Hyppää sisältöön
  • Valtioneuvosto
    • Valtio­neuvoston kanslia
    • Puolustus­ministeriö
    • Liikenne- ja viestintä­ministeriö
    • Ulko­ministeriö
    • Valtio­varain­ministeriö
    • Työ- ja elinkeino­ministeriö
    • Oikeus­ministeriö
    • Opetus- ja kulttuuri­ministeriö
    • Sosiaali- ja terveys­ministeriö
    • Sisä­ministeriö
    • Maa- ja metsätalous­ministeriö
    • Ympäristö­ministeriö

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö etusivu
Navigation
  • Etusivu
  • Vastuualueet
    • Talouspolitiikka Budjetti, EU, kansainväliset asiat
    • Talousnäkymät Ennusteet
    • Verotus Verojärjestelmä ja valmistelu
    • Rahoitusmarkkinat Toimivat ja vakaat markkinat
    • Hallintopolitiikka Hallinnon kehittäminen ja rakenteet
    • Hyvinvointialueet Tehtävät, toiminta ja talous
    • Julkisen hallinnon ICT Tietopolitiikka ja digitalisaatio
    • Kunta-asiat Talous, rakenteet ja yhteistyö
    • Valtio työnantajana Henkilöstö ja työnantajatoiminta
  • Ajankohtaista
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
  • Julkaisut
  • Ministeriö
  • Yhteystiedot
  • Tiedotteet ja uutiset
  • Kolumnit
  • Puheet
  • Päätökset
  • Uutiskirjeet
  • Tapahtumat
  • Ajankohtaiset teemat
  • Tulevat julkistukset
  • VM sosiaalisessa mediassa
  • Tilaa aineistoja
suomiLue artikkeli suomeksi svenska EnglishRead article in English

Budgetförslaget
Mod att investera, möjligheter att sysselsätta sig och förtroende att grunda familj

finansministeriet
Utgivningsdatum 12.8.2021 12.09 | Publicerad på svenska 13.8.2021 kl. 8.17
Typ:Pressmeddelande
Annika Saarikko.

Finansminister Annika Saarikkos förslag till statsbudgeten för 2022 verkställer regeringens tidigare beslut.

Det slutliga föreslagna budgetbeloppet är 63,2 miljarder euro. Förslaget har ett underskott på 6,7 miljarder euro. Upplåningen minskar med 7,6 miljarder euro från vad som budgeterats för 2021.

Skatteintäkterna beräknas öka jämfört med uppskattningen i planen för de offentliga finanserna från i våras.

Förslaget offentliggörs i sin helhet på finansministeriets webbplats fredagen den 13 augusti.

De kortfristiga tillväxtutsikterna är goda, hållbar tillväxt på längre sikt bör säkerställas

De senaste uppgifterna antyder om att ekonomin vänt enligt förväntningarna. Hushållens förtroende är rekordhögt. Finlands exportmarknad växer kraftigt och hösten ser positiv ut för näringslivets del. Efterfrågan återhämtar sig, sysselsättningen höjs och coronaklyftan växer hastigt igen.

Tillväxtspurten är tillfällig. Därefter hotar tillväxten att avta till ca 1–1,5 procent. Tillväxtspurten kommer inte att lösa de strukturella utmaningarna inom den finländska ekonomin, vilka har att göra med befolkningsåldrandet och de svaga tillväxtutsikterna på längre sikt. Nativiteten har dock utvecklats positivt. Bristen på kompetent arbetskraft håller också på att bli en sysselsättnings- och tillväxtbegränsande faktor igen.

Det offentliga underskottet minskar i och med att ekonomin växer och de coronarelaterade stödåtgärderna upphör i sinom tid. Den ekonomiska tillväxten minskar på trycket mot den offentliga skuldkvoten och stöder målet om att få ökningen av skuldkvoten att börja vända nedåt vid mitten av 2020-talet. Det finns emellertid en risk att skulden att börja växa i förhållande till BNP på nytt.

