Hyppää sisältöön
  • Valtioneuvosto
    • Valtio­neuvoston kanslia
    • Puolustus­ministeriö
    • Liikenne- ja viestintä­ministeriö
    • Ulko­ministeriö
    • Valtio­varain­ministeriö
    • Työ- ja elinkeino­ministeriö
    • Oikeus­ministeriö
    • Opetus- ja kulttuuri­ministeriö
    • Sosiaali- ja terveys­ministeriö
    • Sisä­ministeriö
    • Maa- ja metsätalous­ministeriö
    • Ympäristö­ministeriö

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö etusivu
Navigation
  • Etusivu
  • Vastuualueet
    • Talouspolitiikka Budjetti, EU, kansainväliset asiat
    • Talousnäkymät Ennusteet
    • Verotus Verojärjestelmä ja valmistelu
    • Rahoitusmarkkinat Toimivat ja vakaat markkinat
    • Hallintopolitiikka Hallinnon kehittäminen ja rakenteet
    • Hyvinvointialueet Tehtävät, toiminta ja talous
    • Julkisen hallinnon ICT Tietopolitiikka ja digitalisaatio
    • Kunta-asiat Talous, rakenteet ja yhteistyö
    • Valtio työnantajana Henkilöstö ja työnantajatoiminta
  • Ajankohtaista
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
  • Julkaisut
  • Ministeriö
  • Yhteystiedot
  • Tiedotteet ja uutiset
  • Kolumnit
  • Puheet
  • Päätökset
  • Uutiskirjeet
  • Tapahtumat
  • Ajankohtaiset teemat
  • Tulevat julkistukset
  • VM sosiaalisessa mediassa
  • Tilaa aineistoja
suomiLue artikkeli suomeksi svenska EnglishRead article in English

Finansministeriets budgetförslag förstärker sysselsättningen

finansministeriet
Utgivningsdatum 11.8.2016 16.00
Typ:Pressmeddelande

Finansminister Petteri Orpos budgetförslag för 2017 förstärker tillväxten och sysselsättningen i Finland. Förslaget ges ut i sin helhet på ministeriets webbplats fredagen den 12 augusti.

Finansministeriets förslag baserar sig på besluten i planen för de offentliga finanserna från april 2016. Förslaget tar hänsyn till det s.k. konkurrenskraftsavtalets inverkan och regeringens respons på avtalet.

Finansministeriet för de bilaterala förhandlingarna om budgetförslaget med ministerierna den 17-18.8.

Regeringen behandlar budgetförslaget vid sin budgetmangling 31.8.-1.9. Regeringens proposition publiceras efter statsrådsbehandlingen måndagen den 19 september. Finansministeriets helhetsekonomiska prognos ges samtidigt ut.

Den ekonomiska lägesbilden har enligt finansministeriets ekonomiska avdelning inte förbättrats i nämnvärd mån. Tillväxten förväntas vara svag även under de kommande åren.

Sysselsättningen har utvecklats positivt under det senaste året och ökat med 33 000 personer jämfört med året innan. Om inga ytterligare åtgärder vidtas kommer sysselsättningsutvecklingen enligt aktuella uppskattningar trots det inte att uppfylla målen i programmet för Sipiläs regering. Den svaga sysselsättningsgraden fördjupar underskottet inom den offentliga ekonomin och utökar den offentliga skuldsattheten.

Regeringen har inlett beredningen av nya sysselsättningsstärkande åtgärder. De första besluten kommer att fattas i samband med budgetmanglingen. Nästa åtgärdshelhet bereds före regeringens halvtidsmangling våren 2017.

Slutliga budgetbeloppet 55,2 miljarder euro

Anslagen i finansministeriets budgetförslag uppgår till 55,2 miljarder euro, vilket är  0,8 miljarder euro mera än i den ordinarie budgeten för 2016. Det slutliga beloppet höjs bland annat på grund av den allmänna kostnadsutvecklingen, satsningarna i spetsprojekt, konkurrenskraftsavtalets verkningar, kompenseringarna till kommunerna på grund av skattelättnaderna samt ökningen av statens pensionsutgifter.

Anslagen till förvaltningsområdet har fastställts med beaktande av sparåtgärderna i regeringsprogrammet, vilka preciserades i planen för de offentliga finanserna 2017-2020 från våren 2016. Finansministeriets budgetförslag innehåller inte några nya sparåtgärder utöver de som regeringen redan tidigare beslutat om.

Uppskattningen av invandringsutgifterna justeras före budgetmanglingen.  Utgiftsnivån beräknas i det stora hela ligga på samma nivå som i år.

