Hyppää sisältöön
  • Valtioneuvosto
    • Valtio­neuvoston kanslia
    • Puolustus­ministeriö
    • Liikenne- ja viestintä­ministeriö
    • Ulko­ministeriö
    • Valtio­varain­ministeriö
    • Työ- ja elinkeino­ministeriö
    • Oikeus­ministeriö
    • Opetus- ja kulttuuri­ministeriö
    • Sosiaali- ja terveys­ministeriö
    • Sisä­ministeriö
    • Maa- ja metsätalous­ministeriö
    • Ympäristö­ministeriö

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö etusivu
Navigation
  • Etusivu
  • Vastuualueet
    • Talouspolitiikka Budjetti, EU, kansainväliset asiat
    • Talousnäkymät Ennusteet
    • Verotus Verojärjestelmä ja valmistelu
    • Rahoitusmarkkinat Toimivat ja vakaat markkinat
    • Hallintopolitiikka Hallinnon kehittäminen ja rakenteet
    • Hyvinvointialueet Tehtävät, toiminta ja talous
    • Julkisen hallinnon ICT Tietopolitiikka ja digitalisaatio
    • Kunta-asiat Talous, rakenteet ja yhteistyö
    • Valtio työnantajana Henkilöstö ja työnantajatoiminta
  • Ajankohtaista
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
  • Julkaisut
  • Ministeriö
  • Yhteystiedot
  • Tiedotteet ja uutiset
  • Kolumnit
  • Puheet
  • Päätökset
  • Uutiskirjeet
  • Tapahtumat
  • Ajankohtaiset teemat
  • Tulevat julkistukset
  • VM sosiaalisessa mediassa
  • Tilaa aineistoja
suomiLue artikkeli suomeksi svenska

Hur förändras förvaringen av värdepapper?

finansministeriet
Utgivningsdatum 2.10.2015 13.31
Typ:Nyhet

Förvaringen av värdepapper öppnas för konkurrens. Vi har sammanställt frågor och svar om temat.

Kompletterad 7.10., 14.10., 15.10., 20.10. och 28.10.

Varför genomförs denna reform?

EU:s värdepappersförordning förpliktar Finland till att öppna värdepapperscentralsverksamheten för konkurrens. Förordningen trädde i kraft som sådan i varje medlemsland i september i fjol, men den innehåller överlappningar med den nationella lagstiftningen. Regeringen ska utfärda en proposition i höst som ska eliminera överlappande lagstiftning.

Målet är alltså att öppna förvaringen av värdepapper för konkurrens. Det finns i dagsläget endast en värdepapperscentral i Finland, men i framtiden ska finländska aktörer ha möjlighet att utnyttja även värdepapperscentraler som är verksamma i andra EU-länder. Priserna förväntas sjunka då konkurrensen ökar.  

Varför kan Finland inte bevara sitt nuvarande system?

Nationella särkrav lämpar sig dåligt för gemensamma EU-marknader. Om Finland fortsättningsvis skulle tillämpa kravet på direkt ägande skulle det begränsa finländska placerares möjligheter att investera i aktier som emitterats utomlands. Kravet på direkt ägande skulle också vara problematiskt då man överför äganden från en värdepapperscentral till en annan genom så kallade kedjor.

Hur har saken skötts i Sverige?

Sverige har redan länge tillämpat samma modell som nu föreslås även i Finland: placeraren väljer antingen direkt ägande eller förvaltarregistrering.  

Vad händer om lagstiftningen aldrig blir av?

Alternativet är att propositionen aldrig utfärdas. Det oklara rättsliga läget skulle då fortsätta. Ärendet kan till och med överlämnas till EU-domstolen för avgörande.

Vad händer om ett finländskt bolag emitterar aktier utomlands?

Finländska bolag kan enligt förordningen redan nu emittera aktier via utländska värdepapperscentraler.

Om ett börsbolag väljer en utländsk värdepapperscentral väljer det samtidigt ett utländskt värdeandelssystem, inklusive de tillhörande rättigheterna och skyldigheterna. EU-lagstiftningen reglerar inte värdeandelssystem eller förvaringen av värdepapper, och Finland har heller inte någon behörighet i fråga om system som tillämpas i andra länder.

Vad händer om möjligheten till förvaltarregistrering inte öppnas?  

EU-förordningen är i kraft, och finländska bolag kan emittera sina aktier via utländska värdepapperscentraler. Där är förvaltarregistreringen ett alternativ.  

Kan finländare tillåtas att placera endast enligt modellen med direkt ägande?

Om Finland påför bolag och placerare ytterligare krav utomlands blir de tvungna att betala för tilläggsservicen. Alla tilläggskrav bör dessutom utvärderas ur konkurrenslagstiftningsperspektiv, och Finland kan inte skapa nya faktiska konkurrenshinder.

Finland kan inte tvinga andra länder till att ta i bruk ett likadant system med offentligt ägande som vi tillämpar.

