Totalrevisionen av finansieringsmodellen inleds:
Minister Ikonen bjuder in välfärdsområdena till en diskussion om välfärdsområdesmodellens framtid
Finansministeriet inleder ett utredningsprojekt för att stödja nästa reform av finansieringsmodellen för välfärdsområdena. Utgångspunkten för utredningsprojektet är en övergripande utveckling av finansieringsmodellen i en enklare, mer förutsägbar och sporrande riktning. Ett villkor för utredningen är fortfarande att den säkerställer service och upprätthåller och påskyndar den pågående reformen av välfärdsområdenas verksamhet och anpassningen av de offentliga utgifterna. Kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen stöder utredningsprojektet genom att bjuda in välfärdsområdesdirektörerna till en rundabordsdiskussion om behoven att utveckla välfärdsområdesmodellen och finansieringsmodellen på längre sikt.
Utredningsprojektet utvärderar behovsmodellens funktion och alternativa utvecklingsstigar och utreder incitamenten i finansieringsmodellen
En grundläggande princip för finansieringsmodellen för välfärdsområdena är att finansieringen i tillräcklig utsträckning ska motsvara det områdesspecifika servicebehovet. Utredningsprojektet ska bedöma hur den nuvarande behovsmodellen fungerar och utvärdera alternativa utvecklingstrender. När utvecklingsstigar skisseras är det viktigt att man också identifierar vilken betydelse områdesindelningen och variationen hos välfärdsområdenas uppgifter har för hur de olika finansieringsalternativen fungerar. I ytterlighetsfallen kan det antingen vara fråga om en färdplan för utvecklandet av den nuvarande behovsmodellen eller till och med en av finanspolitiska utvärderingsnämnden presenterad modell som baserar sig på demografiska och socioekonomiska faktorer, eller en blandning av dessa.
Utöver att skissera upp olika utvecklingsstigar är det viktigt att skapa en djupare förståelse för hur väl den nuvarande finansieringsmodellen fungerar. Funktionen hos de nuvarande faktorerna måste utvärderas i fråga om omgivningsfaktorer, till exempel befolkningstäthet och inslag av personer med främmande språk som modersmål. Incitamenten i finansieringsmodellen bör också utredas. Centrala frågor som bör behandlas är bland annat hur man kan säkerställa att finansieringsmodellen uppmuntrar alla regioner att hålla tillbaka kostnadsökningen, hur man säkerställer tillräckliga incitament för förebyggande arbete och hur man beaktar effekterna i finansieringsmodellen.
”Regeringen har lyckats stabilisera välfärdsområdenas situation på riksnivå. Servicen fungerar mer jämlikt än tidigare, ekonomin går med överskott och ökningen av vårdköerna har upphört. Även om finansieringen har ökat snabbt, med över 4 miljarder euro, har områdena fortfarande differentierats. Enligt SHM påverkas differentieringen bland annat av befolkningsåldrandet, det ökade servicebehovet och den ojämna regionala flyttrörelsen. Med de korrigeringar som ingår i finansieringsmodellens fas III, som nu är på remiss, bromsar vi upp differentieringen men det minskar inte behovet av ytterligare djärva reformer under de kommande åren”, konstaterar minister Ikonen.
”Erfarenheterna från de första åren har lyft fram betydande svagheter med den nuvarande finansieringsmodellen, och därför anser jag det nödvändigt att inleda ett långsiktigt arbete för en totalrevision av finansieringsmodellen”, fortsätter minister Ikonen.
Utredningsprojektet stöder utvecklandet av finansieringsmodellen under nästa valperiod och det tjänar även den parlamentariska arbetsgruppens arbete. Närmare information om genomförandet av utredningen ges senare under vårvintern.
Såväl riksdagspartierna som välfärdsområdena deltar i utvecklingen av välfärdsområdesmodellen
Erfarenheter av den nuvarande finansieringsmodellen har nu samlats in under tre års tid. Kunskapsunderlaget gör det möjligt att bedöma modellens funktion ur olika perspektiv. Enligt minister Ikonen utgör halvtidsöversynen av välfärdsområdesreformen enligt regeringsprogrammet, dvs. den s.k. Erholarapporten, ett gott utgångsläge för fortsatta utredningar. Under den kommande valperioden måste de offentliga finanserna anpassas ytterligare, vilket också bör beaktas i utvärderandet av välfärdsområdena.
”Vi har sedan 2023 fått allt mera uppdaterad information om välfärdsområdesmodellens funktion i fråga om såväl ekonomin, verksamheten som förvaltningsmodellen. Vi behöver, vid sidan av statsministerns tillkännagivande som utfärdas inom kort, och den parlamentariska arbetsgrupp som inleds under vårvintern, expertinformation och bedömningar av lösningsalternativ för att kunna göra politiska slutsatser”, säger minister Ikonen.
Minister Ikonen bjuder in H23-nätverket, som består av välfärdsområdesdirektörerna, till en rundabordsdiskussion i Helsingfors onsdagen 11 mars för att diskutera behoven att utveckla finansieringsmodellen på längre sikt.
”Tack vare den parlamentariska arbetsgruppen får alla riksdagspartier möjlighet att delta i den fortsatta utvecklingen av välfärdsområdesmodellen.” Det är nödvändigt att vi också inbjuder välfärdsområdena att diskutera deras framtid. Rundabordsdiskussionen erbjuder en utmärkt möjlighet till detta. Jag välkomnar åsikter från samtliga välfärdsområden”, konstaterar minister Ikonen avslutningsvis.
Mer information:
Alexis Vartiainen, minister Ikonens specialmedarbetare, tfn 0295 530 176
Ville-Veikko Ahonen, avdelningschef, överdirektör, tfn 0295 530 066
e-post: [email protected]