Planen för de offentliga finanserna 2026–2029
Orpos regering: Besluten under ramförhandlingarna stärker Finlands konkurrenskraft och säkerhet

Statsminister Petteri Orpos regering har enats om en plan för de offentliga finanserna 2026–2029. Fokus i regeringens beslut ligger på stärkandet av förutsättningarna för ekonomisk tillväxt i Finland och på Finlands och finländarnas säkerhet. Samtidigt sörjer regeringen för de offentliga finansernas hållbarhet. Regeringens tillväxtpaket finansieras på ett ansvarsfullt sätt genom åtgärder som både ökar de övriga inkomsterna och minskar utgifterna i de offentliga finanserna.

Genom besluten under ramförhandlingarna

• lindras beskattningen av arbete med cirka en miljard euro.

• Sänks samfundsskattesatsen till 18 procent i syfte att främja företagande.

• Försvarsutgifterna höjs med 3,6 miljarder euro före 2029.

• Resurserna för den inre säkerheten förbättras avsevärt.

Det osäkra världsläget hämmar den spirande ekonomiska tillväxten. Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter, och Ryssland utgör ett långvarigt säkerhetshot för såväl Finland som hela Europa. Risken för handelskrig fördunklar de ekonomiska utsikterna. En hållbar ekonomi tryggar det finländska välfärdssamhället och dess tjänster. Därför har regeringen vid sin halvtidsöversyn fattat beslut om ett betydande tillväxtpaket vars verkningar sträcker sig långt in i framtiden. Regeringens mål är att Finland bättre ska klara sig i den hårda konkurrensen om nya investeringar. Investeringar medför arbete och välfärd i Finland.

Regeringen har redan genom sina tidigare beslut gjort Finland till en mer lockande investeringsmiljö. Reformerna på arbetsmarknaden samt de omfattande satsningarna på forskning och utveckling och på säker och ren energi kompletteras nu med tillväxtåtgärder som särskilt stärker förutsättningarna för arbete, företagande och investeringar. Regeringen har byggt upp helheten bland annat utifrån rapporten från Risto Murtos tillväxtarbetsgrupp.

Regeringen förbättrar incitamenten att arbeta och stärker finländarnas köpkraft genom att lindra beskattningen av förvärvsinkomster med cirka 1,1 miljarder euro. Skattelättnaderna genomförs på ett rättvist sätt så att de till en betydande del gäller löntagare med små och medelstora inkomster. Dessutom höjer regeringen barnförhöjningen i arbetsinkomstavdraget och lättar på tilläggsskatten för pensionsinkomst. Regeringen sänker också de högsta marginalskattegraderna i beskattningen av förvärvsinkomster till 52 procent. Detta ökar incitamenten att arbeta och köpkraften.

Regeringen förbättrar företagens verksamhetsförutsättningar genom att sänka samfundsskattesatsen med två procentenheter till 18 procent.

”Den finländska välfärden tryggas endast genom arbete och företagande. Vi fattar nu beslut som avsevärt förbättrar incitamenten att arbeta och finländarnas köpkraft och som sätter fart på den ekonomiska tillväxten. Genom dessa senaste och våra tidigare tillväxtåtgärder säkerställer vi att Finland ännu bättre kan konkurrera om investeringar”, säger statsminister Petteri Orpo.

Den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften förutsätter också att kompetensen stärks.  Därför höjer regeringen andelen högskoleutbildade unga vuxna till närmare 50 procent av åldersgruppen i enlighet med regeringsprogrammet. Antalet nybörjarplatser vid högskolorna ökas, med prioritering av examina som stöder den ekonomiska tillväxten.

Vid halvtidsöversynen fattade regeringen också beslut om satsningar på såväl den inre som den yttre säkerheten. I enlighet med finanspolitiska ministerutskottets riktlinjer höjer regeringen nivån på försvarsutgifterna till minst 3 procent av bruttonationalprodukten före 2029. Under ramperioden innebär detta att finansieringen av försvaret stärks med cirka 3,6 miljarder euro. Samtidigt stärker regeringen den inre säkerheten. Polisens, skyddspolisens och Gränsbevakningsväsendets finansiering stärks.