Skulle det vara möjligt att införa bestämmelser som enbart gäller säkerställandet av myndigheternas tillgång till information?

Om Finland inför bestämmelser som enbart gäller myndigheternas tillgång till information öppnas konkurrensen inte på det sätt som förordningen kräver. Detta skulle heller inte ändra på det faktumet att förvaltarregistrering fortfarande är möjligt i andra länder.

Varför är det med tanke på öppenheten bättre att utvidga förvaltarregistrering än att fortsätta med den nuvarande modellen?

Reformen ger finländska förvarare likvärdiga möjligheter att konkurrera med utländska aktörer. På så sätt bidrar den till att bevara värdepappersförvaring i Finland. Ju större andel av värdepappren som förvaras i Finland, desto lättare är det att säkra ägaruppgifternas öppenhet.

Om man däremot inte skulle tillåta förvaltarregistrering i Finland, finns det en risk för att förvaringen av värdepapper i allt större mån skulle flyttas utomlands, och således utom räckhåll för finländsk lagstiftning. Det skulle leda till försvagad allmän offentlighet och myndigheternas tillgång till information skulle i allt större mån vara beroende av internationellt informationsutbyte.

Förvaringssätt

Vad är skillnaden mellan direkt ägande och flerstegsförvaltning av värdepapper?

Direkt ägande betyder att värdepapper som ägs av placeraren registreras på ett värdeandelskonto i dennes namn i en värdepapperscentral. Det betyder att den verkliga ägaren, dvs. slutliga investeraren registreras som ägare i ägarregistret.

Flerstegsförvaltning av värdepapper (förvaltarregistrering) betyder att placeraren låter registrera sina värdepapper på ett värdeandelskonto som är i bankens namn. Banken kan vidareförmedla värdepappren till en annan bank eller ett värdepappersföretag för förvaring, varvid förvararkedjan inkluderar flera aktörer. I dessa fall registreras administreraren av förvaltarregistret som ägare.

Hur förändras förvaringssätten?

Nuförtiden är det möjligt endast för utländska investerare att utnyttja flerstegsförvaltning. Efter reformen kan även inhemska investerare göra det. 

Hur bestäms förvaringssättet i fortsättningen?

Finländska investerare kan själva välja vilket förvaringssätt de vill utnyttja. 

Varför tillämpar man förvaltarregistrering utomlands?

Största delen av placeringsverksamheten sker på internationell plan. Om direkt ägande var det enda system som tillämpas, skulle placerarna vara tvungna att öppna värdepapperskonton i alla de länder där de önskar göra investeringar.

Tack vare förvaltarregistrering kan placerarna anlita en enda förvaltarbank. Banken kan sedan via sin egen förvaltarkedja styra investeringen vidare. En placerare kan således äga till exempel delar i ett australiensiskt gruvbolag, en sydafrikansk teleoperatör och ett teknologiföretag i Hongkong.

Nyttorna

Vad betyder detta för vanliga småinvesterare?

Placerarna gynnas av reformen eftersom förvaringskostnaderna för värdepapper beräknas sjunka tack vare ökad konkurrens.

Blir förvaltarregistreringen dyr för investeraren?

Investerare måste informeras om kostnaderna och riskerna med varje förvaringsform. Investeraren väljer själv den lämpligaste eller förmånligaste förvaringsformen.

Hur påverkas finländska bolag som emitterar värdepapper?

Eftersom konkurrensen förväntas sänka på priserna borde bolagens kapitalkostnader minska. 

Vad händer med de nuvarande värdeandelskontona?

Om placeraren inte gör något, kommer kontot att förblir oförändrat. Värdeandelssystemets övergripande struktur kommer heller inte att förändras. 

Vad händer åt gratiskontona?

Värdepapperscentralsförordningen innehåller inte någon förpliktelse att erbjuda placerarna avgiftsfria värdeandelskonton som emittenten betalar. Värdepapperscentralen kan erbjuda sådana om den vill, men någon lagstadgad skyldighet finns inte längre. För de avgiftsfria kontonas del behövs alltså en övergångsperiod på två år, under vars gång de berörda kontona antingen kan avslutas eller överföras till någon annan kontoförvaltare.

Aktieägandets offentlighet

Vad händer åt aktieägandets offentlighet i Finland?

I Finland kan aktieägandets offentlighet bevaras på den nuvarande nivån. De värdepappersförvarare som är verksamma i Finland ska konstruera ett system dit man samlar in ägaruppgifter från förvararnas egna kundregister. Den tillgängliga informationen inkluderar aktieägarens namn och hemkommun samt aktiernas art och antal.

Hur ofta ska registret uppdateras?

Det är inte fråga om ett register som bör uppdateras, utan ett system där informationen hämtas i realtid ur förvararnas egna kundsystem.

Hur kommer t.ex. media att få information i praktiken?

