Lagstiftningen om den nationella servicearkitekturen träder i kraft
Lagen om stödtjänster för e-tjänster stadfäst – Digitaliseringen påskyndas

Lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster stadfästes idag av republikens president. Det centrala målet med lagen är att göra det möjligt för hela samhället att använda de tjänster som producerats i programmet för den nationella servicearkitekturen och övriga stödtjänster för e-tjänster. Lagen träder i kraft den 15 juli 2016.

Lagstiftningen om den nationella servicearkitekturen (KaPA) är unik i och med att gemensamma tjänster inte produceras enbart för den offentliga förvaltningens interna bruk eller för att erbjuda offentliga tjänster. Äkta mervärde för kunderna fås genom att man erbjuder enhetliga stödtjänster baserade på samma information, oberoende av aktör.

I den så kallade KaPA-lagen definieras stödtjänsterna för e-tjänster och de blir ansvarsmyndigheternas lagstadgade uppgifter. För statliga och kommunala myndigheters del samt för domstolar innehåller lagen en skyldighet att använda en del av stödtjänsterna i all produktion av elektroniska tjänster. Aktörer inom den offentliga sektorn har rätt att använda alla stödtjänster.

I lagen har man valt en linje som möjliggör att organisationer kan utnyttja infrastrukturen för digitala tjänster som nu byggs upp.

- I Finland tar man nu ett ordentligt språng mot ett smidigt fungerande digitalt samhälle, där stödtjänster i så hög grad som möjligt finns tillgängliga också för andra än aktörer inom den offentliga sektorn. De användarorienterade digitala tjänsterna, som enligt regeringens mål ska vara tillgängliga över en och samma disk, blir tillgängliga för alla i slutet av 2017. Samtidigt blir det lättare att överföra information mellan tjänsteleverantörer via de öppna gränssnitten. Målet med allt detta är att öka produktiviteten och effektiviteten, säger kommun- och reformminister Anu Vehviläinen, som ansvarar för digitaliseringen av offentliga tjänster.

Lagen stöder regeringens spetsprojekt för digitalisering av offentliga tjänster. I beredningen har man beaktat principerna för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen (digisuomi.fi) som lades fram i början av året.

- I fortsättningen kommer man åt de offentliga e-tjänsterna med engångsinloggning via den nationella servicevyn. Den elektroniska meddelandeförmedlingstjänsten som möjliggör trygg kommunikation mellan myndigheter och medborgare blir också en del av tjänsterna. En viktig förnyelse är att det blir möjligt att ge befogenheter för att sköta ärendehanteringen i den elektroniska tjänsten till en annan person. I fortsättningen kan föräldrar sköta ärenden för sina barns del och en äldre person kan ge befogenheter för att sköta elektroniska ärenden för honom eller henne exempelvis till en anhörig, säger minister Vehviläinen.

En version av servicevyn som är under utveckling finns redan tillgänglig för alla medborgare på beta.suomi.fi. Den egentliga versionen av den förnyade suomi.fi-servicevyn öppnas hösten 2017.

Genomförandet av stödtjänsterna Koncentreras till Befolkningsregistercentralen

Stödtjänsterna koncentreras huvudsakligen till Befolkningsregistercentralen. Centralen producerar och utvecklar den nationella informationsleden, servicedatalagret, servicevyn, identifikationstjänsten, befogenhetstjänsten, meddelandeförmedlingstjänsten och tjänsten Avoindata.fi.

En liten del av ansvaret för tjänsteproduktionen har förts över till andra organisationer: Statskontoret producerar och utvecklar den samlade förvaltningstjänsten för internetbetalning, och Lantmäteriverket ansvarar för produktionen av karttjänsten för förvaltningen.

Finansministeriet styr organiseringen av alla stödtjänster, kvaliteten på och interoperabiliteten hos tjänsterna samt att de passar in i helhetsarkitekturen.