Anslagsändringar 2017

Arbetslöshetsskyddet förnyas i en aktiverande och sysselsättningsstödjande riktning. Användningsändamålet för arbetslöshetsförmåner utvidgas i enlighet med besluten från budgetmanglingen till att finansiera rörlighetsbidraget, startpenningen och lönesubventionen. Möjligheterna att utnyttja startpenningen utökas. Antalet lönesubventionsmottagare utvidgas avsevärt. Ett led i reformen är att utgiftsersättningen åt de som på eget initiativ studerar med arbetslöshetsförmåner slopas, vilket minskar på statens utgifter med ca 29 miljoner euro. Utgiftsersättningen som betalas åt unga som saknar yrkesutbildning under arbetsprövningens gång ökar på statens kostnader med 7 miljoner euro.

Beredningen av social- och hälsovårds- och landskapsreformen stöds med 41 miljoner euro som avsetts för kostnaderna med tillfällig administration, grundandet av landskapen, grundandet av landskapens gemensamma servicecentra och IKT-stödet.

Den rehabiliteringspenning för unga som avsetts för avveckling av flitfällor och den rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering som betalas till unga höjs till samma nivå som garantipensionen, och den övre gränsen för rehabiliteringspenningen höjs. Förslaget höjer statens utgifter med 17,4 miljoner euro.

År 2017 inleds fem nya trafikprojekt ((Luumäki-Imatra, Rv4 Uleåborg-Kemi, Rv5 S:t Michel-Juva, Rv 12 södra omfartsvägen i Lahtis och fortsatta planeringen av en snabb banförbindelse mellan Åbo och Helsingfors). De föreslagna anslagen uppgår 2017 till 37 miljoner euro. Tilläggsfinansieringen av basfarledshållningen höjs med 100 miljoner euro i syfte att minska på det eftersatta underhållet. För detta ändamål flyttas dessutom 104 miljoner euro som tidigare reserverats för nya projekt.

För att den finländska industrins konkurrenskraft ska kunna förbättras tar man år 2017 i bruk ett kompensationssystem för indirekta utsläppshandelskostnader. Kompensationen är 50 procent av det maximala stödet enligt EU:s statsstödsreglering. För detta ändamål anvisas 43 miljoner euro 2017-2019 och 46 miljoner euro år 2020.

Förstärkningen av digitala lärningsmiljöer inom högskoleutbildningen och förutsättningarna för studerande året runt, samt främjandet av unga forskares vetenskapliga forskning understöds med ett tilläggsanslag om 40 miljoner euro.

Till utvecklandet av närstående- och familjevården anvisas ytterligare 40,7 miljoner euro i enlighet med lagen som trädde i kraft 2016. Närståendevårdares och familjevårdares ledighetsarrangemang och tjänster utvecklas och familjevårdsarvodet höjs. Statsandelen för utökandet av tjänster åt äldre som ges i hemmet höjs med 4,8 miljoner euro.

Inkomst- och lönsamhetssituationen inom jordbruksekonomin underlättas genom att det nationella stödet till jordbruket och trädgårdsodlingen anvisas 6,7 miljoner euro och kompensationsbidraget 20,3 miljoner.

Håll Skärgården Ren rf:s fartygsanskaffning får ett anslag om 500 000 euro.

Europeiska skogsinstitutets grundfinansiering förstärks med en miljon euro i syfte att förstärka det vetenskapliga underlaget för bioekonomi och internationell klimatpolitik.

Nivån för ersättningen som betalas för lån från allmänna bibliotek höjs till 15,6 miljoner euro år 2017 (inkl. moms). Höjningen betyder att nivån för ersättningarna för utlåning till upphovsmän av skyddade verk höjs till samma nivå som i de övriga Nordiska länderna såsom riksdagen förutsatt.

Till upphandling av vacciner anvisas ett tilläggsanslag om 4,2 miljoner euro, i och med att vaccinet mot vattkoppor inkluderas i det nationella vaccineringsprogrammet. Detta skulle i praktiken utrota sjukdomen i fråga i Finland och spara sammanlagt ca 80 000 arbetsdagar och 13,6 miljoner euro på grund av föräldrarnas arbetsfrånvaron.

Till genomföringen av den nationella genomstrategin, bl.a. grundandet av ett genomcenter och nationellt cancercenter anvisas 5,8 miljoner euro år 2017.

Till tryggandet av brottspåföljdsmyndighetens verksamhetsförmåga och underhållet av fängelsenätet anvisas tilläggsfinansiering om 3,7 miljoner euro år 2017.

Till finansieringen av Meteorologiska institutets renoveringsinvesteringar i nätverket av väderradar anvisas ett tilläggsanslag om 1 miljon euro.