Snabb utredning för att säkerställa tillgången på kompetent arbetskraft

Tillgången på kompetent arbetskraft riskerar att begränsa investeringar och ekonomisk tillväxt. Redan fastslagna arbetskraftspolitiska åtgärder träder i kraft i rätt tid nästa år. De av regeringen fastslagna sysselsättningsåtgärder som stärker de offentliga finanserna bör fortsättas genom att reformera förmåner.

Utöver dessa behövs snabbverkande åtgärder så att vi kan förbättra matchningen mellan lediga arbetsplatser och arbetssökanden.

Finansminister Annika Saarikko förordnade idag kanslichef Juha Majanen till att genomföra en utredning över nya skräddarsydda åtgärder samt till att säkerställa effektiviteten hos åtgärder som redan fastslagits.

Arbetet utförs före budgetförhandlingarna i samarbete med olika ministerier och samarbetsparter.

Underskottet minskar från tidigare år

Finansministeriets förslag till anslag i statsbudgeten uppgår till 63,2 miljarder euro.

Anslagsnivån minskar jämfört med fjolåret framför allt emedan de coronarelaterade utgifterna minskat. De coronarelaterade anslagen för 2022 är fortfarande ca 0,4 miljarder euro, bland annat i form av återverkningar från tidigare tilläggsbudgetar.  Å andra sidan höjs anslagsnivån bland annat på grund av lag- och avtalsbaserade indexförhöjningar samt ändringskostnader för social- och hälsovårdsreformen.

Finansministeriets budgetförslag för 2022 har ett underskott på 6,7 miljarder euro. Underskottet för 2021 uppgår till 14,4 miljarder euro när tilläggsbudgetarna är inberäknade. Nästa års underskott beror på betydande utgifter av engångsnatur, vilka inkluderar bland annat upphandlingen av jaktplan, förberedelserna inför IKT-kostnader i anslutning till social- och hälsovårdsreformen och finansieringen av regeringens framtidsinvesteringar.

Underskottet minskar tack vare lägre anslagsnivåer och ökningen av skatteintäkterna till följd av den ekonomiska återhämtningen.

Statsskulden beräknas stiga till 146 miljarder euro nästa år.

Budgetpropositionen kommer för första gången att innehålla ett sammandrag om barnbudgetering. Helheten inkluderar utöver ett avsnitt om sådana anslag inom olika förvaltningsområden som gäller barnåldersklasserna, även en översikt av beskattningen.

Budgetförslaget verkställer regeringens beslut

Finansministeriets förslag baserar sig i regel på regeringens plan för de offentliga finanserna som publicerades efter halvtids- och ramförhandlingarna i våras.

Arbetsrelaterad invandring ökar utbudet av arbetskraft och stöder höjningen av sysselsättningen. Den digitala infrastruktur som främjar tillståndsprocessen för arbetsrelaterad invandring ska finansieras ur Finlands program för hållbar tillväxt, utöver vilket finansieringen av underhållet av Migrationsverkets UMA-ärendehanteringssystem ökas. Migrationsverkets anslag ökas med 3,5 miljoner euro jämfört med rambeslutet från i våras i syfte att stärka ämbetsverkets beslutsfattande och tillståndsprocesser. Ökningen stöder för egen del ökandet av arbetsrelaterad invandring samt en kontrollerad minskning av verkets personal från den exceptionellt höga nivån efter invandringsvågen år 2016. För inrättandet av en Work in Finland -struktur i syfte att främja arbetskraftsinvandringen anvisas sammanlagt 2,725 miljoner euro för arbets- och näringsbyråernas och Business Finlands omkostnader och utvecklandet av digitaliseringen. Målet är att skapa en permanent struktur som skulle främja den i dagsläget ofta splittrade och projektfinansierade arbetsrelaterade invandringen.

Ett bolag med specialuppgifter inrättas för att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra personer. För statsunderstödet för detta reserveras 10 miljoner euro varje år. Bolaget ska finansieras ur Finlands program för hållbar tillväxt. Verkställandet av den nordiska modellen för arbetskraftsservice ska stödas genom att Te-byråernas omkostnader ökas med 70 miljoner euro genom finansiering ur Finlands program för hållbar tillväxt.

Med stöd av Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitras donation kapitaliseras universiteten med 67 miljoner euro 2022. Kapitaliseringen genomförs på basis av universitetens medelsanskaffning.

