Det är varje vuxens uppgift att se till att alla barn får leva ett liv utan våld - Finlands åtgärdsplan för bekämpning av våld
Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat åtgärdsplanen En barndom utan våld för åren 2026–2033 som har som mål att förebygga alla slag av våld mot barn. Planen som utarbetats av statsrådet bygger på FN:s konvention om barnets rättigheter, Lanzarotekonventionen och den nationella lagstiftningen som förpliktar Finland att bekämpa alla slag av våld mot barn.
Planen innehåller fem helheter med sammanlagt 27 åtgärder. Helheterna handlar om att stärka kunskapsunderlaget, bedriva mångsektoriellt samarbete, främja delaktighet, bekämpa våld i nära relationer och sexuellt våld och att förbättra säkerheten också utanför hemmet och i digitala miljöer.
Det behövs ett bättre kunskapsunderlag
För att kunna förebygga våld mot barn behöver man ökad och välgrundad kunskap. I Finland baserar sig kunskapsunderlaget för arbetet mot våld på skolenkäter och myndigheters register, statistik och informationsinsamlingar.
Ett av målen för åtgärdsplanen är att kunna säkerställa att de viktiga enkätundersökningarna om våld fortsätter, till exempel barnofferundersökningen. Det här är viktigt också för att främja etiskt hållbara beslut.
Att uppleva våld är skadligt för barnet
På basis av till exempel Skolenkätens resultat finns det fortfarande alldeles för många barn i Finland som upplever våld i vardagen. Och polisanmälningarna visar att fallen av våld i nära relationer ökar. Det är de vuxna och samhällets institutioner som måste se till att barn får leva ett liv utan våld oberoende av var de växer upp och bor. Det är viktigt att öka medvetenheten i samhället om problemet och sträva efter att alla de som bär ansvar, de som sköter om barnet och myndigheterna och yrkesfolket, ska arbeta tillsammans för samma mål.
Utöver förebyggande behöver man också ge stöd och hjälp till de som redan har utsatts för våld. Stödet för barn, unga och föräldrar ska vara lätt tillgängligt och erbjudas i tid.
”Varje barn har rätt till en barndom i trygghet och utan våld. Det finns fortfarande alldeles för många barn som utsätts eller som bevittnar våld, och det kan få mycket allvarliga följder för barnets uppväxt och utveckling. De utvecklingsåtgärder som krävs gäller till exempel att bereda lagstiftning om barnafridsbrott, att effektivare ta upp problem för diskussion i tjänsterna för barn och unga och att skydda barn mot farligt innehåll i sociala medier”, säger ministern för social trygghet Sanni Grahn-Laasonen.
Sexualfostran är det bästa sättet att bekämpa sexuellt våld
Sexuellt våld mot ett barn är ett grovt brott mot barnets självbestämmanderätt som kan traumatisera barnet. När det gäller att förebygga våld av detta slag har sexualfostran och barnets färdigheter att skydda sig en central roll. Inom sexualfostran är det med tanke på förebyggandet av våld viktigt att beakta också sällskapande och till exempel trakasserier, sexuellt lockande, hot och våld i sociala medier och digitala spelmiljöer.
Genom åtgärdsplanen förbinder man sig att satsa på en helhetsmässig sexualfostran där syftet är att på ett åldersanpassat sätt ge barn och unga de färdigheter som de behöver till exempel för att sätta gränser.
Planen innehåller också åtgärder inom småbarnspedagogiken, i skolorna och inom ungdomsarbetet som förebygger våld, och åtgärder för att bekämpa mobbning och våld i skolorna, gatuvåld, våld bland unga och våldsbejakande extremism.
Styrgrupp följer upp åtgärderna
Den nya åtgärdsplanen är en fortsättning på det omfattande och mångsektoriella samarbete inom programmet En barndom utan våld som inleddes 2018. I beredningen av planen deltog en stor grupp med ministerier, expertinstanser, civilsamhällesorganisationer och forskare.
Social- och hälsovårdsministeriet tillsätter en förvaltningsövergripande styrgrupp som ska följa upp och styra genomförandet av planen under åren 2026–2033. Planen ska i framtiden också innefatta det nationella genomförandet av Lanzarotekonventionen och uppföljningen och utvärderingen av det nationella Barnahus-arbetet.
Mer information:
Marjo Malja, socialråd, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 581, marjo.malja(at)gov.fi
Ulla Korpilahti, utvecklingschef, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 029 524 8668, ulla.korpilahti(at)thl.fi