Budgetförslag
För starkare tillförsikt hos människor och företag
Finansminister Mika Lintiläs budgetförslag för 2020 stärker människornas och företagens tillförsikt inför framtiden även om det världsekonomiska läget blir osäkrare. Det föreslagna totala budgetbeloppet baserar sig på regeringsprogrammet och uppgår till 57,0 miljarder euro.
Budgetpropositionen och planen för de offentliga finanserna bereds i en situation där Finlands ekonomiska tillväxt ser ut att avta under det innevarande året och kommande år. Osäkerheten kring i vilken riktning ekonomin kommer att utvecklas har ökat.
Tillväxten inom världsekonomin avtar, och i synnerhet i euroområdet och tillväxtekonomierna avtog tillväxten 2019. I juni bedömde finansministeriet att konsumtionen fortsätter öka stadigt i Finland, men att ökningen av investeringarna och exporten hotar att avta. Även sysselsättningen ökar långsammare än tidigare.
”I detta läge är det viktigt att vi ser till att ekonomin i Finland är god och att vi genomför åtgärder som höjer sysselsättningen och ökar investeringarna. Dessutom stärker vi människornas tillförsikt inför framtiden genom att värna om rättvisan och miljön”, säger finansminister Lintilä.
Regeringen får tillgång till de allra senaste prognossiffrorna till budgetmanglingen i september. Finansministeriets ekonomiska översikt, som innehåller justerade siffror, offentliggörs den 7 oktober.
Sysselsättningsgraden avgör huruvida målet om balans i de offentliga finanserna uppnås
Dimensioneringen av utgifts- och skattebesluten syftar till att de offentliga finanserna i en normalsituation för den globala ekonomin ska vara i balans år 2023 och att den offentliga skulden ska minska i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP).
Målet för regeringens ekonomiska politik och sysselsättningspolitik är att sysselsättningsgraden i en situation där världsekonomin utvecklas normalt och den inhemska ekonomin återspeglar den globala utvecklingen ska nå upp till en nivå på 75 procent i åldersgruppen 15–64 år.
Sysselsättningsgraden avgör huruvida målet om balans i de offentliga finanserna uppnås. Arbetsgrupper som arbets- och näringsministeriet har tillsatt väntas ge sina första förslag på sysselsättningshöjande åtgärder i början av september. Vid sina budgetförhandlingar gör regeringen en bedömning av helheten och försäkrar sig om att åtgärderna räcker till.
Budgetförslaget är ett led i genomförandet av regeringsprogrammet för ett inkluderande och kunnigt Finland
I anslagen har man beaktat de åtgärder som skrivits in i regeringsprogrammet och som gäller olika förvaltningsområden i bred omfattning. De bestående åtgärder som ingår i regeringsprogrammet ökar statens nettoutgifter med cirka 1 miljard euro 2020. De framtidsinvesteringar som ingår i regeringsprogrammet beslutas det om separat.
Det totala beloppet av finansministeriets budgetförslag för 2020 är 57,0 miljarder euro, vilket är ca 1,5 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2019.
Sysselsättningen främjas genom stärkande av kompetensen och bättre tjänster för arbetssökande
För stärkande av kompetensen i Finland föreslås bland annat att basfinansieringen av universiteten 2020 ska utökas med 10 miljoner euro och basfinansieringen av yrkeshögskolorna med 5 miljoner euro.
För att sysselsättningsmålet ska nås föreslås ett tilläggsanslag på cirka 15 miljoner euro för arbets- och näringstjänsterna. På detta sätt ska bland annat de resurser som behövs för genomförandet av de periodiska intervjuerna med arbetssökande bli bestående och genomförandet av ungdomsgarantin främjas. Dessutom ska arbetstillståndsprocesserna och internationell rekrytering göras smidigare. Syftet är att dessa åtgärder ska motverka arbetskraftsbrist.
För att öka användningen av lönesubvention i företag föreslås ett tillägg på 10 miljoner euro för den offentliga arbetskraftsservicen. Det föreslås också att uppkomsten av ekosystem och innovationer i miljardklass i Finland ska sporras genom att Business Finlands fullmakt att bevilja understöd utökas med 33 miljoner euro.
Det föreslås att det ska göras lättare för företag att rekrytera utländska experter till Finland genom att lagen om källskatt för löntagare från utlandet görs permanent. Samtidigt föreslås att den nuvarande källskatten på 35 procent för nyckelpersoner sänks måttligt inom regeringsprogrammets kostnadsram.
Hetemäki ska kartlägga åtgärder för att sätta fart på investeringar
När de internationella ekonomiska utsikterna blir allt osäkrare är det nödvändigt att i Finland främja åtgärder som sporrar företagen att investera. Detta behövs också för att regeringens sysselsättningsmål ska uppnås. Få investeringar har sedan finanskrisen 2008 varit en central flaskhals i produktivitetstillväxten i Finland.