Att sörja för livskraften i hela Finland är en del av säkerheten. Vid halvtidsöversynen gjorde regeringen också satsningar på en starkare livskraft i östra och norra Finland.

Incitamenten att arbeta förbättras 
och köpkraften stärks

De åtgärder som regeringen enats om vid halvtidsöversynen bidrar till en stark och stabil ekonomisk tillväxt. En starkare ekonomisk tillväxt dämpar den offentliga skuldsättningen, ökar skuldhållbarheten, minskar det utgiftstryck som följer av den åldrande befolkningen och underlättar finansieringen på lång sikt av de ökade försvarsutgifterna, som är nödvändiga med tanke på säkerheten.

Incitamenten att arbeta förbättras och köpkraften stärks i och med att beskattningen av arbete för låg- och medelinkomsttagare lindras (525 miljoner euro 2026 och 650 miljoner euro från och med 2027). Dessutom sänks de högsta marginalskattegraderna i beskattningen av förvärvsinkomster till 52 procent. Samtidigt görs ingen indexjustering av förvärvsinkomstbeskattningen på de inkomstnivåer som omfattas av sänkningen av de högsta marginalskatterna (skatterna minskar med sammanlagt 335 miljoner euro från och med 2026). Sänkningen av de högsta marginalskatterna genomförs genom att minskningen av arbetsinkomstavdraget slopas och statens inkomstskatteskala ändras. I detta sammanhang minskas den skärpande effekt som ändringarna i skalan har på beskattningen av pensionsinkomst genom att tilläggsskatten för pensionsinkomst lindras (80 miljoner euro från och med 2026). Mervärdesbeskattningen lindras genom att mervärdesskattesatsen för nyttigheter som omfattas av en skattesats på 14 procent sänks till 13,5 procent från och med 2026 (145 miljoner euro). Den reducerade skattesatsen omfattar bland annat mat och läkemedel.

Dessutom höjs barnförhöjningen i arbetsinkomstavdraget (100 miljoner euro från och med 2026). Källskatten för nyckelpersoner i företag sänks till 25 procent, och för medborgare som flyttar tillbaka till Finland införs ett skatteincitament (sammanlagt 12 miljoner euro 2026 och 14 miljoner euro från och med 2027).

Ökade investeringar och företagande stöds genom att samfundsskattesatsen sänks med två procentenheter till 18 procent i början av 2027 (samfundsskatten minskar med 830 miljoner euro). Tiden för avdragsrätt för förluster förlängs till 25 år. Efter att utredaren Jukka Rantalas utredning blivit klar bereds ändringar i FöPL-systemet så att företagarnas pensionsavgift tydligare än i dagsläget bestäms enligt företagarens faktiska inkomster.

Dessutom höjs den nedre gränsen för arvsskatt från 20 000 euro till 30 000 euro och den nedre gränsen för gåvoskatt från 5 000 euro till 7 500 euro år 2026 (den sammantagna effekten är 67 miljoner euro).

Också den ränta som betalas för betalningstiden för arvsskatt sänks från och med 2026 (den årliga effekten är cirka 20 miljoner euro). Dessutom fortsätter stödet till stora investeringar i omställningen till ren energi i form av en skattegottgörelse, vars effekt är 60 miljoner euro från och med 2029.

Tillväxtåtgärderna finansieras genom utgiftsbesparingar och skattehöjningar

Regeringen håller fast vid sitt mål att stabilisera ökningen av skuldkvoten i de offentliga finanserna under regeringsperioden. Regeringen har också förbundit sig att tillämpa det ramförfarande som gäller utgifterna inom statsfinanserna samt rambeslutet enligt regeringsprogrammet. En ansvarsfull ekonomi förutsätter att de skatteinkomstförluster som föranleds av åtgärder som stöder tillväxten kompenseras genom andra åtgärder som ökar inkomsterna och minskar utgifterna inom de offentliga finanserna. Genom utgiftsbesparingar säkerställs också att statens anslagsram iakttas.