Information fås avgiftsfritt åtminstone från Patent- och registerstyrelsens kundterminal. Möjligheten att förmedla information på nätet ska också utredas under övergångsperiodens gång. Informationsskyddsfrågorna ska klarläggas i detta sammanhang.

Vem betalar för det nya systemet?

Förvararna betalar för förändringarna i de egna informationssystemen. Kostnaderna för ändringen av Patent- och registerstyrelsens system täcks ur statens medel. Statens andel är ca 200 000 euro.

Hur får man information om aktier som emitteras utomlands men som förvaras i Finland?

Förvarare som är verksamma i Finland ska förmedla information även om aktier som emitterats utomlands.

Varför kan man inte få information från utlandet på samma sätt som i Finland?

Systemet kan inte samla in information om utländska förvaringar, eftersom den finländska lagstiftningen inte kan styra utländska system. EU har inte motsvarande bestämmelser om förmedling av offentliga ägaruppgifter som Finland. Tillgången till information kommer emellertid att säkerställas genom bestämmelser enligt vilka emittenterna ska teckna ett avtal om förmedling av ägaruppgifter.

Hurdan information får man från utlandet?

Systemet för direkt ägande ger information om de slutliga ägarna. Om man tillämpar flerstegsförvaltning av värdepapper (förvaltarregistrering) erhålls uppgifter om den första förvaringsnivån. I praktiken betyder det banken som förvarar aktierna.

Hur kan man garantera att inflytelserika personer inte döljer sina bindningar?

Förordningen om marknadsmissbruk förpliktar börsbolagens inre krets (styrelsen och den högsta ledningen) till att förmedla information om alla egna och den närliggande kretsens värdepappersaffärer till Finansinspektionen. Affärerna i fråga ska dessutom publiceras genom ett börsmeddelande.

Myndigheternas tillgång till information

Hur får till exempel skattemyndigheterna information om inhemska aktieäganden? 

I Finland får myndigheterna information om äganden och flerstegsförvaltning på samma sätt.  

Förvaltaren av flerstegsförvaringssystem ska på begäran specificera ägaruppgifterna om värdeandelar åt myndigheterna enligt följande: 

1) ägarens namn

2) personsignum eller annat signum som identifierar ägaren

3) antalet värdeandelar i ägarens ägo

4) avkastningen som betalats på aktierna

5) information om aktiehandel, ifall förvaltarregistreraren agerat som förmedlare för handeln

Hur är fallet om värdepappren ingår i ett utländskt förvaltarregister?

Flerstegsförvaltning av värdepapper (förvaltarregistrering) påverkar myndigheternas tillgång till information från utlandet, eftersom utländska förvarare inte nödvändigtvis delger ägaruppgifter i samma omfattning som inhemska aktörer. Orsaken till detta är bristen på EU-lagstiftning.

Propositionen inkluderar bestämmelser som säkerställer myndigheternas tillgång till information.

Ifall ett finländskt bolag emitterar aktier utomlands, ska bolaget komma överens med den utländska värdepapperscentralen om tillhandahållande av information. Värdepapperscentralen eller banken ska förmedla uppgifter om aktieägarna till bolaget.

Ifall en utländsk värdepapperscentral erbjuder ett system med direkt ägande, får man information om de slutliga ägarna. Om man däremot tillämpar flerstegsförvaltning erhålls uppgifter om den första förvaringsnivån. I praktiken betyder det förvararbankens namn.

Ifall det finns ens en finländsk aktör i kedjan kan de inhemska bestämmelserna utvidgas till att omfatta aktören i fråga. I sådana fall ska förvaltarregistreraren på begäran tilldela myndigheterna följande specificerande uppgifter om värdeandelarna: 

1) ägarens namn

2) personsignum eller annat signum som identifierar ägaren

3) antalet värdeandelar i ägarens ägo

4) avkastningen som betalats på aktierna

5) information om aktiehandel, ifall förvaltarregistreraren agerat som förmedlare för handeln

Vad gör man för att myndigheterna ska få information från utlandet?

Risken för att skattemyndigheternas tillgång till information skulle försvagas minskas av det internationella automatiska informationsutbyte som myndigheterna inleder vid ingången av 2017.  Informationsutbytet inleds alltså innan flerstegsförvaltningen av värdepapper utvidgas efter övergångsperioden på två år.

När bör aktieägare informera börsbolag och Finansinspektionen om sina äganden?

Värdepappersmarknadslagen innehåller bestämmelser om s.k. flaggningsanmälningar. En aktieägare ska anmäla sin ägar- och röstandel till målbolaget och Finansinspektionen då andelen uppnår, överskrider eller underskrider 5, 10, 15, 20, 25, 30, 50 eller 90 procent eller två tredjedelar av röstetalet eller totalantalet aktier i målbolaget.

Samma flaggningsregler gäller även då aktieägaren kommer överens om arrangemang som ändrar på ägarandelen.