Budgetpropositionen inkluderar sparbeslut som regeringen tidigare beslutat om, de viktigaste av dem uppräknas nedan. De indexbundna utgifterna minskas med ungefär 195 miljoner euro i enlighet med planen för de offentliga finanserna. En besparing om 69 miljoner euro träder i kraft inom det inkomstrelaterade utkomstskyddet. Den strukturella reformeringen av studiestödet träder i kraft i augusti 2017, vilket sparar på utgifterna med 47 miljoner euro.

Den särskilda statliga finansieringen för undervisning och forskning vid Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet slopas. 25 miljoner euro sparas i fråga om personaldimensioneringen inom äldreomsorgen. Inom den yrkesinriktade grundutbildningen genomförs en besparing på 190 miljoner euro år 2017, som har samband med en omfattande reformering av den yrkesinriktade utbildningen. Denna besparing gagnar kommunerna.

Effekterna av tidigare sparbeslut, som gäller bland annat alterneringsledigheten, läkemedelsersättningarna, den specialiserade sjukvården, Tekes bidrag och lån samt omkostnaderna inom statsförvaltningen, förstärks.

Skatteändringar 2017

Finansministeriets budgetförslag inkluderar en betydande tillväxt- och sysselsättningsfrämjande skattehelhet.

Beskattningen av arbete lättas med 415 miljoner euro tack vare konkurrenskraftsavtalet och regeringens skattelättnader. Beskattningen av låginkomsttagare och pensionärer lättas i motsvarande mån, med ca 130 miljoner euro. Skattegrunderna inom förvärvsinkomstbeskattningen indexjusteras i enlighet med höjningen av kostnadsnivån, vilket minskar på skatteintäkterna med ca 190 miljoner euro.

Incitamenten till att driva företagsverksamhet förstärks genom ett nytt företagaravdrag. I fortsättningen drar man av fem procent vid beskattningen av resultatet från näringsverksamhet, jordbruk och renhushållning, då resultatet tas i beaktande vid beskattningen av fysiska personer eller dödsbon. Ett likadant avdrag tillämpas vid beskattningen av skogsbruk.

Förutsättningarna för företagsverksamhet förstärks genom att lätta arvs- och gåvoskatten i syfte att främja generationsväxlingar i företag. Generationsväxlingar i skogsbruksenheter underlättas i och med ett skogsgåvoavdrag som beviljas på basis av gåvoskatten.

Små företags solvens förstärks genom att ta i bruk redovisning av intäkter från mervärdesskatten enligt betalningsprincipen.

Hushållsavdraget höjs i syfte att öka på konsumtionen av hushållstjänster. Detta skapar nya arbetsplatser på denna serviceproducerande småföretagssektor och minskar på andra sidan på grå ekonomi.

Skatten på sötsaker och glass slopas vid ingången av nästa år. Den årliga minskningen av bilskatten fortsätts med fokus på bilar med små utsläpp.

Tobaksaccisen, energiskatterna och fordonsskatten höjs i enlighet med regeringens tidigare beslut, och avdragbarheten för ränta på bostadslån minskas.

Kommunerna kompenseras i enlighet med regeringsprogrammet för de skatteintäktseffekter som följer av regeringens skattegrundsändringar.

Konkurrenskraftsavtalet

Konkurrenskraftsavtalet som förstärker tillväxten och sysselsättningen i Finland undertecknades i juni. Arbets- och tjänstekollektivavtalsförhandlingarna som har ett samband med konkurrenskraftsavtalet har till största delen genomförts, men förhandlingar pågår fortfarande inom vissa branscher. Avtalet täcker enligt aktuella uppskattningar ungefär 87 procent av löntagarna. Regeringen har meddelat att beskattningen lättas med 415 miljoner euro om täckningen överskrider 85 procent. Betalningsbelastningen för löntagare med de allra lägsta inkomsterna, liksom även beskattningen av pensionstagare lättas med 130 miljoner euro. Avtalet och de tillhörande skattebesluten lättar enligt finansministeriets uppskattning beskattningen av löntagare med ca 0,5 procent.

Regeringen kommer i samband med budgetmanglingen att uppskatta om avtalet omfattar 90 procent av löntagarna. Om avtalet täckning höjs till 90 procent, lättas beskattningen enligt regeringens tidigare meddelande med 515 miljoner euro.

Statens och kommunernas utgifter minskas tack vare sänkningen av arbetsgivaravgifterna, minskningen av semesterpenningdagarna och förlängningen av arbetstiden. Dessa effekter tas i beaktande genom att minska på omkostnaderna inom statsförvaltningen och statsandelarna till kommunerna. Å andra sidan kommer statens finansiering till FPA att öka på grund av de sänkta socialskyddsavgifterna inom den privata sektorn. I det stora hela kommer konkurrenskraftsavtalet att försämra balansen inom statsfinanserna nästa år med ungefär en halv miljard euro.