Den kommunala ekonomin har understötts kraftigt år 2020. Stödet överskred kostnaderna för coronan, vilket ledde till ett överskott på ca 1,6 miljarder euro inom den kommunala ekonomin. Kommunsektorn kompenseras fortfarande år 2021 för coronaverkningarna genom statsandelar, understöd och höjda samfundsskatteandelar. Coronaverkningarna torde avta 2022 och statens coronastödåtgärder upphör också.

Statsbidragen till kommunerna uppgår i sin helhet år 2022 till ca 13 miljarder euro, varav statsandelen för basservice utgör ca 7,95 miljarder euro. Ändringarna är tämligen små jämfört med planen för de offentliga finanserna från i våras, främst förändringar i beräkningsfaktorerna. Kommunernas statsandel höjs med 2 miljoner euro för att kompensera för kostnader som orsakas av vårdreformen. Regeringen beslutade i samband med vårens ramförhandlingar att inte ta i beaktande statsandelseffekterna av justeringen av kostnadsindelningen emedan den kommunala ekonomin understötts så kraftigt år 2020. Understödet fortsätter 2021 och kommunerna kompenseras för de direkta coronakostnaderna. Nivån för statsandelen kommer i stället för tillägget till följd av justeringen av kostnadsfördelningen att höjas med ett separat tillägg på 246 miljoner euro.

Ökningarna och utvidgningarna av kommunernas uppgifter genomförs i enlighet med planen för de offentliga finanserna. Kommunernas nya och utvidgade uppgifter höjer statsandelen för kommunal basservice med ca 110 miljoner euro. Som nya och utvidgade uppgifter har man i statsandelen för 2022 beaktat bland annat höjningen av statsandelen på grund av ändringen i äldreomsorgslagen (skärpning av minimidimensioneringen i fråga om vårdpersonalen) med 43,7 miljoner euro (totala nivån år 2022 96,5 miljoner euro), utvidgning av eftervården inom barnskyddet med 12 miljoner euro (totala nivån 2022 36 miljoner euro), utvidgningen av screeningprogrammet till att omfatta tarmcancer 10 miljoner euro samt minimidimensioneringen i fråga om personalen inom barnskyddet 4,8 miljoner euro.

Familjeledighetsreformen avses träda i kraft den 1 augusti 2022. Tilläggskostnaderna beror det år ändringen träder i kraft främst på höjda dagpenningar till papporna, varav statens andel är ca 1 miljon euro. År 2023 kommer statens tilläggskostnader att vara knappa 8 miljoner euro och i fortsättningen ca 9 miljoner euro. Reformen kommer i sin helhet att öka de offentliga utgifterna med ca 80 miljoner euro på årsnivå. Genomföringen av reformerna kommer att orsaka förändringar i Folkpensionsanstaltens informationssystem. Reformen beräknas orsaka engångskostnader på 1,5 miljoner euro 2020–2022.

Genomförandet av utvidgningen av läroplikten och av det avgiftsfria andra stadiet fortsätter. För utvidgningen av läroplikten anvisas 2022 sammanlagt 65 miljoner euro.

För kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för den grundläggande utbildningen föreslås 60 miljoner euro och för kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för småbarnspedagogik föreslås sammanlagt 80 miljoner euro år 2022, då man tar i beaktande regeringens tillägg på 30 miljoner euro i framtidsinvesteringar. För det stöd för genomförandet av reformen av småbarnspedagogiken anvisas år 2022 sammanlagt 15 miljoner euro, varav 6,25 miljoner euro för statsandelen för kommunal basservice.

Man fortsätter att stärka tjänsterna inom elev- och studerandevården inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. Finansiering som riktas till tjänster höjs till 20 miljoner euro år 2022.

För anställning av lärare och handledare inom yrkesutbildningen anvisas som en del av regeringens framtidsinvesteringar ytterligare finansiering till ett belopp av 70 miljoner euro för 2022. För försöket med att reformera utbildningsersättningen för läroavtalsutbildning 2023 anvisas miljoner euro. För att svara på ändringen av skötardimensioneringen reserveras utöver vad som tidigare beslutats år 2022 sammanlagt 43 miljoner euro för utbildning av nya närvårdare.