Kommer reformen att underlätta grå ekonomi?

Propositionen underlättar inte grå ekonomi i Finland eftersom myndigheternas tillgång till information inte är beroende av förvaringsformen.

Då värdepapper förvaras utomlands behövs EU-bestämmelser för tryggandet av myndighetstillgång till information. Förvaltarregistrering föreslås bli tillåtet efter en övergångsperiod om två år, under vilken skattemyndigheterna hinner inleda det automatiska internationella informationsutbytet. Informationsutbytet försvagar möjligheterna till att dölja äganden, vilket underlättar bekämpningen av grå ekonomi.

Ökar förvaltarregistreringen på penningtvätt?

En bank eller ett värdepappersföretag ska enligt penningtvättlagstiftningen känna till och identifiera sina kunder. Banken följer kundens agerande, och om det uppstår misstankar om ursprunget på kundens pengar, ska banken göra en anmälan hos centralkriminalpolisens utredningscentral för penningtvätt.

Börsaktier kan förvaras endast hos sådana aktörer som är anmälningsskyldiga enligt penningtvättlagstiftningen.

Motsvarande penningtvättlagstiftning gäller i samtliga EU-länder, och så gott som alla andra stater har också förbundit sig till att följa rekommendationerna om förhindrande av penningtvätt och terrorism. Risken för att förvaltarregistreringen skulle öka på penningtvätt är därför ytterst liten.

Finns det några andra sätt för ökning av öppenheten?

Finansministeriets arbetsgrupp bereder som bäst förändringar av penningtvättlagstiftningen. Arbetsgruppen tänker föreslå ett nytt offentligt register dit man samlar information om företagens ägare och faktiska förmånstagare då ägandet eller beslutandemakten överskrider 25 procent. Promemorian har ett samband med den nationella implementeringen av penningtvättdirektivet.

Kommer utvidgningen av förvaltarregistreringen att minska på Finlands skatteintäkter med 300 – 600 miljoner euro, såsom det påståtts?

Denna uppskattning är från 2010. Läget har ändrats sedan dess, eftersom Finland ingått FATCA-avtalet om utbyte av beskattningsinformation med Förenta staterna, och EU föreskrivit om automatiskt informationsutbyte mellan skattemyndigheterna i olika länder.

Propositionen kommer inte att ändra på finländska placerares skyldighet att betala skatt till Finland.

Hur främjar Finland informationsutbytet och öppenheten inom EU?

Finland driver aktivt säkerställandet av myndigheternas tillgång till information och ägaruppgifternas öppenhet.

Förvaringen av värdepapper öppnas för konkurrens (pressmeddelande 2.10)

Ytterligare information:

Armi Taipale, lagstiftningsråd, tfn, 02955 30399, [email protected]

Finansmarknaderna
Värdepapperscentralen finansiering finansmarknaden penningöverföring statsförbund värdepappersmarknaden

Tutustu myös

Valtiovarainministerit käsittelevät euroalueen laajentumista ja finanssipolitiikan viritystä

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:7.7.2025 10.02

Hallituksen esitys rahanpesulain kokonaisuudistuksesta lausuntokierrokselle

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:2.7.2025 14.55

Asuntorahoituksen sääntelyyn ehdotetaan lisää joustavuutta

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:30.6.2025 12.17

Valtiovarainministerit keskustelevat puolustusrahoituksesta ja rahoitusmarkkinoiden kilpailukyvystä

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:9.4.2025 7.33

Ministeri Wille Rydman matkustaa Müncheniin terrorismin rahoittamisen vastaiseen konferenssiin

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:12.2.2025 7.38

Valtiovarainministeriö selvittää TRACE-mallin kehittämistarpeita

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:20.12.2024 13.24
Valtiovarainministeriö etusivu Valtiovarainministeriö