Underskottet 5,9 miljarder euro

Finansministeriets budgetproposition har ett underskott på ca 5,9 miljarder euro. I planen för de offentliga finanserna från i våras uppskattades nästa års underskott till 5,8 miljarder euro. Efter vårens tilläggsbudgetar beräknades 2016 års underskott vara ca 5,6 miljarder euro, underskottet kommer alltså att öka något. Statsskulden ökar år 2017 till sammanlagt 111 miljarder euro.

Inkomsterna inom statsekonomin beräknas var 49,2 miljarder euro, varav 41,6 miljarder utgörs av skatteintäkter. Skatteinkomsterna uppskattas öka med ca 1½ % jämfört med vad som budgeterats för 2016. Underskottet beräknas i enlighet med vårens plan för de offentliga finanserna minska mot slutet av ramperioden.

Förfrågningar:

Laura Åvall, specialmedarbetare, tfn 050 3617511

Mikko Kortelainen, specialmedarbetare, tfn 050 3018334

[email protected]

Valtiovarainministeriön talousarvioehdotus 2017
Beskattning Finanspolitiken Petteri Orpo
beskattning budgetförslag ekonomi förslag penningöverföring

Tutustu myös

Valtiovarainministeriön hallinnonalan talousarvioehdotus vuodelle 2026

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:8.8.2025 11.26

Valtiovarainministeri Riikka Purran budjettiehdotus vakauttaa velkasuhteen, budjetin alijäämä pienenee alle 10 miljardiin euroon

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:6.8.2025 18.24

Valtiovarainministeriö on aloittanut neuvottelut valtion ensi vuoden budjetista

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:6.8.2025 12.03

Yritysten veronmaksu yksinkertaistuu

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:30.4.2025 13.37

Lainmuutokset sujuvoittaisivat yritysten verojen maksamista

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:27.2.2025 16.00

Suurten ilmastoneutraaliin talouteen tähtäävien investointien verohyvitystä koskeva lakiehdotus lausuntokierrokselle

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:16.9.2024 13.45
Valtiovarainministeriö etusivu Valtiovarainministeriö