För inledandet av välfärdsområdenas och HNS-sammanslutningens verksamhet har man reserverat ca 47 miljoner euro år 2022 och ca 175 miljoner euro för välfärdsområdenas IKT-förändringskostnader. Dessutom anvisar man anslag för regionval och mindre förändringskostnader bland annat vid olika ministerier och ämbetsverk.

Den offentligt reglerade tjänsten inom ramen för det europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo ska producera elektroniskt och funktionsmässigt säkerställd, kontinuerlig geografisk och tidsmässig service åt EU-länderna. Myndigheter och försörjningskritiska aktörer använder PRS-servicen. Investeringsskedet finansieras år 2022 med 6,3 miljoner euro.

Ett anslag på 87 miljoner euro reserveras för det nya stödet för elektrifiering av energiintensiv industri. Elektrifieringsstödet uppmuntrar till koldioxidneutral produktion och det tryggar industrins kostnadskonkurrenskraft.

Sänkningen av avkastningen av penningspelsverksamheten kompenseras åt förmånstagarna genom att öka budgetfinansieringen, fortsätta med sänkningen av lotteriskatten samt med tilläggsfinansiering ur fonden för outdelade vinster inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Kompensationen (sammanlagt 330 miljoner euro) täcker dryga 80 procent av sänkningen av intäkterna, vilket betyder att förmånstagarnas finansiering minskar med ca 8 procent.

I finansministeriets budgetförslag anvisas det dryga 1,5 miljarder euro för upphandlingen av jaktplan, vilket är något mera än i budgeten för innevarande år. Anslaget baserar sig på den beställningsfullmakt som riksdagen godkänt i samband med budgeten för 2021. Regeringen fattar ett beslut om jaktplanen i november-december 2021.

Finlands program för hållbar tillväxt – fart på investeringar och grön övergång

Finlands program för hållbar tillväxt är en del av regeringens budgetförslag för nästa år. Budgetpropositionen för 2022 kommer att inkludera anslag och åtaganden inom Finlands program för hållbar tillväxt som uppgår till över en miljard euro. Anslag riktas bland annat till investeringar som främjar grön övergång, FoUoI-verksamhet samt främjande av sysselsättning. 

Utgifter som har ett samband med programmet för hållbar tillväxt ingår inte i finansministeriets budgetförslag för 2022. Detaljerna i programmet för hållbar tillväxt fastställs utifrån beredningen som utförs av ministerarbetsgruppen för hållbar tillväxt. Finlands program för hållbar tillväxt finansieras med medel från EU:s tillfälliga återhämtningsinstrument (Next Generation EU). Finland lämnade sin plan för återhämtning och resiliens som har ett samband med programmet för hållbar tillväxt till EU i maj. Europeiska kommissionen bedömer medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens, varefter EU-rådet godkänner dem.

Skatteintäkterna på väg att stärkas

År 2022 beräknas inkomsterna i statsbudgeten uppgå till 56,5 miljarder euro, varav 47,8 miljarder euro är skatteinkomster. Inkomstposten baserar sig på prognosen från juni. Inflödet av skatteinkomster beräknas öka med cirka 6,2 procent jämfört med det som budgeterats för 2021. Ökningen av skatteinkomsterna påskyndas något av de lindrade betalningsarrangemangen i fråga om skatter, då skatteinkomster överförs från i år till nästa år.

I beskattningen av förvärvsinkomster görs en indexjustering för att beskattningen inte ska stramas åt som en följd av att den allmänna pris- eller inkomstnivån stiger.

I finansministeriets förslag genomförs i fråga om hushållsavdraget ett tvåårigt försök enligt den modell som togs fram vid halvtidsöversynen och ramförhandlingarna våren 2021. Försöket innebär att det maximala beloppet för hushållsarbete och för omsorgs- och vårdarbete höjs från 2 250 euro till 3 500 euro och ersättningsprocenten från 40 till 60 procent. Även hushållsavdraget för dem som frångår oljeuppvärmning ökas på motsvarande sätt åren 2022–2027.

