Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Många faktorer påverkar den offentliga skuldkvoten

Finansministeriet
18.3.2021 10.00
Pressmeddelande

Debatten om skuldsättning inom de offentliga finanserna har fått fart under coronapandemin. Den offentliga skuldsättningen har ökat överallt till följd av den ekonomiska recessionen och de omfattande stödåtgärderna i anslutning till coronapandemin. Finlands offentliga skuldkvot är nu nästan 70 procent och fortsätter att öka också efter coronaepidemin. I diskussionsinitiativet av den 18 mars beskrivs hur primärsaldot, ränteutgifterna och den ekonomiska tillväxten påverkar skuldkvoten.

De faktorer som påverkat Finlands offentliga skuldkvot, dvs. beloppet av den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten, har varierat under olika perioder. Den ekonomiska tillväxten och den starka offentliga ekonomin minskade skuldkvoten från mitten av 1990-talet ända fram till finanskrisen 2008. Därefter har den ekonomiska tillväxten och den potentiella tillväxttakten  avmattats på 2010-talet på grund av strukturomvandlingen inom ekonomin. Dessutom har den offentliga ekonomin i sakta mak fått ett kroniskt underskott. Den sammanlagda effekten av dessa faktorer har ökat skuldkvoten.

"Den allmänna räntenivån har länge varit låg och kostnaderna för skuldskötseln har minskat. Detta bromsar upp skuldtillväxten, men det räcker inte till för att stoppa den. Den sammanlagda effekten av de svaga ekonomiska tillväxtutsikterna, räntenivån och de redan stora underskotten leder till att den offentliga skuldkvoten ökar även i framtiden", säger konsultative tjänstemannen Veliarvo Tamminen.

Skuldkvoten minskar tack vare den ekonomiska tillväxten, men tillväxten är svår att påverka  

Prognoserna för den offentliga skuldkvoten påverkas på längre sikt av antaganden om ekonomisk tillväxt, räntor och underskott. Av känslighetsgranskningarna framgår att ekonomisk tillväxt är ett bra medel för att hantera skuldkvoten, men policyåtgärder som stärker förutsättningarna för tillväxt är ofta osäkra och de kan realiseras långsamt. Finland kan inte påverka den allmänna räntenivån direkt, men genom att hålla den offentliga ekonomin på en stabil grund kan man säkerställa att risktillägget för räntan på Finlands offentliga skuld förblir lågt.

Förhållandet mellan räntan på statsskulden och den ekonomiska tillväxten 

Skillnaden mellan räntan på den offentliga skulden och den ekonomiska tillväxten är väsentlig för utvecklingen av den offentliga skuldkvoten. Den ekonomiska tillväxten har under de senaste åren varit större än räntan, vilket underlättar skötseln av den offentliga skulden. Den låga räntan bromsar upp skuldtillväxten, men stoppar inte den eftersom staten och lokalförvaltningen uppvisar så stora underskott.

I debattinitiativet granskas också skillnaden mellan ränta och ekonomisk tillväxt i Finland med hjälp av tidsserier som sträcker sig långt in i historien. Enligt granskningen har skillnaden mellan ränta och ekonomisk tillväxt varierat och man kan inte anta att tillväxten kontinuerligt skulle vara större än räntan. En högre skuldkvot ökar den offentliga ekonomins exponering för förändringar både när det gäller räntan och den ekonomiska tillväxten. 

Ytterligare information:

Veliarvo Tamminen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30016, veliarvo.tamminen(at)vm.fi 
Jukka Hytönen, finansexpert, tfn 02955 30014, jukka.hytonen(at)vm.fi 

Debattinitiativen är tillämpade forsknings- och utredningsrapporter som ministeriets personal skrivit och som publiceras i ministeriets publikationsserie. De åsikter som framförs i debattinitiativen är författarnas egna och motsvarar inte nödvändigtvis finansministeriets synpunkter.