Snellmaninkatu 1 A, Helsinki

PL 28, 00023 Valtioneuvosto

Vaihde 0295 16001

Tietoa sivustosta

Tietosuoja

Saavutettavuusseloste

Sivukartta

Kysy ja anna palautetta

  • Etusivu
  • Vastuualueet
    • Talouspolitiikka
      • Talouspolitiikan lähtökohdat
        • Julkinen talous
        • Talouspolitiikan raamit
        • Finanssipolitiikka
        • Rakennepolitiikka
      • Valtiontalouden kehykset ja budjetti
        • Valtiontalouden kehykset
        • Valtion budjetti
          • Valtion budjetti lukuina
        • Laadinta- ja soveltamismääräykset
        • Yhteenvedot eduskunnan hyväksymistä talousarvioista
        • Hallituksen vuosikertomus ja valtion tilinpäätös
        • Kehys- ja budjettivalmistelun aikataulut
      • EU ja talous
        • Ecofin ja euroryhmä
        • Talouspolitiikan ohjausjakso
        • Finanssipoliittiset säännöt
        • Budjetti
          • Rahoituskehys
          • Omat varat
          • Vuotuinen talousarvio
          • Tilintarkastus ja vastuuvapaus
          • Petosten­torjunta
          • EU-varojen tarkastus
      • Valtiontalouden arviointi ja valvonta
        • Eduskunnan tarkastusvaliokunta
        • Valtiontalouden tarkastusvirasto
        • Luottoluokitukset
        • Suomen talous kansainvälisessä tarkastelussa
      • Kansainväliset rahoitusasiat
        • Euroalueen vakaus
          • Vakaudenhallinta
          • Eurokriisi
        • Maailmanpankki
        • Ilmastokoalitio
        • Kansainvälinen valuuttarahasto (IMF)
        • Euroopan investointipankki (EIP)
        • Euroopan jälleenrakennus- ja kehityspankki (EBRD)
        • Euroopan neuvoston kehityspankki (CEB)
        • Pohjoismaiset rahoituslaitokset
        • EU:n makrotaloudellinen apu
        • Pariisin klubi
      • Valtionavustukset
        • Materiaalipankki
        • Parlamentaarinen neuvottelukunta
        • Yhteiskehittämisen yhteistyöryhmä
    • Talousnäkymät
      • Talouden seuranta ja ennusteet
        • Julkisen talouden kuukausitiedot ja vastuiden raportointi
        • Tulotyöryhmä
        • Rakennusalan suhdanteet
      • Menetelmäkuvaukset
      • Talouden analyysit
    • Verotus
      • Verotusjärjestelmä
      • Henkilöverotus
        • Ansiotulojen verotus
        • Pääomatulojen verotus
        • Korkotulojen lähdeverotus
        • Perintö- ja lahjaverotus
        • Varainsiirtoverotus
      • Elinkeinoverotus
        • Yksityisen yrittäjän ja maataloudenharjoittajan verotus
        • Elinkeinoyhtymän osakkaan verotus
        • Yhteisön verotus
        • Luonnollisen henkilön tai kuolinpesän saaman osingon verotus
      • Kansainvälinen tuloverotus
        • Yhteistyö kansainvälisessä verotuksessa
        • Verosopimukset
      • Kiinteistöverotus
      • Arvonlisäverotus
        • Arvonlisävero osana EU:n tuloja
        • Vakuutusmaksuvero
      • Valmisteverotus
        • Alkoholiverotus
        • Tupakkaverotus
        • Virvoitusjuomien verotus
        • Energiaverotus
        • Ympäristöperusteinen verotus
        • Kaivosmineraaliverotus
      • Tieliikenteen verotus
        • Autovero
        • Ajoneuvovero
        • Polttoainemaksu
      • Tullitoimi
      • Verotuet
    • Rahoitusmarkkinat
      • Rahoitus­markkinoiden sääntely
        • Asiakkaan- ja sijoittajansuoja
        • Pääoma­markkinat
        • Pankkien toiminta
        • Arvopaperi­markkinat
        • Maksaminen
        • Seuraamus­järjestelmä
        • Uudet finanssi­teknologiat
      • Rahoitus­markkinoiden vakaus ja valvonta
        • Finanssivalvonta ja Euroopan finanssi­valvonta­järjestelmä
        • Makrovakaus
        • Kriisinhallinta
        • Varautuminen ja huolto­varmuus
      • Valtion rahoituspolitiikka
        • Valtion velanhallinta ja lainanottovaltuus
        • Valtiontakaukset ja valtiontakuut
        • Valtion eläkerahasto
        • Peruskorko
      • Rahanpesun ja terrorismin rahoittamisen estäminen
        • Estämistyö
        • Sääntely
    • Hallintopolitiikka
      • Hallintopolitiikan lähtökohdat ja tulevaisuus
        • Tulevaisuustyö ja hallintopolitiikan arvioinnit
        • Valtion ennakoiva ohjaus
        • Kansainvälinen toiminta
      • Julkisen hallinnon strategia
      • Avoimuus, luottamus ja etiikka
      • Julkinen johtaminen
        • Julkisen johtamisen arvopohja ja periaatteet
        • Yhteinen kehittäminen ja tilaisuudet
