Parlamentarisk arbetsgrupp tillsatt för att utreda välfärdsområdenas framtid
Ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet överfördes i samband med social- och hälsovårdsreformen till 21 välfärdsområden, HUS-sammanslutningen och Helsingfors stad. Syftet med reformen har varit att trygga tillräckliga och jämlika social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendets tjänster av hög kvalitet och att hålla tillbaka ökningen av utgifterna för social- och hälsovården. Halvtidsutvärderingen av välfärdsområdesreformen, dvs. den s.k. Erholarapporten, publicerades den 10 december 2025. Statsministern gav onsdagen den 4 mars 2025 riksdagen en upplysning på basis av rapporten.
Enligt kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen inleds nästa skede i utvecklingen av välfärdsområdesmodellen.
”Regeringen gav social- och hälsovårdsreformen och välfärdsområdena arbetsro 2023–2025 för att stabilisera verksamheten och reformera tjänsterna. Under de första verksamhetsåren har ökningen av vårdköerna stoppas, bristen på personal avhjälpts och regionernas ekonomi har fått ett överskott på riksnivå. Expertbedömningarna antyder att servicen fungerar mer jämlikt än tidigare”, konstaterar minister Ikonen.
”Samtidigt kan vi med tre års erfarenhet och utifrån Erholas rapport redan bedöma vad som fungerar i den nya social- och hälsovårdsmodellen och vad som inte gör det. Under de första verksamhetsåren har välfärdsområdena differentierats både funktionellt och ekonomiskt. Detta beror i synnerhet på befolkningsåldrandet, det ökade servicebehovet och flyttrörelsen till städerna. Social- och hälsovårdsreformen har således inte helt infriat sina löften, utan reformen bör fortsättas”, säger minister Ikonen.
”Under denna valperiod har vi gjort nödvändiga korrigeringar i social- och hälsovårdsmodellen och ökat finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna med över 4 miljarder euro. Regeringen har avvecklat normer, utvecklat social- och hälsovårdstjänsterna, stabiliserat finansieringsmodellen och ökat flexibiliteten när det gäller att täcka underskott. Det räcker dock inte. Välfärdssamhällets framtid förutsätter att vi utvecklar välfärdsområdesmodellen fördomsfritt. Det förutsätter också omfattande samarbete över partigränserna”, konstaterar minister Ikonen.
I statsministerns upplysning av den 4 mars 2026 angavs det att statsrådet kommer att tillsätta en parlamentarisk arbetsgrupp för att dryfta välfärdsområdenas framtid. Kommun- och regionministern blir ordförande för arbetsgruppen. Arbetsgruppen ska inleda sitt arbete under våren.
”Det parlamentariska finanspolitiska samarbetet, dvs. den så kallade skuldbromsen, och de utvecklingsobjekt som nämns i Erholarapporten styr den nationella utvecklingen. Det är klart att arbetsgruppen måste ta läget inom de offentliga finanserna i beaktande”, konstaterar minister Ikonen om utgångspunkterna för det parlamentariska arbetet.
”Det är varken möjligt eller ändamålsenligt för oss att göra en helomvändning i utvecklingen av välfärdsområdes- och finansieringsmodellen, utan partierna måste i samarbete målmedvetet sträva efter att utveckla den nuvarande modellen. Jag hoppas att den parlamentariska arbetsgruppen åtar sig ett djärvt och framtidsorienterat arbetssätt”, säger minister Ikonen.
Mer uppgifter:
Alexis Vartiainen, ministerns specialmedarbetare, tfn 0295 530 176