Snellmaninkatu 1 A, Helsinki

PL 28, 00023 Valtioneuvosto

Vaihde 0295 16001

Tietoa sivustosta

Tietosuoja

Saavutettavuusseloste

Sivukartta

Kysy ja anna palautetta

  • Etusivu
  • Vastuualueet
    • Talouspolitiikka
      • Talouspolitiikan lähtökohdat
        • Julkinen talous
        • Talouspolitiikan raamit
        • Finanssipolitiikka
        • Rakennepolitiikka
      • Valtiontalouden kehykset ja budjetti
        • Valtiontalouden kehykset
        • Valtion budjetti
          • Valtion budjetti lukuina
        • Laadinta- ja soveltamismääräykset
        • Yhteenvedot eduskunnan hyväksymistä talousarvioista
        • Hallituksen vuosikertomus ja valtion tilinpäätös
        • Kehys- ja budjettivalmistelun aikataulut
      • EU ja talous
        • Ecofin ja euroryhmä
        • Talouspolitiikan ohjausjakso
        • Finanssipoliittiset säännöt
        • Budjetti
          • Rahoituskehys
          • Omat varat
          • Vuotuinen talousarvio
          • Tilintarkastus ja vastuuvapaus
          • Petosten­torjunta
          • EU-varojen tarkastus
      • Valtiontalouden arviointi ja valvonta
        • Eduskunnan tarkastusvaliokunta
        • Valtiontalouden tarkastusvirasto
        • Luottoluokitukset
        • Suomen talous kansainvälisessä tarkastelussa
      • Kansainväliset rahoitusasiat
        • Euroalueen vakaus
          • Vakaudenhallinta
          • Eurokriisi
        • Maailmanpankki
        • Ilmastokoalitio
        • Kansainvälinen valuuttarahasto (IMF)
        • Euroopan investointipankki (EIP)
        • Euroopan jälleenrakennus- ja kehityspankki (EBRD)
        • Euroopan neuvoston kehityspankki (CEB)
        • Pohjoismaiset rahoituslaitokset
        • EU:n makrotaloudellinen apu
        • Pariisin klubi
      • Valtionavustukset
        • Materiaalipankki
        • Parlamentaarinen neuvottelukunta
        • Yhteiskehittämisen yhteistyöryhmä
    • Talousnäkymät
      • Talouden seuranta ja ennusteet
        • Julkisen talouden kuukausitiedot ja vastuiden raportointi
        • Tulotyöryhmä
        • Rakennusalan suhdanteet
      • Menetelmäkuvaukset
      • Talouden analyysit
    • Verotus
      • Verotusjärjestelmä
      • Henkilöverotus
        • Ansiotulojen verotus
        • Pääomatulojen verotus
        • Korkotulojen lähdeverotus
        • Perintö- ja lahjaverotus
        • Varainsiirtoverotus
      • Elinkeinoverotus
        • Yksityisen yrittäjän ja maataloudenharjoittajan verotus
        • Elinkeinoyhtymän osakkaan verotus
        • Yhteisön verotus
        • Luonnollisen henkilön tai kuolinpesän saaman osingon verotus
      • Kansainvälinen tuloverotus
        • Yhteistyö kansainvälisessä verotuksessa
        • Verosopimukset
      • Kiinteistöverotus
      • Arvonlisäverotus
        • Arvonlisävero osana EU:n tuloja
        • Vakuutusmaksuvero
      • Valmisteverotus
        • Alkoholiverotus
        • Tupakkaverotus
        • Virvoitusjuomien verotus
        • Energiaverotus
        • Ympäristöperusteinen verotus
        • Kaivosmineraaliverotus
      • Tieliikenteen verotus
        • Autovero
        • Ajoneuvovero
        • Polttoainemaksu
      • Tullitoimi
      • Verotuet
    • Rahoitusmarkkinat
      • Rahoitus­markkinoiden sääntely
        • Asiakkaan- ja sijoittajansuoja
        • Pääoma­markkinat
        • Pankkien toiminta
        • Arvopaperi­markkinat
        • Maksaminen
        • Seuraamus­järjestelmä
        • Uudet finanssi­teknologiat
      • Rahoitus­markkinoiden vakaus ja valvonta
        • Finanssivalvonta ja Euroopan finanssi­valvonta­järjestelmä
        • Makrovakaus
        • Kriisinhallinta
        • Varautuminen ja huolto­varmuus
      • Valtion rahoituspolitiikka
        • Valtion velanhallinta ja lainanottovaltuus
        • Valtiontakaukset ja valtiontakuut
        • Valtion eläkerahasto
        • Peruskorko
      • Rahanpesun ja terrorismin rahoittamisen estäminen
        • Estämistyö
        • Sääntely
    • Hallintopolitiikka
      • Hallintopolitiikan lähtökohdat ja tulevaisuus
        • Tulevaisuustyö ja hallintopolitiikan arvioinnit
        • Valtion ennakoiva ohjaus
        • Kansainvälinen toiminta
      • Julkisen hallinnon strategia
      • Avoimuus, luottamus ja etiikka
      • Julkinen johtaminen
        • Julkisen johtamisen arvopohja ja periaatteet