Statsförvaltningens produktivitet ökas bland annat genom att utnyttja digitalisering och artificiell intelligens, luckra upp normerna och förenkla processerna, minska uppgifterna samt genom att effektivisera anskaffningen av tjänster (besparingen är 130 miljoner euro). Regeringen beslutar i juni 2025 om konkreta åtgärder och fördelningen av besparingen enligt förvaltningsområde utifrån förslagen från en arbetsgrupp som leds av finansministeriet och består av sektorministerier.

I statsandelarna för kommunal basservice görs en besparing på cirka 2 procent, det vill säga 75 miljoner euro. Besparingen görs så att statsandelsfinansieringen för kommunal basservice minskas på procentbasis 2026 så att ändringen inte ökar kommunernas relativa skillnader i fråga om statsandelarna. En permanent besparing genomförs från och med 2027 så att den beaktas i samband med reformen av kommunernas statsandelssystem. Minskningen görs så att de lagstadgade tjänsterna kan tryggas.

Statens pensionsfonds risktagningsförmåga ökas så att den motsvarar ArPL-fonderna, och den årliga intäktsföringen för att täcka pensionsutgifter som betalas ur budgeten höjs med 66 miljoner euro.

Finansieringen av utvecklingssamarbetet minskas med 50 miljoner euro per år så att besparingen inte riktas till inhemska civilsamhällesorganisationer. Det humanitära biståndet till Ukraina ökas med 10 miljoner euro per år under ramperioden. Också för humanitär katastrofhjälp anvisas ett tillägg på 10 miljoner euro från och med 2026.

Högskolornas basfinansiering minskas med 30 miljoner euro 2026, med 20 miljoner euro 2027 och med 15 miljoner euro från och med 2028. Inom yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen införs terminsavgifter för studerande från länder utanför EU/EES.

Den statliga finansieringen till den evangelisk-lutherska kyrkan och den ortodoxa kyrkan minskas med ett engångsbelopp på 10 miljoner euro per år 2026 och 2027 i och med att intäkterna av kyrkoskatten ökat till följd av tidigare skattebeslut.

I företagsstöden görs från och med 2026 en minskning på 12 miljoner euro så att minskningen inte riktas till FoU-stödet eller stödet till den audiovisuella branschen.

Dessutom riktas en nedskärning på 10 miljoner euro till finansieringen av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEA. Folkpensionsanstaltens rätt att få information utvidgas för att minska missbruk av social trygghet. Spareffekten beräknas uppgå till 5 miljoner euro.

Arvoden som betalas till medlemmar av statsrådet sänks med 5 procent från ingången av 2026. När det gäller skattehöjningar för att finansiera tillväxtåtgärderna är principen att de har så liten negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten som möjligt. Många åtgärder riktas till indirekta skatter. Alkoholskatten binds till index, och dessutom höjs punktskatten på nikotinpåsar, e-cigaretter och läskedrycker samt gruvmineralskatten. Till följd av dessa ändringar ökar de årliga skatteinkomsterna med 220 miljoner euro på 2029 års nivå. Dessutom utvidgas skattebasen för avfallsskatten från och med 2027, vilket beräknas öka skatteintäkterna med 10 miljoner euro.

Skattebasen stärks genom att rätten till skatteavdrag för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer slopas från och med 2026. Slopandet genomförs symmetriskt på både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationernas medlemsavgifter. Detta ökar skatteinkomsterna med sammanlagt 190 miljoner euro. Dessutom förenklas beskattningen genom att det schablonmässiga avdraget för arbetsrum och den skattefria tjänstecykelförmånen slopas, vilket har en effekt på 70 miljoner euro på skatteintäkterna på 2026 års nivå.

Oändamålsenligt utnyttjande av aktiebytesarrangemang som syftar till att minimera skatten på utdelning förhindras i beskattningen. Reformen beräknas öka skatteinkomsterna med 30 miljoner euro. Bestämmelserna om Skatteförvaltningens jämförelseuppgiftsgranskningar utvecklas så att de krav som dataskyddet ställer på jämförelseuppgiftsgranskningen preciseras och att det föreskrivs om genomförandet av sådana skyddsåtgärder i anslutning till behandlingen av personuppgifter som hör till Skatteförvaltningen. Till följd av ändringar i bestämmelserna bedöms jämförelseuppgiftsgranskningarna bli effektivare så att skatteinkomsterna ökar med uppskattningsvis 100 miljoner euro.