        • Johdon asema ja palvelussuhteet
        • Johdon valinta ja ura
        • Ylimmän johdon ja ministerien erityisavustajien sidonnaisuudet
        • Onnistumisen edellytykset
        • Tietojohtaminen
        • Valtionhallinnon johdon tuki
      • Hallinnon rakenteet ja ohjaus
        • Valtionhallinto
          • Valtionhallinnon ohjeet ja suositukset
        • Kuntahallinto
        • Valtion palveluiden saatavuuden ja toimintojen sijoittamisen lainsäädäntö
        • Hallinnon ohjaus
        • Virastoarvioinnit
      • Julkiset palvelut
      • Sisäinen valvonta ja riskienhallinta
        • Sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan koordinointi
        • Sisäinen tarkastus
        • Riskienhallinta
        • Sisäisen valvonnan arviointi
      • Valtion yhteiset palvelut
        • Kiinteistöt ja toimitilat
        • Hankinnat
        • Talous- ja henkilöstöhallinnon palvelut
        • Koulutuspalvelut
      • Julkisen hallinnon innovaatiot ja tuottavuus
      • Valtiontalouden hoito ja ohjaus
        • Valtion taloushallinto
        • Julkishallinnon ja -talouden tilintarkastuslautakunta
    • Hyvinvointialueet
      • Hyvinvointialueiden tehtävät ja toiminta
        • Hyvinvointi- ja yhteistyöalueet
        • Kuntien ja hyvinvointialueiden yhteistyö
        • Päätöksenteko
        • Ohjaus
        • Hyvinvointialue­neuvottelukunta
        • Asukkaiden osallistumis- ja vaikuttamiskeinot
      • Hyvinvointialueiden talous
        • Hyvinvointialueiden rahoitus
          • Rahoituslaskelmat
        • Lisärahoitus
        • Talousarvio ja -suunnitelma
        • Investoinnit
        • Talousraportointi
          • Yhteistyöryhmä
          • Talousraportoinnin ohjeita
      • Hyvinvointialueiden neuvottelut
    • Julkisen hallinnon ICT
      • Julkisen hallinnon digitalisaatio
        • Elämäntapahtumalähtöinen digitalisaatio
          • Elämäntapahtumalähtöisen digitalisaation edistämisohjelma
            • Usein kysyttyjä kysymyksiä ja vastauksia elämäntapahtumalähtöisestä digitalisaatiosta
          • Edesmenneen omaisen asioiden vaivaton hoito
            • Kysymyksiä ja vastauksia edesmenneen omaisen asioiden vaivaton hoito -ohjelmasta
        • Digipalvelulaki
        • Digitaalisten asiointipalvelujen tiekartta
        • Digitaalisten palveluiden laatu ja toimintatavat
        • Tekoäly ja ja kehittyvät teknologiat
          • Ohjeistus generatiivisen tekoälyn hyödyntämisestä julkisessa hallinnossa
          • Robotisaatiohaut
        • Digi arkeen -neuvottelukunta
          • Digi arkeen -toimintakertomus
        • Julkishallinnon digitaaliset palvelut
          • Palvelut kansalaisille ja yrityksille
          • Infrastruktuuripalvelut hallinnolle
        • Digitaalisen viranomaisviestinnän ensisijaisuus
          • Kysymyksiä ja vastauksia digitaalisen viranomaisviestinnän ensisijaisuudesta
      • Tietopolitiikka ja tiedonhallinta
        • Tietopolitiikka
          • Tietopoliittinen selonteko
            • Taustapaperit
          • Tiedonhallintalaki
          • Avoin tieto
          • Tekoälyn eettinen ohjeistus
          • Yhteentoimiva Eurooppa
            • Kysymyksiä ja vastauksia Yhteentoimiva Eurooppa -asetuksesta
        • Julkisen hallinnon tiedonhallinnan ohjaus
          • Tiedonhallinnan yhteistyöryhmät
          • Julkisen hallinnon tiedonhallintakartta
          • Tiedonhallintalain lausuntomenettely
            • Usein kysytyt kysymykset tiedonhallintalain lausuntomenettelystä
          • ICT-hankehallinta ja Hankesalkkupalvelu
        • Hallitusohjelmahankkeet
          • Tiedon hyödyntäminen ja avaaminen
      • Palveluiden ja turvallisuuden ohjaus
        • Turvallisuusverkkotoiminta
        • Digitaalisen turvallisuuden kehittäminen
        • Digitaalisen turvallisuuden ohjaus
        • Valtion yhteiset tieto- ja viestintätekniset palvelut
          • Yhteisten palvelujen käyttövelvollisuus ja palvelujen ohjaus
          • Valtion tieto- ja viestintätekniikkakeskus Valtori ja Valtorin tulosohjaus
        • Pilvipalvelujen hyödyntäminen julkisessa hallinnossa
      • EU ja kansainvälinen yhteistyö
        • Kansainväliset vertailut
        • Nordic Institute for Interoperability Solutions -instituutti
      • Tiedonhallintalautakunta
    • Kunta-asiat
      • Kuntalainsäädäntö