        • Yhteinen kehittäminen ja tilaisuudet
        • Johdon asema ja palvelussuhteet
        • Johdon valinta ja ura
        • Ylimmän johdon ja ministerien erityisavustajien sidonnaisuudet
        • Onnistumisen edellytykset
        • Tietojohtaminen
        • Valtionhallinnon johdon tuki
      • Hallinnon rakenteet ja ohjaus
        • Valtionhallinto
          • Valtionhallinnon ohjeet ja suositukset
        • Kuntahallinto
        • Valtion palveluiden saatavuuden ja toimintojen sijoittamisen lainsäädäntö
        • Hallinnon ohjaus
        • Virastoarvioinnit
      • Julkiset palvelut
      • Sisäinen valvonta ja riskienhallinta
        • Sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan koordinointi
        • Sisäinen tarkastus
        • Riskienhallinta
        • Sisäisen valvonnan arviointi
      • Valtion yhteiset palvelut
        • Kiinteistöt ja toimitilat
        • Hankinnat
        • Talous- ja henkilöstöhallinnon palvelut
        • Koulutuspalvelut
      • Julkisen hallinnon innovaatiot ja tuottavuus
      • Valtiontalouden hoito ja ohjaus
        • Valtion taloushallinto
        • Julkishallinnon ja -talouden tilintarkastuslautakunta
    • Hyvinvointialueet
      • Hyvinvointialueiden tehtävät ja toiminta
        • Hyvinvointi- ja yhteistyöalueet
        • Kuntien ja hyvinvointialueiden yhteistyö
        • Päätöksenteko
        • Ohjaus
        • Hyvinvointialue­neuvottelukunta
        • Asukkaiden osallistumis- ja vaikuttamiskeinot
      • Hyvinvointialueiden talous
        • Hyvinvointialueiden rahoitus
          • Rahoituslaskelmat
        • Lisärahoitus
        • Talousarvio ja -suunnitelma
        • Investoinnit
        • Talousraportointi
          • Yhteistyöryhmä
          • Talousraportoinnin ohjeita
      • Hyvinvointialueiden neuvottelut
    • Julkisen hallinnon ICT
      • Julkisen hallinnon digitalisaatio
        • Elämäntapahtumalähtöinen digitalisaatio
          • Elämäntapahtumalähtöisen digitalisaation edistämisohjelma
            • Usein kysyttyjä kysymyksiä ja vastauksia elämäntapahtumalähtöisestä digitalisaatiosta
          • Edesmenneen omaisen asioiden vaivaton hoito
            • Kysymyksiä ja vastauksia edesmenneen omaisen asioiden vaivaton hoito -ohjelmasta
        • Digipalvelulaki
        • Digitaalisten asiointipalvelujen tiekartta
        • Digitaalisten palveluiden laatu ja toimintatavat
        • Tekoäly ja ja kehittyvät teknologiat
          • Ohjeistus generatiivisen tekoälyn hyödyntämisestä julkisessa hallinnossa
          • Robotisaatiohaut
        • Julkishallinnon digitaaliset palvelut
          • Palvelut kansalaisille ja yrityksille
          • Infrastruktuuripalvelut hallinnolle
        • Digitaalisen viranomaisviestinnän ensisijaisuus
          • Kysymyksiä ja vastauksia digitaalisen viranomaisviestinnän ensisijaisuudesta
      • Tietopolitiikka ja tiedonhallinta
        • Tietopolitiikka
          • Tietopoliittinen selonteko
            • Taustapaperit
          • Tiedonhallintalaki
          • Avoin tieto
          • Tekoälyn eettinen ohjeistus
          • Yhteentoimiva Eurooppa
            • Kysymyksiä ja vastauksia Yhteentoimiva Eurooppa -asetuksesta
        • Julkisen hallinnon tiedonhallinnan ohjaus
          • Tiedonhallinnan yhteistyöryhmät
          • Julkisen hallinnon tiedonhallintakartta
          • Tiedonhallintalain lausuntomenettely
            • Usein kysytyt kysymykset tiedonhallintalain lausuntomenettelystä
          • ICT-hankehallinta ja Hankesalkkupalvelu
        • Hallitusohjelmahankkeet
          • Tiedon hyödyntäminen ja avaaminen
      • Palveluiden ja turvallisuuden ohjaus
        • Turvallisuusverkkotoiminta
        • Digitaalisen turvallisuuden kehittäminen
        • Digitaalisen turvallisuuden ohjaus
        • Valtion yhteiset tieto- ja viestintätekniset palvelut
          • Yhteisten palvelujen käyttövelvollisuus ja palvelujen ohjaus
          • Valtion tieto- ja viestintätekniikkakeskus Valtori ja Valtorin tulosohjaus
        • Pilvipalvelujen hyödyntäminen julkisessa hallinnossa
      • EU ja kansainvälinen yhteistyö
        • Kansainväliset vertailut
        • Nordic Institute for Interoperability Solutions -instituutti
      • Tiedonhallintalautakunta
    • Kunta-asiat
      • Kuntalainsäädäntö
        • Kuntien itsehallinto ja päätöksenteko