Minister Lintilä har tillsatt statssekreteraren såsom kanslichef Martti Hetemäki som utredare för att kartlägga åtgärder som kan sätta fart på investeringarna och som kan tas in i regeringens budgetproposition för nästa år. Regeringen behandlar Hetemäkis förslag vid sina budgetförhandlingar i september.
Med investeringar avses både forsknings- och utvecklingsåtgärder som stärker kompetensen och maskin- och anläggningsinvesteringar. Regeringens mål för hållbar utveckling beaktas. Hetemäki kommer i sitt utredningsarbete att höra de aktörer och experter som behövs.
Ställningen för familjer, studerande och äldre förbättras
Det föreslås många slags förbättringar i familjernas ställning. Till kommunerna föreslås ett anslag bl.a. för att minska gruppstorlekarna inom småbarnspedagogiken och för att utvidga rätten till småbarnspedagogik. Det föreslås en höjning på 25 euro per månad i studiepenningens försörjarförhöjning. Ensamförsörjartillägget till barnbidraget höjs med 10 euro i månaden, och försörjningen för familjer med många barn förbättras genom att höja barnbidraget för det fjärde och varje därpå följande barn.
Försörjningen för studerande tryggas genom att indexbinda studiepenningen från och med den 1 augusti 2020. För grundtryggheten föreslås en höjning på 20 euro i månaden, och de minsta pensionerna höjs.
Budgetförslaget innehåller också åtgärder som ökar medborgarnas trygghet i vardagen. Det föreslås att åtgärder inleds för att öka antalet poliser till 7 500 årsverken före 2022. För att öka antalet skyddshem och utveckla skyddshemmens verksamhet anvisas en tilläggsfinansiering på 2 miljoner euro.
Mer finansiering för klimatet, naturvården och trafiklederna
I enlighet med regeringsprogrammet föreslås det att finansieringen för naturvården ökas med totalt 25 miljoner euro 2020. Finansieringen fördelas mellan jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet. Finansieringen ska ökas i synnerhet för att finansiera METSO-handlingsplanen, som tryggar skogarnas biologiska mångfald och som grundar sig på skogsägarnas frivilliga insatser. Dessutom förbättras medborgarnas möjligheter till rekreation och förutsättningarna för naturturismen genom att öka finansieringen till Forststyrelsens naturtjänster.
Klimatmålen främjas bl.a. genom att investera i förnybara energikällor, främja resurseffektiviteten och öka andelen förnybar energi i energianvändningen. Dessutom påskyndas uppnåendet av de klimatpolitiska målen inom markanvändningssektorn. Det föreslås ett tillägg på 30 miljoner euro i bevillningsfullmakten för energistöd för att stödja investeringar som ersätter stenkol.
Ett tilläggsanslag på 300 miljoner euro föreslås för bastrafikledshållning, dvs. för underhåll av vägar, järnvägar och vattenleder. Det föreslås att stödnivån för enskilda vägar tryggas för regeringsperioden. Dessutom föreslås det en nivåförhöjning på 20 miljoner euro i offentlig persontrafik. Förhöjningen är avsedd för åtgärder som gäller klimatet.
För egentligt utvecklingssamarbete föreslås ett tilläggsanslag på lite under 72 miljoner euro.
Beskattningshelheten är måttlig
I enlighet med det som det avtalats om i regeringsprogrammet ska beskattningen av förvärvsinkomster lindras med 200 miljoner euro. Lindringen riktas till löntagare med små och medelstora inkomster, mottagare av pensionsinkomst och mottagare av förmånsinkomster. Solidaritetsskatten ska fortsätta till regeringsperiodens slut. I beskattningen av förvärvsinkomster görs en indexjustering som motsvarar den höjda inkomstnivån.
Inskränkningen av rätten till ränteavdrag för bostadslån fortsätter stegvis under regeringsperioden. Nästa år är 15 procent av räntorna på bostadslån avdragsgilla. I enlighet med regeringsprogrammet sänks hushållsavdragets maximibelopp måttligt från 2 400 euro till 2 250 euro. Avdragets andel i fråga om arbetsersättning sänks från 50 procent till 40 procent och i fråga om lön från 20 procent till 15 procent.
Höjningarna av punktskatten på tobak fortsätter stegvis under regeringsperioden. Höjningen uppgår till 50 miljoner euro nästa år. Punktskatten på läskedrycker höjs nästa år med 25 miljoner euro, med betoning på sockerhaltiga drycker.
Skatten på trafikbränslen höjs med 250 miljoner euro som motsvarar den beräknade ökningen i konsumentpriserna och som det avtalats om i regeringsprogrammet. Höjningen ska göras så att den träder i kraft i augusti 2020. Förmånshöjningar som gäller grundtryggheten samt lättnaderna i beskattningen av förvärvsinkomster kompenserar låginkomsttagarna för höjningen av bränslebeskattningen. De övriga skatteändringar enligt regeringsprogrammet som gäller energibeskattningen genomförs ännu inte nästa år.