Vid halvtidsöversynen fastställdes också de tidigare beslutade besparingarna på 75 miljoner euro inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Besparingen sänktes till 65 miljoner euro. Besparingarna riktas så att verksamhetsförutsättningarna för alla sektorer inom förvaltningsområdet kan tryggas. Anpassningsåtgärderna gäller högskoleutbildningen (52,7 miljoner euro), investeringsunderstöd för byggande (4 miljoner euro) samt höjningar av avgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamhet (7 miljoner euro). Avgifterna har inte höjts sedan 2016. Även det separata understödet för kontinuerligt lärande blir föremål för besparingar (1,3 miljoner euro).  Besparingarna i fråga om utfärdandet av intyg och utlåtanden inom välfärdsområdena har blivit mindre än planerat och sänktes därför med 10 miljoner euro.

Förändringarna i omvärlden förutsätter ökade satsningar på försvar och säkerhet

Regeringen beslutade den 1 april 2025 att Finland ska höja nivån på försvarsanslagen till minst 3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten före 2029. De utgifter som riktas till försvaret dimensioneras med utgångspunkt i hotbilden och enligt behov med beaktande av säkerhetsläget i Europa och det militära hot som Ryssland utgör. Jämfört med den nivå som fastställts tidigare innebär detta en ökning av försvarsutgifterna med 0,6 miljarder euro på 2028 års nivå och med 3,0 miljarder euro på 2029 års nivå. I fråga om 2026–2027 har dimensioneringen av anslaget tryggats genom de beslut om en betydande ökning av försvarsutgifterna som fattats redan tidigare och genom de anslag som i och med besluten är tillgängliga för upphandlingar. Som en del av regeringens investeringsprogram anvisas ett tillägg av engångsnatur på 50 miljoner euro för anskaffning av försvarsmateriel 2027.

Anslagsökningarna gör det möjligt att inleda utvecklingen av armén och främja de kritiska mål som fastställts inom ramen för Natos försvarsplanering (NDPP). Armén skaffar nya system och moderniserar den materiel som är i bruk. Med avseende på Natomedlemskapet utvecklas Försvarsmaktens truppstruktur så att det för personalökning anvisas ett tilläggsanslag på 18,5 miljoner euro 2028 och 37 miljoner euro 2029. För att stärka Natos närvaro i Finland anvisas ett tilläggsanslag på sammanlagt 72,5 miljoner euro, fördelat på 2026–2029.

Handeln inom försvarssektorn baserar sig i hög grad på samarbete mellan förvaltningarna och på att främja möjligheterna för inhemsk kompetens som internationell spetskompetens. I anslutning till detta inleds en förvaltningsövergripande beredning av en G2G-försäljningsmodell (Government to Government).

Den förändrade säkerhetspolitiska miljön, de identifierade riskerna och förmågekraven förutsätter också att säkerhetsmyndigheternas resurser säkerställs. Regeringen sörjer genom sina beslut för den inre säkerheten och beredskapen genom att anvisa tilläggsresurser för att förbättra polisens, Gränsbevakningsväsendets och skyddspolisens förmåga och för att trygga deras strategiska förmåga. I och med de nya besluten ökas resurserna för de nämnda myndigheterna inom den inre säkerheten med totalt i genomsnitt cirka 43 miljoner euro per år 2026–2029. Utöver dessa satsningar stärks utvecklingen av befolkningsskyddet med totalt cirka 14,1 miljoner euro 2028–2029.

Tillägg till finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamheten

Totalbeloppet av de fullmakter och anslag för forsknings- och utvecklingsverksamhet som enligt lagen om statlig finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU-finansiering) tas in i statsbudgetarna höjs till 1,2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten före 2030. Enligt planen för de offentliga finanserna uppgår satsningarna på forskningen och utvecklingen till sammanlagt nästan 3,2 miljarder euro 2026 och till drygt 3,4 miljarder euro 2027.

