Produktivitetsnämnden:
Produktivitet är nyckeln till främjandet av välfärd och konkurrenskraft
Produktivitetsnämnden som är verksam vid finansministeriet utgav den 2 december en rapport där nämnden behandlar faktorer som påverkar Finlands konkurrenskraft och produktivitet
I sin rapport granskar nämnden konkurrenskraften, tillväxtfaktorerna för produktiviteten samt produktivitetsutvecklingen i Finland och i de utvecklade länderna både ur ett kortsiktigt och ur ett långsiktigt perspektiv. Nämnden bedömer också coronapandemins effekter på produktiviteten och ger policyrekommendationer.
Nämnden konstaterar att konkurrenskraften är ett mångfasetterat begrepp då man talar om samhällsekonomi, vilket försvårar den finanspolitiska debatten om temat. Den viktigaste skillnaden gäller kortsiktig konkurrenskraft och långsiktig konkurrenskraft. På kort sikt sker det förändringar främst i fråga om priser och kostnader, och då är kostnadskonkurrenskraften den viktigaste. Kostnadskonkurrenskraften påverkas förutom av kostnaderna för arbete och mellanprodukter också av produktiviteten och exportpriserna i Finland och i jämförelseländerna. Det handlar framför allt om att anpassa kostnaderna till produktiviteten. Långsiktig strukturell konkurrenskraft innebär i första hand samhällsekonomins förmåga att förbättra produktiviteten på ett hållbart sätt.
Konkurrenskraften påverkar framför allt hur det går för exporten. Priskonkurrenskraften påverkar exporten kortsiktigt, på några års sikt. Den strukturella konkurrenskraften främjar företagens produktivitet och därigenom kostnadskonkurrenskraften och exportframgången.
Produktivitet, konkurrenskraft och exportframgång
Produktiviteten ökade väldigt snabbt i Finland mellan depressionen på 1990-talet och finanskrisen 2008, men minskade efter finanskrisen mera än i jämförbara länder. Produktivitetstillväxten ökade från och med 2015 och var snabbare än i de andra gamla euroländerna 2015–2019. På motsvarande sätt försvagades också Finlands kostnadskonkurrenskraft och export kraftigt efter finanskrisen, men förbättrades dock från och med 2015.
Produktivitetsökningen har dock avmattats i de flesta utvecklade länderna sedan drygt tio år. I Finland har minskningen varit exceptionellt kraftig. En långsam produktivitetstillväxt är ett väsentligt problem framför allt med tanke på främjandet av välfärden. För att upprätthålla produktivitetstillväxten behövs allt större satsningar på forskning, utveckling och innovationer. Dessa satsningars produktivitetseffekter realiseras dock med betydande och varierande fördröjningar.
Kostnadskonkurrenskraften måste tryggas
God kostnadskonkurrenskraft främjar exporten, sysselsättningen inom den öppna sektorn och lockar investeringar. Det är dock svårt att mäta kostnadskonkurrenskraften. Kopplingarna mellan kostnadskonkurrenskraft och ekonomisk framgång är komplicerade och det kan också förekomma betydande eftersläpning i samband med dem. Både efterfrågan och utbud kan drabbas av chocker som kan påverka kostnadskonkurrenskraften och exportframgången samtidigt. Fördröjningarna mellan konkurrenskraften och exportframgången kan dessutom variera under olika förhållanden.
Coronans inverkan på produktiviteten
I sin rapport granskar nämnden också coronapandemiens effekter på produktiviteten. Coronakrisen har försvårat tolkningen av kortsiktig statistik och enligt nämnden bör man inte dra några långtgående slutsatser av kvartalsuppgifterna. Den utdragna coronakrisen utgör också ett hot mot produktivitetsutvecklingen.
Ytterligare information:
Markku Stenborg, finansråd, markku.stenborg (at ) vm.fi, tfn 02955 30124
Produktivitetsnämnden som är verksam vid finansministeriet har till uppgift att följa utvecklingen av produktiviteten och konkurrenskraften i den finländska ekonomin, producera oberoende bedömningar och publicera en årlig rapport om produktiviteten och konkurrenskraften. Nämnden deltar dessutom i diskussioner och informationsutbyte med produktivitetsnämnderna i andra EU-medlemsstater och EU:s kommitté för ekonomisk politik.