        • Kuntien itsehallinto ja päätöksenteko
        • Kuntarakenne
          • Kuntajaon muuttaminen
          • Vireillepano ja valmistelu
            • Yhdistymisprosessi
            • Osaliitokset
            • Erityinen kuntajakoselvitys
          • Päätöksenteko
          • Avustus kuntien yhdistymisselvityksiin
          • Kuntien yhdistymisen taloudellinen tuki
        • Kuntien henkilöstö
      • Kuntien tehtävät ja toiminta
        • Kuntien tuottavuus ja digitalisaatio
        • Kuntien digitalisaation kannustinjärjestelmä
          • Suunnittelun tueksi - digikannustinavustukset
          • Kuntien digikannustinavustukset 2022
          • Kuntien digikannustinavustukset 2021
          • Kuntien digikannustinavustukset 2020
          • Kuntien digikannustinavustukset 2019
          • Kuntien digihankkeet
        • Valtion ja kuntien yhteistyö
          • Kuntatalouden ja -hallinnon neuvottelukunta
          • Peruspalvelujen arviointi
        • Kansainvälinen yhteistyö
      • Kuntatalous
        • Kuntatalouden seuranta ja arviointi
          • Kuntien tilinpäätöstiedot ja tilinpäätöskortti
          • Talousarviot ja -suunnitelmat sekä talouden suunnittelukehikko
          • Erityisen vaikeassa taloudellisessa asemassa olevat kunnat
        • Kuntatalousohjelma
        • Säädösvalmistelun kuntavaikutusten arviointi
        • Talousraportointi
          • Yhteistyöryhmä
          • Talousraportoinnin ohjeita
        • Valtionosuudet ja kotikuntakorvaukset
          • Kunnan peruspalvelujen valtionosuus
          • Valtionosuuslaskelmia
          • Esi- ja perusopetuksen kotikuntakorvaukset
          • Harkinnanvarainen valtionosuuden korotus
          • Kysymyksiä ja vastauksia kuntien valtionosuuksista ja sote-siirtolaskelmasta
        • Korvaus sote- ja pelastustoimen uudistuksen omaisuusjärjestelyistä kunnalle aiheutuvista kustannuksista
        • Pidennyksen hakeminen alijäämän kattamiskaudelle
        • Kuntien koronatuet
        • Kirjanpitolautakunnan hyvinvointialue- ja kuntajaosto
    • Valtio työnantajana
      • Sopimustoiminta
        • Työrauha
        • Paikallinen sopimustoiminta
        • Luottamusmiestoiminta
        • Työsuojelu
        • Yhteistoiminta
        • Tilastoyhteistyö
      • Valtion virka- ja työehtosopimukset
        • Sopimukset
      • Virka- ja työehdot
        • Palkkaus, kannustejärjestelmät
          • Valtion palkkausjärjestelmä
          • Tulospalkkaus
          • Henkilöstörahastot
        • Työajat
        • Vuosilomat
        • Virkamatkat
        • Poissaolot
        • Luontoisedut
        • Työterveyshuolto
        • Henkilöstöhallinnon asiakirjat
      • Ohjeet, määräykset ja suositukset
        • Muut henkilöstöhallinnon asiakirjat
      • Virkamiesoikeus
        • Muutoksen johtaminen
        • Oikeustapaukset
          • Irtisanominen kollektiiviperusteella
          • Irtisanominen yksilöperusteella
          • Kirjallinen varoitus
          • Korvausvaatimus
          • Lomauttaminen
          • Virantoimituksesta pidättäminen
          • Virkasuhteen purkaminen
          • Muu aihe
        • Valittaminen virkamiestä koskevasta päätöksestä
      • Arvot ja virkamiesetiikka
        • Valtion virkamieseettinen neuvottelukunta
      • Henkilöstöjohtamisen tuki
        • Valtion henkilöstöstrategia
        • Henkilöstösuunnittelu
        • Monipaikkainen työ valtiolla
        • Rekrytointi
        • Osaamisen kehittäminen
        • Henkilökierto ja virkamiesvaihto
        • Tasa-arvo ja yhdenvertaisuus
        • Työkalut ja menetelmät
        • Työ 2.0
        • Valtion virka-ansiomerkit
      • Valtion henkilöstö tilastoina
  • Ajankohtaista
    • Tiedotteet ja uutiset
    • Kolumnit
    • Puheet
    • Päätökset
    • Uutiskirjeet
    • Tapahtumat
    • Ajankohtaiset teemat
      • Hallitusneuvottelut 2023
      • Virkamiespuheenvuoro
        • Virkamiespuheenvuoron taustamuistiot
      • Meno- ja rakennekartoitus sekä verokartoitus
      • Venäjän hyökkäys Ukrainaan
      • Pohjoismainen yhteistyö
        • Digitalisaatioministerineuvosto MR-Digital
        • Maailman sujuvinta maiden välistä arkea ja liikkuvuutta digitalisaation avulla
      • Suomen kestävän kasvun ohjelma
        • EU:n elpymisväline
          • Elpymis- ja palautumistukiväline
          • Muut ohjelmat
        • Suomen elpymis- ja palautumis­suunnitelma