Förpliktelse för den offentliga förvaltningen att utnyttja stödtjänster

Såväl de statliga förvaltningsmyndigheterna, ämbetsverken, inrättningarna och affärsverken, domstolarna och andra rättskipningsorgan som de kommunala myndigheterna bör ta i bruk vissa stödtjänster då de utför sina lagstadgade uppgifter. Detta bör ske efter att tjänsterna är tillgängliga och motsvarande självständigt ingångna serviceavtal löpt ut. Skyldigheten att ta i bruk stödtjänsterna gäller följande tjänster: nationella informationsleden, servicedatalagret, servicevyn, identifikationstjänsterna, meddelandeförmedlingstjänsten och den samlade förvaltningstjänsten för identifiering, signering och betalning.

Syftet med förpliktelsen är att säkra kostnadseffektiv serviceproduktion och enhetliga handlingsmodeller.

Avvikelser från användningsskyldigheten kan komma i fråga om myndigheten på grund av tekniska, verksamhetsmässiga, kostnadseffektivitets- eller informationssäkerhetsmässiga skäl är tvungen att utnyttja andra tjänster.

Kostnaderna från produceringen av stödtjänsterna täcks med statens medel, och stödtjänsterna är avgiftsfria för användarorganisationerna.

Omfattande rätt att utnyttja stödtjänster

Myndigheter inom den offentliga förvaltningen, självständiga offentligrättsliga inrättningar, riksdagen inklusive sina ämbetsverk och fonderna utanför statsbudgeten samt alla aktörer som med stöd av lag, förordning eller en statlig förvaltningsmyndighets beslut självständigt utför offentliga förvaltningsuppgifter får utnyttja samtliga stödtjänster i syfte att utföra sina offentliga förvaltningsuppgifter.

Kommunala myndigheter får använda samtliga stödtjänster även i sina andra uppgifter.

De som utför offentliga uppgifter med stöd av lagstadgade avtal eller på andra grunder får utnyttja andra stödtjänster än identifieringstjänsten och koncentrerings- och administreringstjänsterna för nätbetalning samt meddelandeförmedlingstjänsten. För deras del fattas beslut om eventuell användningsrätt av organisationen som producerar stödtjänsten. Som exempel kan nämnas i lagen tillåtna upphandlade tjänster och servicesedeltjänster där en privat organisation utför offentliga uppgifter på basis av ett avtal som ingåtts med en myndighet.

Privata samfund, fonder och näringsidkare får utnyttja den nationella informationsleden för informationsöverföring och tillhandahållande av information om tjänsterna i servicedatalagret. Privata aktörer kan dessutom tillhandahålla servicevyer åt kunder som identifierat sig, liksom även befogenhetstjänster om de har rätt att utnyttja kundens personnummer eller annan identifierande beteckning som behövs vid begäran om eller lämning av uppgifter.

Befolkningsregistercentralen hjälper med ibruktagandet, finansministeriet finansierar

Man har utfört omfattande produktifiering och dokumentering i anslutning till förvaltningens gemensamma digitala stödtjänster, vilket gör det lättare för organisationer att ansluta sig till den gemensamma infrastrukturen. För varje s.k. Suomi.fi –tjänst finns en servicebeskrivning, anvisningar för ibruktagande samt tekniskt material. De hittas lättast på adressen liity.suomi.fi.

Finansministeriet beviljar organisationerna inom den offentliga förvaltningen finansiering för åtgärder som påskyndar ibruktagandet av servicearkitekturen. Finansiering kan ansökas under 2016 och 2017 så att det projekt som kräver finansiering har genomförts senast hösten 2017. Noggrannare villkor för beviljandet av finansiering finns på finansministeriets webbplats.

Förfrågningar

Tuomas Vanhanen
Specialmedarbetare
[email protected], tfn 02955 30216

Sami Kivivasara
enhetschef, lagstiftningsråd
[email protected], tfn 02955 30023

Maria Nikkilä
programchef
[email protected], tfn 02955 30514

vm.fi/kapa-laki
liity.suomi.fi
vm.fi/palveluarkkitehtuuri-tukea-liittymiseen
vm.fi/digitalisoinnin-periaatteet