnerhet samfundsskatteinkomsterna ökade snabbt. Covid-19-epidemin har inte försämrat kommunekonomin eftersom staten stött kommunerna och samkommunerna genom olika åtgärder med sammanlagt cirka 5 miljarder euro under 2020–2021. 

De viktigaste ökningar och utvidgningar av kommunernas uppgifter som ingår i regeringsprogrammet har redan genomförts

Statsandelen för kommunal basservice är ca 2,7 miljarder euro 2023. Jämfört med den föregående planen för de offentliga finanserna stiger ramnivån för statsandelen för kommunal basservice med cirka 400 miljoner euro från och med 2023. Förändringen förklaras i huvudsak av den justering av ramnivån för statsandelen med ca 344 miljoner euro som hänför sig till det förra rambeslutet. 

Statsandelarna har fastställts med beaktande av en permanent sänkning av nivån på kommunernas statsandelar med 24 miljoner euro, vilket är en del av de omfördelningar som regeringen beslutat om. Nivån på sammanslagningsunderstöden till kommuner sänks dessutom med 9 miljoner euro från och med 2023, och det anvisas inte längre någon finansiering för att främja digitaliseringen i kommunerna 2023. Dessa minskar statsandelen för basservice med sammanlagt 43 miljoner euro 2023 och med 33 miljoner euro från och med 2024.

I och med att regeringsperioden börjar närma sig sitt slut har största delen av de utökningar och utvidgningar av uppgifter som gäller kommunerna redan gjorts. Ökningarna av statsandelen riktas till att utvidga läroplikten och till stödet för småbarnspedagogik i anslutning till ändringen av lagen om småbarnspedagogik. Dessutom har man i nivån på statsandelen från och med 2023 som nya lagstadgade uppgifter beaktat regionala samarbetsgrupper inom elevhälsan samt kommunernas skyldighet att utarbeta elevhälsoplaner. 

Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet utökas bland annat av den ökade invandringen och stärkandet av finansieringsbasen för yrkesutbildning. 

De goda ekonomiska siffrorna döljer en strukturell obalans 

Kalkylen över utgiftstrycket antyder att den kommunala ekonomin försämras på nytt i år, trots att kassaflödet från hela den kommunala ekonomins verksamhet och investeringar på grund av faktorer av engångsnatur hålls nästan på fjolårets nivå. Både årsbidraget och räkenskapsperiodens resultat försämras jämfört med 2021. 

År 2023 förändras både inkomst- och utgiftsstrukturen avsevärt inom den kommunala ekonomin, då cirka 21,2 miljarder euro av nettokostnaderna för kommunernas driftsekonomi försvinner i och med social- och hälsovårdsreformen och inkomster dras av i motsvarande mån. Kommunalskatten utgör den största enskilda delen av inkomsterna som överförs, cirka 13,2 miljarder euro. Detta genomförs genom att sänka samtliga kommuners kommunalskattesatser med 12,64 procentenheter. Av samfundsskatten överförs en tredjedel, dvs. cirka 0,8 miljarder euro, och av statsandelarna och ersättningarna för förlorade skatteinkomster cirka 70 procent, dvs. cirka 7,3 miljarder euro.

Den kommunala ekonomin stärks temporärt 2023 när finansieringsansvaret för de uppgifter som överförs i och med social- och hälsovårdsreformen upphör vid ingången av året, men de influtna skatteinkomsterna upprätthålls delvis fortfarande av skatteinkomsterna från tidigare skatteår. 

Med undantag för det exceptionella året 2023 kommer kassaflödet från verksamheten och investeringarna enligt kalkylen över utgiftstrycket att vara negativt inom den kommunala ekonomin under de kommande åren, och lånestocken kommer att öka. I och med social- och hälsovårdsreformen överförs ansvaret för de svårförutsägbara och snabbt växande social- och hälsovårdsutgifterna till välfärdsområdena från och med 2023, men den strukturella obalansen mellan inkomsterna och utgifterna i den kommunala ekonomin kvarstår. 

I kommunekonomiprogrammet bedöms finansieringens tillräcklighet också enligt kommunstorleksgrupp. Enligt kalkylen över utgiftstrycket stärks kassaflödet från verksamheten och investeringarna tillfälligt 2023 i alla kommunstorleksgrupper till följd av att skatteutfallet är högre än vanligt. Kassaflödet från verksamheten och investeringarna kommer att försvagas mot slutet av ramperioden. Det kommer att vara negativt i alla kommunstorleksgrupper 2026. Variationsintervallen och ändringarna är dock tämligen stora mellan olika kommunstorleksgrupper. 

Vad är kommunekonomiprogrammet?

Kommunekonomiprogrammet har utarbetats i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna 2023–2026. Programmet fördjupar den bedömning som gäller kommunernas ekonomi i planen för de offentliga finanserna. I kommunekonomiprogrammet fokuserar man på att bedöma nuläget inom den kommunala ekonomin och utvecklingsutsikterna för den kommande ramperioden för den kommunala ekonomins del. Uppskattningen av utvecklingsutsikterna baserar sig på en kalkyl över utgiftstrycket där de åtgärder som ingår i planen för de offentliga finanserna 2023–2026 har beaktats, men där kommunernas och samkommunernas egna åtgärder för 2023–2026 inte uppskattats. 

Mer information: 
Marja Paavonen, finansråd, tfn 02955 30187, marja.paavonen(at)gov.fi
Linnea Mäkinen, finansexpert, tfn 02955 30337, linnea.makinen(at)gov.fi
Unna Heimberg, finansexpert, tfn 02955 30280, unna.heimberg(at)gov.fi
Jussi Lindgren, ledande specialsakkunnig, tfn 02955 30293, jussi.lindgren(at)gov.fi (kalkyl över utgiftstrycket)