          • Vihreä siirtymä
          • Digitalisaatio
          • Työllisyys ja osaaminen
          • Sosiaali- ja terveyspalvelut
          • REPowerEU
        • Valmistelun eteneminen
        • Keskeiset termit
      • Digitaalinen euro
      • Pääomamarkkina­unionin syventäminen
      • Pankkiunionin syventäminen
      • Päivittäismaksamisen turvaaminen
    • Tulevat julkistukset
    • VM sosiaalisessa mediassa
    • Tilaa aineistoja
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
    • Digiesteiden purkaminen
    • Digitoimisto
      • Yhteistyöryhmät
      • Digisalkku
      • EU:n digisäädökset
    • Hankinta-Suomi
      • Ajankohtaista ohjelmasta
        • Vuoden hankintayksikkö
      • Työkalut, oppaat ja selvitykset
      • Tilaisuudet ja kokoukset
        • Hankintayksikköverkostot
        • ICT-kohtaamo
        • Tutkijaverkosto
      • Ohjelmakausi 2019-2023
        • Strateginen johtaminen
        • Hankintataitojen kehittäminen
        • Tiedolla johtaminen ja vaikuttavuus
        • Toimivat hankinnat
        • Innovaatiot
        • Taloudellinen kestävyys
        • Sosiaalinen kestävyys
        • Ekologinen kestävyys
      • Kansallinen julkisten hankintojen tietovaranto
    • Hyvinvointialueiden rahoitusmallin kehittäminen
    • Julkiset tilat Suomi -ohjelma
    • Kiinteistöverouudistus
      • Usein kysyttyä kiinteistöverouudistuksesta
      • Aiempaa valmistelumateriaalia
    • Kuntien normien keventäminen ja kuntakokeilut
      • Norminpurkuehdotukset
    • Kustannus­vaikuttavuuden osaamis­keskus
      • Perustiedot hankkeesta
    • Pankki­palvelujen saatavuus
    • Rahapelijärjestelmän uudistuksen toimeenpanohanke
    • Sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan kehittäminen
    • Teknologianeuvottelu­kunta
      • Teknologiapolitiikan toimeenpanon seuranta
    • Työllisyystavoitteiden seuranta
    • Uudistetun eIDAS-asetuksen kansallisen täytäntöönpanon hanke
      • Eurooppalainen lompakkosovellus
        • Kysymyksiä ja vastauksia eurooppalaisesta lompakkosovelluksesta
        • Eurooppalaisten lompakkosovellusten pilotointi
    • Valtion aluehallinnon uudistus
      • Lupa-, ohjaus- ja valvontaviraston toimeenpanohanke
    • Valtion palvelu- ja toimitilaverkon uudistaminen 2020-luvulla
      • Kysymyksiä ja vastauksia valtion palvelu- ja toimitilaverkon uudistamisesta
      • Uudistuksen eteneminen alueilla
      • Yhteisten työympäristöjen konseptikokonaisuus
    • Valtionhallinnon tuottavuusohjelma
    • Valtionosuusuudistus
  • Julkaisut
    • Verkkojulkaisut
      • Valtion matkustussääntö
      • Testi
  • Ministeriö
    • Tehtävä ja strategiset tavoitteet
    • Johto ja organisaatio
      • Ministerit
        • Valtiovarainministeri
        • Kunta- ja alueministeri
        • Elinkeinoministeri
      • Virkamiesjohto
      • Osastot
    • Lautakunnat
      • Tiedonhallinta­lautakunta
        • Tiedonhallintalautakunnan kokoonpano
        • Tiedonhallintalautakunnan jaostot
        • Tiedonhallintalautakunnan ajankohtaiset aineistot
        • Kysymyksiä ja vastauksia tiedonhallintalaista
      • Tuottavuuslautakunta
        • Lautakunnan jäsenet
    • Hallinnonala
      • Virastot
      • Yhtiöt ja liikelaitokset
      • Rahastot
      • Hallinnonalan ohjausasiakirjat
      • Toimialan kunniamerkit
    • Valmiusasiat
      • Valmiuslaki
      • Yhteiskunnan turvallisuusstrategia
      • Kyberturvallisuusstrategia
    • Talous
    • Ilmoittajansuojelu
    • Ministeriö työpaikkana
      • Valtiovarainministeriö työpaikkana
      • Avoimet työpaikat
      • Tutustu työhömme
      • Uratarinat
        • Tiia Jalonen avaa valtion budjetin kaikille näkyväksi
        • Nico Käräjäoja kehittää sujuvampia digitaalisia palveluja
        • Laura Pitkänen toimii tietoyksikön päällikkönä
        • Emilia Rajaniemi aloitti uuden uran VM:ssä
        • Ville Koponen kehittää ja valmistelee kuntiin ja alueisiin liittyvää lainsäädäntöä
        • Katju Holkeri edistää avointa hallintoa ja demokratiaa
        • Sara Hellemaa arvioi ilmasto- ja luontopolitiikan vaikutuksia talouteen
      • Harjoittelijaksi ministeriöön
      • Virka- ja työehtosopimukset
    • Historiaa
    • Yhteystiedot ja asiointi
  • Yhteystiedot
    • Henkilöhaku
    • VM:n viestintä
    • Asiakirjajulkisuuskuvaus

Yhteystiedot