År 2022 höjs tobaksskatten i överensstämmelse med vad som anges i regeringsprogrammet. Minskningen av skattestödet för paraffinisk diesel och skatteåterbäringen för energiintensiva företag fortsätter 2022 enligt tidigare beslut.

Stärkningen av skatteunderlaget fortsätts genom att minska på ränteavdragsrätten för bostadslån i enlighet med tidigare beslut.

Hållbar utveckling främjas i finansministeriets förslag genom att man sänker beskattningsvärdet av utsläppssnåla bilar (85 euro i månaden) och genom att justera beskattningsvärdena på hybridbilar. Dessutom överförs värmepumpar och datorhallar som genererar värme till fjärrvärmenätet samt återvinningsindustrin till elskatteklass II.

Gränsen för skattefri användning av torv högs till 10 000 megawattimmar. Ändringen gäller alla anläggningar. Dessutom kommer man att föreskriva om en mekanism för lägsta pris för torv.

Halveringen av farledsavgifterna fortsätter. Begränsningarna av ränteavdrag i samband med offentliga infrastrukturprojekt slopas.

Vid regeringens budgetförhandlingar 2021 fattas det beslut om en lösning gällande beskattningen som stärker statsfinanserna med 100–150 miljoner euro. Dessutom fattar man beslut om skatteändringar som främjar investeringar och stärker konkurrenskraften.

Färdplanen för stärkande av hållbarheten i de offentliga finanserna

Vid sin halvtidsöversyn i våras offentliggjorde regeringen en färdplan för hållbarhet som sammanställer nuläget för den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten och regeringens målsättningar. I färdplanen för stärkande av hållbarheten i de offentliga finanserna ställde regeringen som mål att bromsa ökningen av skuldkvoten inom de offentliga finanserna vid mitten av 2020-talet och att höja sysselsättningsgraden till 75 procent i mitten av årtiondet och öka antalet sysselsatta med 80 000 personer genom regeringens sysselsättningsåtgärder före utgången av årtiondet. Dessa mål eftersträvas genom åtgärder som ökar sysselsättningen och minskar arbetslösheten, genom att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, förbättra kostnadseffektiviteten och produktiviteten inom den offentliga förvaltningen samt social- och hälsovårdsreformen.

Målet med färdplanen är att stärka de offentliga finansernas hållbarhet och att trygga välfärdstjänsterna även i framtiden. De strukturella utmaningarna för Finlands ekonomi hänför sig bland annat till den åldrande befolkningen och de svaga ekonomiska tillväxtutsikterna på längre sikt. 

Utgiftsramen för statsfinanserna

Som ett led i de beslut som fattades vid halvtidsöversynen höjde regeringen ramen för 2022–2023 och beslutade om en omfördelning som innebär att vissa ramutgifter minskas permanent med 370 miljoner euro från och med 2023. Ramen höjdes med 900 miljoner euro för 2022. 

Den mekanism för exceptionella konjunkturlägen som ingår i rambestämmelsen enligt regeringsprogrammet aktiveras ännu 2022 och gör det möjligt att rikta 500 miljoner euro per år till utgifter av engångsnatur. De så kallade direkta kostnaderna för hälsosäkerhet i samband med coronavirusepidemin (exempelvis utgifterna för testning och vaccination) täcks som utgifter utanför ramen åren 2021–2023.

Beredningen av budgeten fortsätter under hösten

Behandlingen av budgetpropositionen för 2022:

  • 13.8 Finansministeriets förslag till statsbudget för 2022 publiceras på webben 
  • 24.8 Överläggning om beredningen av regeringens budgetförhandlingar
  • 20−27.8 Ministeriespecifika förhandlingar vid finansministeriet
  • 7−8.9 Regeringens budgetförhandlingar
  • 27.9 Behandlingen av budgetpropositionen i statsrådet. Budgetpropositionen publiceras på finansministeriets webbplats.