        • Kuntarakenne
          • Kuntajaon muuttaminen
          • Vireillepano ja valmistelu
            • Yhdistymisprosessi
            • Osaliitokset
            • Erityinen kuntajakoselvitys
          • Päätöksenteko
          • Avustus kuntien yhdistymisselvityksiin
          • Kuntien yhdistymisen taloudellinen tuki
        • Kuntien henkilöstö
      • Kuntien tehtävät ja toiminta
        • Kuntien tuottavuus ja digitalisaatio
        • Kuntien digitalisaation kannustinjärjestelmä
          • Suunnittelun tueksi - digikannustinavustukset
          • Kuntien digikannustinavustukset 2022
          • Kuntien digikannustinavustukset 2021
          • Kuntien digikannustinavustukset 2020
          • Kuntien digikannustinavustukset 2019
          • Kuntien digihankkeet
        • Valtion ja kuntien yhteistyö
          • Kuntatalouden ja -hallinnon neuvottelukunta
          • Peruspalvelujen arviointi
        • Kansainvälinen yhteistyö
      • Kuntatalous
        • Kuntatalouden seuranta ja arviointi
          • Kuntien tilinpäätöstiedot ja tilinpäätöskortti
          • Talousarviot ja -suunnitelmat sekä talouden suunnittelukehikko
          • Erityisen vaikeassa taloudellisessa asemassa olevat kunnat
        • Kuntatalousohjelma
        • Säädösvalmistelun kuntavaikutusten arviointi
        • Talousraportointi
          • Yhteistyöryhmä
          • Talousraportoinnin ohjeita
        • Valtionosuudet ja kotikuntakorvaukset
          • Kunnan peruspalvelujen valtionosuus
          • Valtionosuuslaskelmia
          • Esi- ja perusopetuksen kotikuntakorvaukset
          • Harkinnanvarainen valtionosuuden korotus
          • Kysymyksiä ja vastauksia kuntien valtionosuuksista ja sote-siirtolaskelmasta
        • Korvaus sote- ja pelastustoimen uudistuksen omaisuusjärjestelyistä kunnalle aiheutuvista kustannuksista
        • Pidennyksen hakeminen alijäämän kattamiskaudelle
        • Kuntien koronatuet
        • Kirjanpitolautakunnan hyvinvointialue- ja kuntajaosto
    • Valtio työnantajana
      • Sopimustoiminta
        • Työrauha
        • Paikallinen sopimustoiminta
        • Luottamusmiestoiminta
        • Työsuojelu
        • Yhteistoiminta
        • Tilastoyhteistyö
      • Valtion virka- ja työehtosopimukset
        • Sopimukset
      • Virka- ja työehdot
        • Palkkaus, kannustejärjestelmät
          • Valtion palkkausjärjestelmä
          • Tulospalkkaus
          • Henkilöstörahastot
        • Työajat
        • Vuosilomat
        • Virkamatkat
        • Poissaolot
        • Luontoisedut
        • Työterveyshuolto
        • Henkilöstöhallinnon asiakirjat
      • Ohjeet, määräykset ja suositukset
        • Muut henkilöstöhallinnon asiakirjat
      • Virkamiesoikeus
        • Muutoksen johtaminen
        • Oikeustapaukset
          • Irtisanominen kollektiiviperusteella
          • Irtisanominen yksilöperusteella
          • Kirjallinen varoitus
          • Korvausvaatimus
          • Lomauttaminen
          • Virantoimituksesta pidättäminen
          • Virkasuhteen purkaminen
          • Muu aihe
        • Valittaminen virkamiestä koskevasta päätöksestä
      • Arvot ja virkamiesetiikka
        • Valtion virkamieseettinen neuvottelukunta
      • Henkilöstöjohtamisen tuki
        • Valtion henkilöstöstrategia
        • Henkilöstösuunnittelu
        • Monipaikkainen työ valtiolla
        • Rekrytointi
        • Osaamisen kehittäminen
        • Henkilökierto ja virkamiesvaihto
        • Tasa-arvo ja yhdenvertaisuus
        • Työkalut ja menetelmät
        • Työ 2.0
        • Valtion virka-ansiomerkit
      • Valtion henkilöstö tilastoina
  • Ajankohtaista
    • Tiedotteet ja uutiset
    • Kolumnit
    • Puheet
    • Päätökset
    • Uutiskirjeet
    • Tapahtumat
    • Ajankohtaiset teemat
      • Hallitusneuvottelut 2023
      • Virkamiespuheenvuoro
        • Virkamiespuheenvuoron taustamuistiot
      • Meno- ja rakennekartoitus sekä verokartoitus
      • Venäjän hyökkäys Ukrainaan
      • Pohjoismainen yhteistyö
        • Digitalisaatioministerineuvosto MR-Digital
        • Maailman sujuvinta maiden välistä arkea ja liikkuvuutta digitalisaation avulla
      • Suomen kestävän kasvun ohjelma
        • EU:n elpymisväline
          • Elpymis- ja palautumistukiväline
          • Muut ohjelmat
        • Suomen elpymis- ja palautumis­suunnitelma