De överenskomna tilläggen i finansieringen är 63 miljoner euro 2026, 159 miljoner euro 2027, 104 miljoner euro 2028 och 97 miljoner euro 2029.

Regeringen har redan tidigare fattat beslut om betydande allokeringar av finansieringen för forskning och utveckling under de kommande åren. De största tilläggen i finansieringen riktas till att påskynda företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet. Den fullmakt som anvisats för Business Finlands forsknings- och utvecklingsverksamhet ökar med över 100 miljoner euro 2026 till sammanlagt cirka 735 miljoner euro och ytterligare till cirka 890 miljoner euro 2027. Fullmakten för Finlands Akademis forskningsprojekt stiger till 527 miljoner euro 2026 och ytterligare till 587 miljoner euro 2027. Regeringen har också reserverat sammanlagt 250 miljoner euro för superdatorn LUMI-AI 2025–2028.

Av Business Finlands fullmakt för forskning och utveckling anvisas 10 miljoner euro per år för att utveckla nya värdekedjor inom livsmedelsproduktionen 2026–2029. Av Business Finlands och Finlands Akademis fullmakter ska det därtill avsättas sammanlagt 40 miljoner euro för att påskynda forskningen och utvecklingen av energiomställningen 2026–2029.

Den statliga finansiering som riktas till universitetens och yrkeshögskolornas FoU-verksamhet ökas. För att stärka forskningen vid universiteten reserveras 20 miljoner euro 2026 och 39 miljoner euro från och med 2027. För att stärka forskningen och utvecklingen vid yrkeshögskolorna anvisas 10 miljoner euro 2026 och 15 miljoner euro från och med 2027.

För forskningen och utvecklingen vid Tieteen tietotekniikan keskus CSC anvisas tilläggsfinansiering. Genom tillägget säkerställs att säkra och effektiva högpresterande datorsystem är tillgängliga och att datahanteringen är säker och effektiv också i exceptionella situationer. Det säkerställer också att datamaterialet och AI-modellerna hålls kvar i Finland om situationen kräver det.

När livskraftscentralerna inleder verksamheten, ska det införas en finansieringsmekanism som främjar målinriktad forsknings- och utvecklingsverksamhet i små och medelstora företag. För livskraftscentralerna föreslås fullmakter på sammanlagt 30 miljoner euro för ett treårigt försök 2026–2028 som ska ge fart åt små och medelstora företags forsknings- och utvecklingsverksamhet.

För Europeiska rymdorganisationen ESA:s frivilliga program avsätts 7 miljoner euro 2026 och 20 miljoner euro från och med 2027. Finansieringen återgår till finländska företag och forskningsorganisationer och gör det möjligt för dem att komma in i internationella värdekedjor. Ytterligare föreslås det en fullmakt på 37 miljoner euro för 2027 för att färdigställa Geologiska forskningscentralens pilotanläggning inom mineralsektorn MinTec.

För den nationella medfinansieringen av EU-finansierade forsknings- och utvecklingsprojekt anvisas högskolorna och statens forskningsinstitut ett tillägg på 5 miljoner euro från och med 2027 utöver det belopp på 60 miljoner euro som det beslutats om tidigare.

Stöd för att stärka livskraften i östra och norra Finland

Arbetet med att genomföra programmen för östra och norra Finland inleds- Syftet med programmen är att stödja regionernas tillväxt och livskraft. Regeringen satsar på landskapens trafikförbindelser. I samband med investeringsprogrammets finansiering anvisas en fullmakt på 42 miljoner euro för att öka hastigheten och kapaciteten på Savolaxbanan, för 2026–2029 anvisas motsvarande anslag. Regeringen tryggar fortsatta regionala flygningar till början av 2028.