Ytterligare information:

Ann-Mari Kemell, finanspolitisk specialmedarbetare, tfn 050 308 3188, ann-mari.kemell(at)vm.fi

Presentationsmaterialet från presskonferensen
Asettamispäätös: Selvitystyö nopeavaikutteisista toimista osaavan työvoiman saatavuuden varmistamiseksi
Annika Saarikko Finanspolitiken
budgetförslag ekonomi förslag hållbarhet statsekonomi tillväxt

Tutustu myös

Suomi pyytää EU:lta kolmatta maksatusta elpymis- ja palautumissuunnitelmalleen

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:30.9.2025 14.15

Valtiovarainministeriön hallinnonalan talousarvioehdotus vuodelle 2026

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:8.8.2025 11.26

Valtiovarainministeri Riikka Purran budjettiehdotus vakauttaa velkasuhteen, budjetin alijäämä pienenee alle 10 miljardiin euroon

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:6.8.2025 18.24

Valtiovarainministeriö on aloittanut neuvottelut valtion ensi vuoden budjetista

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:6.8.2025 12.03

Valtiovarainministeri Riikka Purran puhe julkisen talouden suunnitelman lähetekeskustelussa

FM
Tyyppi:Puhe Julkaisuajankohta:7.5.2025 14.15

Riskienhallinta- ja petostentorjuntastrategia pyrkii turvaamaan elpymissuunnitelman varojen tuloksellista käyttöä

FM
Tyyppi:Uutinen Julkaisuajankohta:20.12.2024 10.16
Valtiovarainministeriö etusivu Valtiovarainministeriö

