Kommunekonomiprogrammet
Osäkerhet och differentiering överskuggar den kommunala ekonomin
Anpassningsbehovet är fortfarande stort i kommunernas ekonomi. Enskilda kommuners ekonomiska situationer varierar kraftigt och kommunfältet uppvisar både ekonomisk och funktionell differentiering. Stora och växande kommuner har stora investeringsbehov. Samtidigt förutsätter de minskande barn- och ungdomsåldersklasserna emellertid att kommunerna anpassar sin verksamhet så att den motsvarar det minskande servicebehovet. Problemen med tillgången på arbetskraft, urbaniseringen och den minskade nativiteten förutsätter nya sätt att ordna service såväl på kommunal som på riksnivå.
År 2024 försämrades situationen inom den kommunala ekonomin på ett förutsägbart sätt, framför allt på grund av att poster av engångsnatur som hänför sig till social- och hälsovårdsreformen slopades. Den kommunala ekonomin försvagades emellertid inte så mycket som man bedömt i kommunekonomiprogrammet från föregående hösten. Det oväntat goda resultatet förklaras av en måttlig ökning av verksamhetskostnaderna och en oväntat positiv utveckling av skatteinkomsterna.
Den sammanlagda årsbidraget inom kommunala ekonomin försvagades från året innan med ungefär 1 miljard euro till cirka 3,5 miljarder euro 2024. Räkenskapsperiodens resultat var positivt med 1,1 miljarder euro, men också det försvagades med omkring 0,65 miljarder euro jämfört med året innan.
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde som mäter den finansiella balansen inom den kommunala ekonomin blev 0,45 miljarder euro negativt 2024, vilket för sin del ledde till att lånebeloppet ökade med 0,73 miljarder euro till 20,6 miljarder euro.
Statsandelen för kommunal basservice cirka 3,5 miljarder euro 2026
Det anvisas cirka 5,9 miljarder euro för statsbidrag till kommunerna år 2026. De kalkylerade statsandelarna utgör cirka 4,8 miljarder euro, kompensationen för kommunernas skatteförluster cirka 0,6 miljarder euro och de övriga statsbidragen cirka 0,5 miljarder euro.
Statsandelen för kommunal basservice är cirka 3,5 miljarder euro 2026. Jämfört med rambeslutet för statsfinanserna från våren 2024 stiger statsandelen med ca 320 miljoner euro och jämfört med budgeten för 2025 med ca 130 miljoner euro. Statsandelen ökar 2026 på grund av ändringar i beräkningsfaktorerna för statsandelen, nya och mer omfattande uppgifter, indexhöjningen samt justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Statsandelen påverkas negativt av indexbromsen i regeringsprogrammet och de avdrag som görs i statsandelen.
Planen för de offentliga finanserna 2026–2029 innehåller bland annat beredskap att kompensera kommunerna med sammanlagt 150 miljoner euro 2027–2029 för de kostnader som egendomsarrangemangen inom social- och hälsovårdsreformen medför. Dessutom påverkas kommunalekonomin av att statsandelen för kommunal basservice med cirka 75 miljoner euro från och med 2026 i samband med anpassningsåtgärderna.
Som helhet stärker besluten under regeringsperioden den kommunala ekonomin 2026–2029.
Den betydande obalansen mellan inkomster och utgifter förutsätter att balanseringsåtgärderna fortsätts
Årsbidraget för den kommunala ekonomin beräknas försvagas ytterligare med ca 0,6 miljarder euro år 2025. Försvagningen förblir dock temporär eftersom årsbidraget beräknas öka något redan 2026–2027 i och med att ökningen av skatteinkomsterna återhämtar sig och konjunkturen förbättras. Kommunernas ekonomiska tryck ökar bland annat på grund av löneförhöjningarna, anpassningsbehovet inom servicenätet, det ökade finansieringsansvaret inom hanteringen av sysselsättningen, investeringsbehoven i tillväxtcentrumen samt upphörandet av hyrestiden enligt lagen om social- och hälsovårdsfastigheter.
Enligt kalkylen över utgiftstrycket räcker årsbidragen inte till för nettoinvesteringar under ramperioden. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde inom den kommunala ekonomin är ungefär 1,6 miljarder euro negativt 2026–2027 i kalkylen över utgiftstrycket och förblir även därefter negativt till ett belopp på drygt 1 miljard euro. Samtidigt beräknas lånestocken inom den kommunala ekonomin öka kraftigt under ramperioden.
Kommunernas skatteintäkter uppskattas uppgå till cirka 14,3 miljarder euro under 2025. Jämfört med året innan ökar skatteinkomsterna med ungefär 1 procent. År 2026 förutspås skatteintäkterna öka med 5,4 procent.
Den betydande obalansen mellan inkomster och utgifter förutsätter långsiktigt beslutsfattande inom den kommunala ekonomin, fortsatta åtgärder för att balansera ekonomin under de kommande åren och nya sätt att ordna service, med fokus på samarbete mellan kommunerna och den privata sektorn.
Enligt kalkylen över utgiftstrycket inom den kommunala ekonomin enligt kommunstorleksgrupp kommer det kalkylerade trycket på att höja kommunalskatten att öka 2026–2027 i nästan alla kommunstorleksgrupper, även om grupperna uppvisar betydande inbördes variationer. Höjningstrycket är störst i små kommuner med mindre än 5 000 invånare.
Vad är kommunekonomiprogrammet?
Vårens kommunekonomiprogram fördjupar den bedömning av den kommunala ekonomin som görs i planen för de offentliga finanserna. I kommunekonomiprogrammet prioriteras granskningen av utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin och av de åtgärder som regeringen vidtar och som påverkar den kommunala ekonomin.
Kommunekonomiprogrammet bereds i ett sekretariat som utsetts av finansministeriet. Sekretariatet har representanter från alla centrala ministerier som bereder sådan lagstiftning om kommunernas uppgifter och åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin och från Kommunförbundet.
Kommunekonomiprogrammet 2026-2029 (på finska)
Kommunekonomiprogrammet (vm.fi)
Mer information:
Pasi Leppänen, finansråd, enhetschef, tfn 0295 530 564 (kommunekonomiprogrammet)
Lotta Mattsson, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 457 (kommunekonomiprogrammet)
Teija Kauhanen, specialsakkunnig, tfn 0295 530 619 (kommunekonomiprogrammet och statsandelskalkylerna)
Ville Salonen, finansråd, tfn 0295 530 388 (kommunekonomiprogrammet)
Lauri Piirainen specialsakkunnig, tfn 0295 530 521 (kommunernas tryckkalkyler, statsandelskalkyler)