I Kuopio inrättas ett tväradministrativt kompetenscenter inom toxikologi som bland annat har till uppgift att bedriva forskning om kemikalier som har en skadlig inverkan på människans hälsa, utveckla och upprätthålla den toxikologiska riskbedömningen och att medverka i utbildningen av nya toxikologer i samarbete med universiteten.

Vid de nya livskraftscentralerna inrättas östra och norra Finlands regionala investeringsteam som ska skapa en tydlig verksamhetsmodell för att identifiera och främja investeringar.

Därutöver reserverar regeringen anslag i tilläggsbudgetarna för 2025 för att finansiera Forsstyrelsens åtgärdspaket för naturturism samt arbetet för att förbättra och kommersialisera 6G-kompetensen.

En lagstadgad turistavgift kommer att tas ut i ett regionalt försök efter att förutsättningarna för att ta ut avgiften har utretts. I utredningen ska de rättsliga förutsättningarna samt andra lagstiftningsmässiga och kommunekonomiska frågor beaktas.

Investeringsprogrammet utvidgas

Regeringen har beslutat utvidga det investeringsprogram på cirka 4 miljarder som ingår i regeringsprogrammet med sammanlagt 300 miljoner euro. Av detta tillägg kommer 100 miljoner euro att finansieras med statens kapitalinkomster och användas för att täcka de höjda kostnaderna för de redan tidigare överenskomna projekten. Resterande 200 miljoner euro finansieras inom ramen och riktas bland annat till följande infrastrukturinvesteringar:

• Riksväg 27 södra vägbron i Ylivieska, 14 miljoner euro
• Utredning av spårvidden, 20 miljoner euro 
• Stamväg 67 och riksväg 19 Kivisaari–Atria, 11,0 miljoner euro
• Riksväg 13 Savitaipale–Lemi, 14,5 miljoner euro
• Stärkande av förutsättningarna för investeringar i Ingåregionen genom förbättring av anslutningen till Hamnvägen (2,8 miljoner euro) och anslutningen till Täkter (3,2 miljoner euro)
• Stärkande av förutsättningarna för investeringar i batteriklustret i Kotka genom att 4,8 miljoner euro allokeras till väginfrastrukturinvesteringen landsväg 357 på Hurukselantie
• Planskild anslutning vid Vuohimäki, 10 miljoner euro
• Stamväg 51 korsningen vid Kela, 3,0 miljoner euro
• Lieksanjoki bro, 20 miljoner euro
• Landsväg 455 och 15323 korsningen vid Famifarm i Jorois, 2,2 miljoner euro
• Riksväg 9 anslutningsarrangemang vid Suonenjoki centrum 3,3 miljoner euro
• Råvirkesterminal i Luikonlahti i Kaavi, 0,5 miljoner euro
• Riksväg 25 avsnittet Meltola–Mustio, 16,7 miljoner euro
• Landsväg 152 Tavastehusleden–Tusbyleden (Ring IV), 9,7 miljoner euro

Som villkorlig finansiering anvisas dessutom 35 miljoner euro till projektet Helsinki-Garden, 2,5 miljoner euro för att stödja Tammerfors teaters investering, 5,0 miljoner euro för bekämpningen av olje- och kemikalieskador samt 1,0 miljoner euro för försvarsutbildningen.

Ett urval åtgärder

• Tågtrafiken: För att inleda persontågtrafiken mellan Tammerfors och Raumo anvisas ett anslag på 2,5 miljoner euro från och med 2027.

• Närstående- och familjevård: Det lägsta vårdarvodet för närståendevårdare höjs, och familjevårdarnas ställning stärks från och med 2026 (16 miljoner euro).

• Vård i livets slutskede: Ordalydelsen i lagen preciseras snabbt för att var och en ska få lagstadgad rätt till vård i livets slutskede.

• Hushållsavdrag: Möjligheten att utvidga hushållsavdraget till att omfatta även reparationer av lösöre utreds.  