          • Vihreä siirtymä
          • Digitalisaatio
          • Työllisyys ja osaaminen
          • Sosiaali- ja terveyspalvelut
          • REPowerEU
        • Valmistelun eteneminen
        • Keskeiset termit
      • Digitaalinen euro
      • Pääomamarkkina­unionin syventäminen
      • Pankkiunionin syventäminen
      • Päivittäismaksamisen turvaaminen
    • Tulevat julkistukset
    • VM sosiaalisessa mediassa
    • Tilaa aineistoja
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
    • Digiesteiden purkaminen
    • Digitoimisto
      • Yhteistyöryhmät
      • Digisalkku
      • EU:n digisäädökset
    • Hankinta-Suomi
      • Ajankohtaista ohjelmasta
        • Vuoden hankintayksikkö
      • Työkalut, oppaat ja selvitykset
      • Tilaisuudet ja kokoukset
        • Hankintayksikköverkostot
        • ICT-kohtaamo
        • Tutkijaverkosto
      • Ohjelmakausi 2019-2023
        • Strateginen johtaminen
        • Hankintataitojen kehittäminen
        • Tiedolla johtaminen ja vaikuttavuus
        • Toimivat hankinnat
        • Innovaatiot
        • Taloudellinen kestävyys
        • Sosiaalinen kestävyys
        • Ekologinen kestävyys
      • Kansallinen julkisten hankintojen tietovaranto
    • Hyvinvointialueiden rahoitusmallin kehittäminen
    • Julkiset tilat Suomi -ohjelma
    • Kiinteistöverouudistus
      • Usein kysyttyä kiinteistöverouudistuksesta
      • Aiempaa valmistelumateriaalia
    • Kuntien normien keventäminen ja kuntakokeilut
      • Norminpurkuehdotukset
    • Kustannus­vaikuttavuuden osaamis­keskus
      • Perustiedot hankkeesta
    • Pankki­palvelujen saatavuus
    • Rahapelijärjestelmän uudistuksen toimeenpanohanke
    • Sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan kehittäminen
    • Teknologianeuvottelu­kunta
      • Teknologiapolitiikan toimeenpanon seuranta
    • Työllisyystavoitteiden seuranta
    • Uudistetun eIDAS-asetuksen kansallisen täytäntöönpanon hanke
      • Eurooppalainen lompakkosovellus
        • Kysymyksiä ja vastauksia eurooppalaisesta lompakkosovelluksesta
        • Eurooppalaisten lompakkosovellusten pilotointi
    • Valtion aluehallinnon uudistus
      • Lupa-, ohjaus- ja valvontaviraston toimeenpanohanke
    • Valtion palvelu- ja toimitilaverkon uudistaminen 2020-luvulla
      • Kysymyksiä ja vastauksia valtion palvelu- ja toimitilaverkon uudistamisesta
      • Uudistuksen eteneminen alueilla
      • Yhteisten työympäristöjen konseptikokonaisuus
    • Valtionhallinnon tuottavuusohjelma
    • Valtionosuusuudistus
  • Julkaisut
    • Verkkojulkaisut
      • Hankintakäsikirja
      • Valtion matkustussääntö
  • Ministeriö
    • Tehtävä ja strategiset tavoitteet
    • Johto ja organisaatio
      • Ministerit
        • Valtiovarainministeri
        • Kunta- ja alueministeri
        • Elinkeinoministeri
      • Virkamiesjohto
      • Osastot
    • Lautakunnat
      • Tiedonhallinta­lautakunta
        • Tiedonhallintalautakunnan kokoonpano
        • Tiedonhallintalautakunnan jaostot
        • Tiedonhallintalautakunnan ajankohtaiset aineistot
        • Kysymyksiä ja vastauksia tiedonhallintalaista
      • Tuottavuuslautakunta
        • Lautakunnan jäsenet
    • Hallinnonala
      • Virastot
      • Yhtiöt ja liikelaitokset
      • Rahastot
      • Hallinnonalan ohjausasiakirjat
      • Toimialan kunniamerkit
    • Valmiusasiat
      • Valmiuslaki
      • Yhteiskunnan turvallisuusstrategia
      • Kyberturvallisuusstrategia
    • Talous
    • Ilmoittajansuojelu
    • Ministeriö työpaikkana
      • Valtiovarainministeriö työpaikkana
      • Avoimet työpaikat
      • Tutustu työhömme
      • Uratarinat
        • Tiia Jalonen avaa valtion budjetin kaikille näkyväksi
        • Nico Käräjäoja kehittää sujuvampia digitaalisia palveluja
        • Laura Pitkänen toimii tietoyksikön päällikkönä
        • Emilia Rajaniemi aloitti uuden uran VM:ssä
        • Ville Koponen kehittää ja valmistelee kuntiin ja alueisiin liittyvää lainsäädäntöä
        • Katju Holkeri edistää avointa hallintoa ja demokratiaa
        • Sara Hellemaa arvioi ilmasto- ja luontopolitiikan vaikutuksia talouteen
      • Harjoittelijaksi ministeriöön
      • Virka- ja työehtosopimukset
    • Historiaa
    • Yhteystiedot ja asiointi
  • Yhteystiedot
    • Henkilöhaku
    • VM:n viestintä
    • Asiakirjajulkisuuskuvaus

Yhteystiedot