Snellmaninkatu 1 A, Helsinki

PL 28, 00023 Valtioneuvosto

Vaihde 0295 16001

Tietoa sivustosta

Tietosuoja

Saavutettavuusseloste

Sivukartta

Kysy ja anna palautetta

  • Etusivu
  • Vastuualueet
    • Talouspolitiikka
      • Talouspolitiikan lähtökohdat
        • Julkinen talous
        • Talouspolitiikan raamit
        • Finanssipolitiikka
        • Rakennepolitiikka
      • Valtiontalouden kehykset ja budjetti
        • Valtiontalouden kehykset
        • Valtion budjetti
          • Valtion budjetti lukuina
        • Laadinta- ja soveltamismääräykset
        • Yhteenvedot eduskunnan hyväksymistä talousarvioista
        • Hallituksen vuosikertomus ja valtion tilinpäätös
        • Kehys- ja budjettivalmistelun aikataulut
      • EU ja talous
        • Ecofin ja euroryhmä
        • Talouspolitiikan ohjausjakso
        • Finanssipoliittiset säännöt
        • Budjetti
          • Rahoituskehys
          • Omat varat
          • Vuotuinen talousarvio
          • Tilintarkastus ja vastuuvapaus
          • Petosten­torjunta
          • EU-varojen tarkastus
      • Valtiontalouden arviointi ja valvonta
        • Eduskunnan tarkastusvaliokunta
        • Valtiontalouden tarkastusvirasto
        • Luottoluokitukset
        • Suomen talous kansainvälisessä tarkastelussa
      • Kansainväliset rahoitusasiat
        • Euroalueen vakaus
          • Vakaudenhallinta
          • Eurokriisi
        • Maailmanpankki
        • Ilmastokoalitio
        • Kansainvälinen valuuttarahasto (IMF)
        • Euroopan investointipankki (EIP)
        • Euroopan jälleenrakennus- ja kehityspankki (EBRD)
        • Euroopan neuvoston kehityspankki (CEB)
        • Pohjoismaiset rahoituslaitokset
        • EU:n makrotaloudellinen apu
        • Pariisin klubi
      • Valtionavustukset
        • Materiaalipankki
        • Parlamentaarinen neuvottelukunta
        • Yhteiskehittämisen yhteistyöryhmä
    • Talousnäkymät
      • Talouden seuranta ja ennusteet
        • Julkisen talouden kuukausitiedot ja vastuiden raportointi
        • Tulotyöryhmä
        • Rakennusalan suhdanteet
      • Menetelmäkuvaukset
      • Talouden analyysit
    • Verotus
      • Verotusjärjestelmä
      • Henkilöverotus
        • Ansiotulojen verotus
        • Pääomatulojen verotus
        • Korkotulojen lähdeverotus
        • Perintö- ja lahjaverotus
        • Varainsiirtoverotus
      • Elinkeinoverotus
        • Yksityisen yrittäjän ja maataloudenharjoittajan verotus
        • Elinkeinoyhtymän osakkaan verotus
        • Yhteisön verotus
        • Luonnollisen henkilön tai kuolinpesän saaman osingon verotus
      • Kansainvälinen tuloverotus
        • Yhteistyö kansainvälisessä verotuksessa
        • Verosopimukset
      • Kiinteistöverotus
      • Arvonlisäverotus
        • Arvonlisävero osana EU:n tuloja
        • Vakuutusmaksuvero
      • Valmisteverotus
        • Alkoholiverotus
        • Tupakkaverotus
        • Virvoitusjuomien verotus
        • Energiaverotus
        • Ympäristöperusteinen verotus
        • Kaivosmineraaliverotus
      • Tieliikenteen verotus
        • Autovero
        • Ajoneuvovero
        • Polttoainemaksu
      • Tullitoimi
      • Verotuet
    • Rahoitusmarkkinat
      • Rahoitus­markkinoiden sääntely
        • Asiakkaan- ja sijoittajansuoja
        • Pääoma­markkinat
        • Pankkien toiminta
        • Arvopaperi­markkinat
        • Maksaminen
        • Seuraamus­järjestelmä
        • Uudet finanssi­teknologiat
      • Rahoitus­markkinoiden vakaus ja valvonta
        • Finanssivalvonta ja Euroopan finanssi­valvonta­järjestelmä
        • Makrovakaus
        • Kriisinhallinta
        • Varautuminen ja huolto­varmuus
      • Valtion rahoituspolitiikka
        • Valtion velanhallinta ja lainanottovaltuus
        • Valtiontakaukset ja valtiontakuut
        • Valtion eläkerahasto
        • Peruskorko
      • Rahanpesun ja terrorismin rahoittamisen estäminen
        • Estämistyö
        • Sääntely
    • Hallintopolitiikka
      • Hallintopolitiikan lähtökohdat ja tulevaisuus
        • Tulevaisuustyö ja hallintopolitiikan arvioinnit
        • Valtion ennakoiva ohjaus
        • Kansainvälinen toiminta
      • Julkisen hallinnon strategia
      • Avoimuus, luottamus ja etiikka
      • Julkinen johtaminen
        • Julkisen johtamisen arvopohja ja periaatteet
        • Yhteinen kehittäminen ja tilaisuudet
        • Johdon asema ja palvelussuhteet
        • Johdon valinta ja ura
        • Ylimmän johdon ja ministerien erityisavustajien sidonnaisuudet
        • Onnistumisen edellytykset
        • Tietojohtaminen
        • Valtionhallinnon johdon tuki
      • Hallinnon rakenteet ja ohjaus
        • Valtionhallinto
          • Valtionhallinnon ohjeet ja suositukset
        • Kuntahallinto