• Utbildning och unga: Regeringen stöder med 8 miljoner euro utbildningsanordnarnas förutsättningar att stärka effekten av undervisningen i lärokursen finska eller svenska som andraspråk och säkerställa att undervisningen riktas till de elever som har nytta av den.
  För tilläggsundervisning inom den förberedande undervisningen anvisas 13,8 miljoner euro från och med 2026. Med finansieringen görs det möjligt att förlänga den förberedande undervisningen med två läsår i situationer där det bedöms vara nödvändigt för att säkerställa att eleven har tillräckliga språkliga färdigheter.
  Undervisnings- och kulturministeriet gör en utredning om konsekvenserna av begränsad användning av mobila enheter i skolor i Finland och utomlands före utgången av 2026 och vidtar vid behov fortsatta åtgärder utifrån utredningen.
  Till Finlandsmodellen för hobbyverksamhet anvisas en permanent nivåhöjning på 5 miljoner euro. Dessutom stärks ungdomsarbetets roll som en del av det arbete för hälsa och välbefinnande som utförs vid skolor och läroanstalter, och det vidtas fler åtgärder för att inkludera unga inom alla verksamhetsområden och vid alla ministerier.
  Metoder för att underlätta anställning av unga under 29 år utreds. En modell ska läggas fram för beslut vid ramförhandlingarna våren 2026.  

• Motion och idrott: Regeringen möjliggör fleråriga stöd till organisationer som främjar motion och idrott.  Det utreds möjligheter att skapa fler utbildningsplatser och jobb för idrottare till exempel inom Försvarsmakten, polisen och inom räddningsuppgifter eller Gränsbevakningsväsendet.
  Genom en permanent nivåhöjning (100 000 euro) av anslaget för extra idrottspension blir det möjligt att bevilja idrottspension till alla som uppfyller kriterierna.

• EU-karriärmöjligheter: För att fira Finlands 30 år som medlem i EU inleds ett program för att främja finländska tjänstemannakarriärer vid EU:s institutioner.

•  Pass: Giltighetstiden för finska pass förlängs till 10 år med beaktande av eventuella undantag på grund av säkerhetsfaktorer.

• Klimat: Under 2026 och 2027 satsas det sammanlagt 14,9 miljoner euro på klimatåtgärder inom jordbruket och markanvändningssektorn (förebyggande av skogsskador, främjande av skogsgödsling och utvidgning av skogsarealen).

• Jord- och skogsbruk: Regeringen främjar investeringar i produktion av biogas. Det utvecklas lösningar för effektivare återvinning av näringsämnen i synnerhet kring Skärgårdshavet, bland annat genom att stödet för näringscirkulation får en fortsättning och dessutom görs teknikneutralt.  Regeringen inleder ett försök med en informationsresurs för näringsämnen i åkermark för att effektivisera återvinningen av näringsämnen i Skärgårdshavets avrinningsområde. Försöket baserar sig på frivilligt deltagande. 

• Kontaktförbud för företag: Det säkerställs att ett kontaktförbud för företag införs. Ett företag ska i fortsättningen kunna ansöka om kontaktförbud mot en individ till exempel på grund av upprepat störande beteende.

Välfärdsområdenas finansiering

Välfärdsområdenas statliga finansiering med allmän täckning är cirka 27,1 miljarder euro 2026. Nivån på finansieringen stiger med cirka 1,2 miljarder euro jämfört med den föregående planen för de offentliga finanserna. Ökningen förklaras av en indexjustering på cirka 900 miljoner euro och av preciseringen av efterhandsjusteringen av finansieringen inom ramen för den ramreservering som gjorts för den. Dessutom beaktas den förväntade ökningen av servicebehovet samt uppgiftsändringar.

I slutet av ramperioden 2029 beräknas finansieringen uppgå till cirka 26,9 miljarder euro enligt prisnivån 2026, det vill säga utan de förväntade indexhöjningarna av finansieringen. Den efterhandsjustering av finansieringen som görs med två års fördröjning minskar välfärdsområdenas finansiering 2026–2029 i och med att områdenas ekonomi stärks. Finansieringen minskar också till följd av de uppgiftsändringar som genomförs som en del av anpassningsåtgärderna inom de offentliga finanserna. Däremot ökar finansieringen bland annat på grund av en uppskattad ökning av servicebehovet.

