Haku

9.4.2018 | STATSKONTORET Skadeersättningstjänster ANSÖKAN OM EKONOMISKT STÖD SOM MOTSVARAR GRUPPLIVFÖRSÄKRING Denna blankett används Till ansökan bör bifogas Ansökningen undertecknas Ansökan skickas till Tilläggsuppgifter ger för ansökan om grupplivförsäkrin...

15.5.2025 | Finansministeriet begär utlåtanden om två skatteändringar. Den ena gäller en utvidgning av donationsavdraget och den andra ersättning för kostnader för juridisk rådgivning åt arbetstagaren.

9.8.2024 | Arbete för Finlands bästa – statens personalstrategi 2030 1.2.2024 Inledning _________________________________4 Personalstrategin hjälper oss att lyckas__________ 4 Personalstrategin utarbetades_________________ 5 Gemensamma mål stöder ledarskapet...

6.11.2024 | Finansminister Riikka Purra framförde statsmaktens hälsning vid minnesstunden för de judar som utlämnats från Finland på Helsingfors Observatorieberg onsdagen den 6 november.

18.11.2024 | ”Även om vi just nu inte har råd med skattesänkningar kan vi överväga till exempel en villkorlig modell där beskattningen av arbete lindras genomgående 2026, om BNP och investeringarna ökat tillräckligt”, konstaterar finansminister Riikka Purra i sin färska kolumn. Enligt Purra bör också FöPL-systemet korrigeras. Men mest av allt behöver vi konkreta tillväxtåtgärder.

27.5.2021 | Republikens President befriade den 27 maj på begäran politices magistern, riksdagsledamoten Matti Vanhanen från medlemskap i statsrådet och från uppdraget som finansminister. Samtidigt förflyttade och förordnade presidenten forsknings- och kulturminister Annika Saarikko till finansminister samt utnämnde juristen, juris magistern, riksdagsledamoten Antti Kurvinen till medlem av statsrådet och forsknings- och kulturminister.

19.8.2021 | En arbetsgrupp utredde hur barnbudgeteringen och kompetensen i anslutning till den borde utvecklas över regeringsperioderna. Målet är att främja tillgodoseendet av barnens rättigheter.

25.11.2020 | Undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och finansministeriet har tillsatt en grupp för att utreda hur man ska förbereda sig på att avkastningen av penningspelsverksamheten minskar under de kommande åren. I uppdraget ingår också att bedöma hur den andra fasen av reformen av lotterilagen påverkar avkastningen av penningspelsverksamheten.

13.12.2019 | Finansminister Katri Kulmunis statssekreterare och specialmedarbetare har valts.

26.2.2021 | En utredning om konsekvenserna av den minskande avkastningen från penningspelsverksamheten har blivit klar. Utredningen tar upp fyra olika alternativ för att utveckla det finländska penningspelssystemet. Det primära alternativet är en totalrevidering där penningspelsintäkterna betraktas som allmänna inkomstposter i statsbudgeten och de stödmottagare som i dag tilldelas medel ur dessa intäkter flyttas över till budgetramförfarandet. Utredningen offentliggjordes den 26 februari.

15.4.2020 | Forskarna vid löntagarnas forskningsinstitut har tagit fram en beräkningsmodell för familjeledigheter. Modellen möjliggör en mer högklassig bedömning av vilka effekter olika familjeledighetsmodeller har på utnyttjandet av familjeledigheter. Med hjälp av modellen kan de tjänstemän som gör konsekvensbedömningar uppskatta hur föräldrarna till barn i olika åldrar utnyttjar familjeledigheter och på så sätt beräkna vilka konsekvenser olika förslag får för sysselsättningen och den offentliga ekonomin.

14.2.2020 | En internationell utvärderingsgrupp har utvärderat Statens ekonomiska forskningscentrals (VATT) verksamhet. Gruppen överlämnade sin utvärderingsrapport till finansministeriet fredagen den 14 februari

4.3.2021 | S T A T S R Å D E T S P R I N C I P B E S L U T Om statens personalpolitiska linje STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATENS PERSONALPOLITISKA LINJE 30.8.2001 LAYOUT: AT-JULKAISUTOIMISTO TRYCKERI: KIRJAPAINO SNELLMAN OY, HELSINGFORS 2001 1.1 En fungera...

23.10.2020 | I den sjunde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 föreslås det att medel särskilt ska anvisas för behov som föranleds av coronavirusepidemin, både i syfte att täcka merkostnader och i syfte att kompensera inkomstbortfall till följd av epidemin. Hanteringen av coronakrisen utgör en central del av regeringens ekonomiska politik, och med sin tilläggsbudget bidrar regeringen till såväl företagens och kommunernas som människornas möjligheter att överbrygga krisen.

23.1.2017 | Magistern i samhällsvetenskaper, Master of Engineering, Kirsi Pispa har utnämnts till programchef för programmet för genomförande av en nationell servicearkitektur (KaPA) från och med den 16 januari 2017. Pispa efterföljer Maria Nikkilä, som övergick i finansministeriets tjänst den 1 december 2016 som informationsförvaltningsråd.

Nationell riskbedömning av penningtvätt och fi nansiering av terrorism 2023 Partiell uppdatering Finansmarknaden FINANSMINISTERIETS PUBLIKATIONER – 2024:9 Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism 2023 Partiell uppdater...

16.4.2015 | Statsrådet utnämnde den 16 april 2014 magistern i administrativa vetenskaper Päivi Laajala till avdelningschef för finansministeriets kommun- och regionförvaltningsavdelning från och med den 1 september 2015 för fem års tid.

2.6.2022 | PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA FÖR 2020—2023 Innehållsförteckning 1. Utmaningarna inom ekonomin och den ekonomisk-politiska linjen ....................................................5 2. Mål och regler som styr skötseln av de offentliga finans...

9.9.2021 | Den proposition om statsbudgeten för 2022 som statsminister Sanna Marins regering har lagt fram skapar förutsättningar för hållbar tillväxt för tiden efter coronakrisen. Budgetpropositionen stöder återhämtningen efter coronakrisen, stimulerar investeringar, främjar miljömässigt hållbar tillväxt och förbättrar tillgången på kompetent arbetskraft. Syftet med budgetpropositionen är att trygga människors välbefinnande och skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar ekonomisk tillväxt.

9.9.2021 | Den proposition om statsbudgeten för 2022 som statsminister Sanna Marins regering har lagt fram skapar förutsättningar för hållbar tillväxt för tiden efter coronakrisen. Budgetpropositionen stöder återhämtningen efter coronakrisen, stimulerar investeringar, främjar miljömässigt hållbar tillväxt och förbättrar tillgången på kompetent arbetskraft. Syftet med budgetpropositionen är att trygga människors välbefinnande och skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar ekonomisk tillväxt.