Underskottet i statsfinanserna är 2,3 miljarder euro
Finansministerns budgetförslag visar ett underskott på 2,3 miljarder euro. Satsningar på de s.k. framtidsinvesteringarna kommer man att besluta om senare i samband med budgetberedningen. Hur de påverkar anslagen och budgetbalansen har därför ännu inte beaktats. I sommarens tilläggsbudget beräknades budgetunderskottet för 2019 uppgå till ca 1,7 miljarder euro, och således uppskattas underskottet öka med ca 0,5 miljarder euro nästa år. Statsskulden bedöms stiga till 109 miljarder euro år 2020.
Inkomsterna inom statsekonomin beräknas uppgå till 54,8 miljarder euro, varav 47,1 miljarder utgörs av skatteinkomster. Statens skatteintäkter beräknas öka med ca 2,4 procent, dvs. med ca 1 miljard euro, jämfört med det som budgeterats för 2019.
Kommunernas nya uppgifter och skyldigheter finansieras helt med statsandelar
De statsandelar som betalas till kommunerna för 2020 uppgår till cirka 7,3 miljarder euro, vilket är 1,2 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för innevarande år. Att statsandelarna minskar beror på att kompensationen för förlorade skatteinkomster (2,3 miljarder euro) överförs till ett eget moment. Tidigare har kompensationen för förlorade skatteinkomster betalats till kommunerna som en del av statsandelen. Det betyder alltså att statsandelen för basservice ökar med cirka 1,1 miljarder euro.
I statsandelarna har beaktats de utgiftsökningar som följer av regeringsprogrammet, bland annat utgiftsökningarna för småbarnspedagogiken. För dessa nya uppgifter och skyldigheter för kommunerna är statsandelen 100 procent. Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna ökar statsandelarna med 102 miljoner euro.
Plan för de offentliga finanserna 2020-2023
Samtidigt med statens budgetproposition för nästa år bereds en plan för de offentliga finanserna för hela valperioden. Planen för de offentliga finanserna utgör också Finlands stabilitetsprogram och i den uppställs ett medelfristigt mål för det strukturella saldot i de offentliga finanserna (Medium-Term Budgetary Objective, MTO) i enlighet med den nationella och EU:s lagstiftning. Dessutom fastslås nationella mål för det strukturella saldot inom statsfinanserna, kommunalekonomin, arbetspensionsfonderna och andra socialskyddsfonder ända tills 2023 samt föreslås åtgärder för uppnåendet av dem.
Målet är att Finlands offentliga finanser i en normalsituation för den globala ekonomin är i balans år 2023. För staten, kommunerna och socialskyddsfonderna uppställs mål för det strukturella saldot i enlighet med detta mål.
Finansministeriets har i sina förslag beaktat de permanenta utgiftsökningar och utgiftsminskningar som ingår i regeringsprogrammet. Dessa åtgärder ökar statens nettoutgifter med ca 1,3 miljarder euro på 2023 års nivå. I denna summa ingår inte minskningen av företagsstödet med 100 miljoner euro, om vilket en arbetsgrupp ska lägga fram sitt förslag före höstens budgetförhandlingar. I planen för de offentliga finanserna ingår i detta skede inte heller åtgärder för att förbättra produktiviteten i de offentliga tjänsterna, om vilka det förhandlas separat med regionerna under hösten 2019.
Bedömningarna om läget för de offentliga finanserna under ramperioden preciseras under budgetförhandlingarna.
Beslut om framtidsinvesteringarna fattas separat
Budgetförslaget innehåller ännu inte regeringens framtidsinvesteringar av engångsnatur. Framtidsinvesteringarna ska främja sysselsättningen, den offentliga servicens produktivitet, hållbar utveckling och arbete över förvaltningsgränserna. Finansministeriet och hela regeringen behandlar ministeriernas förslag till framtidsinvesteringar senare i augusti–september, och de tas sedan in i den slutliga budgetpropositionen.
Behandlingen av budgetpropositionen för 2020 och planen för de offentliga finanserna
Regeringen behandlar budgeten vid sin budgetmangling den 17–18 september. Samtidigt behandlas planen för de offentliga finanserna för 2020–2023.
Finansministeriets förslag till budget för 2020 publiceras på adressen budjetti.vm.fi den 16 augusti. Förhandlingar mellan finansministeriet och de andra ministerierna förs den 28–29 augusti. Budgetpropositionen och planen för de offentliga finanserna behandlas i statsrådet den 7 oktober.
Ytterligare information:
Markus Lahtinen, finansministerns specialmedarbetare, tfn 0295 530 417
Eeva Kärkkäinen, finansministerns specialmedarbetare, tfn 0295 530 407