Den kommunala ekonomin

Effekterna av de regeringsbeslut som beaktats som nya i planen för de offentliga finanserna försvagar den kommunala ekonomin något. Detta beror i synnerhet på en nedskärning av statsandelen för kommunal basservice med 75 miljoner euro och på att det i samband med budgeten för 2025 fattades beslut som utökade kommunernas finansieringsandel av det grundläggande utkomststödet för flyktingar och personer som får tillfälligt skydd. Som helhet stärker besluten under regeringsperioden den kommunala ekonomin 2026–2029.

För statsbidragen till kommunerna anvisas 2026 cirka 5,8 miljarder euro och i slutet av ramperioden, det vill säga 2029, cirka 6,0 miljarder euro. Jämfört med fjolårets plan för de offentliga finanserna ökar nettobeloppet av statsbidragen till kommunerna på grund av justeringar som följer av gällande lagstiftning. Dessutom bereder man sig på kostnader för egendomsarrangemang till följd av social- och hälsovårdsreformen genom att anvisa sammanlagt 150 miljoner euro för statens ersättningar till kommunerna 2027–2029.

Läget för ekonomin och de offentliga finanserna i Finland

Under 2024 vände ekonomin i Finland från recession till tillväxt. Inflationen har klart avtagit och räntorna har sjunkit, vilket har förbättrat hushållens köpkraft både i Finland och på exportmarknaden. Ökningen i konsumtionen bromsas dock fortfarande upp av den ekonomiska osäkerheten.

Återhämtning inom byggbranschen, energiomställningen och försvarsupphandlingar gör att investeringarna ökar. Den ekonomiska tillväxten överskuggas av de tullar som Förenta staterna har infört, mottullar till dem och över huvud taget av den handels- och geopolitiska osäkerheten. Under ramperioden väntas ekonomin dock växa snabbare än under de senaste åren, eftersom produktionen i den finländska ekonomin under recessionen har legat klart under den potentiella produktionen och ekonomin återhämtar sig från recessionen under ramperioden.

Den offentliga sektorns underskott har vuxit sig stort på grund av det svaga konjunkturläget. Ökningen av de offentliga samfundens utgifter börjar dock avta från och med 2025, när den snabba inflationens utgiftsökande effekt avtar och regeringens och den lokala förvaltningens anpassningsåtgärder dämpar utgiftsökningen. I och med att ekonomin återhämtar sig från recessionen väntas skatteinkomsterna öka snabbare under ramperioden än under de senaste åren. Ränteutgifterna och försvarsutgifterna ökar dock rejält, vilket innebär att underskottet minskar långsamt och förblir stort under hela ramperioden.

Inkomster, utgifter och balans i budgetekonomin

År 2026 beräknas statens budgetekonomi uppvisa ett underskott på 7 miljarder euro, vilket är 5,3 miljarder euro mindre än vad som budgeterats för 2025 (inkl. den första tilläggsbudgetpropositionen). I underskottet sker 2026 en minskning av engångsnatur med cirka 2,4 miljarder euro på grund av att Statens bostadsfonds återstående kassa intäktsförs i statsbudgeten i samband med att fonden läggs ned. Intäktsföringen minskar inte statens skuldsättning eller skuldsättningen inom den offentliga ekonomin. Under 2026–2029 kommer underskottet att vara i genomsnitt 11,3 miljarder euro per år. 
Statsskulden beräknas uppgå till cirka 191 miljarder euro i slutet av 2026, vilket är cirka 64 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Statsskuldens belopp beräknas öka med cirka 43 miljarder euro under perioden 2026–2029. I slutet av 2029 beräknas statsskulden uppgå till 225 miljarder euro, vilket är 68 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Planen för de offentliga finanserna godkänns vid statsrådets allmänna sammanträde den 30 april 2025, och då publiceras den också på nätet.

Mer information: Mikko Martikkala, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 161 171, Jussi Lindgren, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 050 576 4611, Laura Ollila, undervisningsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 050 310 4990, och Marjo Loponen, jord- och skogsbruksministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 050 308 5411 

Statsrådets e-postadresser har formen [email protected].