        • Valtion palveluiden saatavuuden ja toimintojen sijoittamisen lainsäädäntö
        • Hallinnon ohjaus
        • Virastoarvioinnit
      • Julkiset palvelut
      • Sisäinen valvonta ja riskienhallinta
        • Sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan koordinointi
        • Sisäinen tarkastus
        • Riskienhallinta
        • Sisäisen valvonnan arviointi
      • Valtion yhteiset palvelut
        • Kiinteistöt ja toimitilat
        • Hankinnat
        • Talous- ja henkilöstöhallinnon palvelut
        • Koulutuspalvelut
      • Julkisen hallinnon innovaatiot ja tuottavuus
      • Valtiontalouden hoito ja ohjaus
        • Valtion taloushallinto
        • Julkishallinnon ja -talouden tilintarkastuslautakunta
    • Hyvinvointialueet
      • Hyvinvointialueiden tehtävät ja toiminta
        • Hyvinvointi- ja yhteistyöalueet
        • Kuntien ja hyvinvointialueiden yhteistyö
        • Päätöksenteko
        • Ohjaus
        • Hyvinvointialue­neuvottelukunta
        • Asukkaiden osallistumis- ja vaikuttamiskeinot
      • Hyvinvointialueiden talous
        • Hyvinvointialueiden rahoitus
          • Rahoituslaskelmat
        • Lisärahoitus
        • Talousarvio ja -suunnitelma
        • Investoinnit
        • Talousraportointi
          • Yhteistyöryhmä
          • Talousraportoinnin ohjeita
      • Hyvinvointialueiden neuvottelut
    • Julkisen hallinnon ICT
      • Julkisen hallinnon digitalisaatio
        • Elämäntapahtumalähtöinen digitalisaatio
          • Elämäntapahtumalähtöisen digitalisaation edistämisohjelma
            • Usein kysyttyjä kysymyksiä ja vastauksia elämäntapahtumalähtöisestä digitalisaatiosta
          • Edesmenneen omaisen asioiden vaivaton hoito
            • Kysymyksiä ja vastauksia edesmenneen omaisen asioiden vaivaton hoito -ohjelmasta
        • Digipalvelulaki
        • Digitaalisten asiointipalvelujen tiekartta
        • Digitaalisten palveluiden laatu ja toimintatavat
        • Tekoäly ja ja kehittyvät teknologiat
          • Ohjeistus generatiivisen tekoälyn hyödyntämisestä julkisessa hallinnossa
          • Robotisaatiohaut
        • Julkishallinnon digitaaliset palvelut
          • Palvelut kansalaisille ja yrityksille
          • Infrastruktuuripalvelut hallinnolle
        • Digitaalisen viranomaisviestinnän ensisijaisuus
          • Kysymyksiä ja vastauksia digitaalisen viranomaisviestinnän ensisijaisuudesta
      • Tietopolitiikka ja tiedonhallinta
        • Tietopolitiikka
          • Tietopoliittinen selonteko
            • Taustapaperit
          • Tiedonhallintalaki
          • Avoin tieto
          • Tekoälyn eettinen ohjeistus
          • Yhteentoimiva Eurooppa
            • Kysymyksiä ja vastauksia Yhteentoimiva Eurooppa -asetuksesta
        • Julkisen hallinnon tiedonhallinnan ohjaus
          • Tiedonhallinnan yhteistyöryhmät
          • Julkisen hallinnon tiedonhallintakartta
          • Tiedonhallintalain lausuntomenettely
            • Usein kysytyt kysymykset tiedonhallintalain lausuntomenettelystä
          • ICT-hankehallinta ja Hankesalkkupalvelu
        • Hallitusohjelmahankkeet
          • Tiedon hyödyntäminen ja avaaminen
      • Palveluiden ja turvallisuuden ohjaus
        • Turvallisuusverkkotoiminta
        • Digitaalisen turvallisuuden kehittäminen
        • Digitaalisen turvallisuuden ohjaus
        • Valtion yhteiset tieto- ja viestintätekniset palvelut
          • Yhteisten palvelujen käyttövelvollisuus ja palvelujen ohjaus
          • Valtion tieto- ja viestintätekniikkakeskus Valtori ja Valtorin tulosohjaus
        • Pilvipalvelujen hyödyntäminen julkisessa hallinnossa
      • EU ja kansainvälinen yhteistyö
        • Kansainväliset vertailut
        • Nordic Institute for Interoperability Solutions -instituutti
      • Tiedonhallintalautakunta
    • Kunta-asiat
      • Kuntalainsäädäntö
        • Kuntien itsehallinto ja päätöksenteko
        • Kuntarakenne
          • Kuntajaon muuttaminen
          • Vireillepano ja valmistelu
            • Yhdistymisprosessi
            • Osaliitokset
            • Erityinen kuntajakoselvitys
          • Päätöksenteko
          • Avustus kuntien yhdistymisselvityksiin
          • Kuntien yhdistymisen taloudellinen tuki
        • Kuntien henkilöstö
      • Kuntien tehtävät ja toiminta
        • Kuntien tuottavuus ja digitalisaatio
        • Kuntien digitalisaation kannustinjärjestelmä
          • Suunnittelun tueksi - digikannustinavustukset
          • Kuntien digikannustinavustukset 2022
          • Kuntien digikannustinavustukset 2021
          • Kuntien digikannustinavustukset 2020
          • Kuntien digikannustinavustukset 2019
          • Kuntien digihankkeet
        • Valtion ja kuntien yhteistyö
          • Kuntatalouden ja -hallinnon neuvottelukunta
          • Peruspalvelujen arviointi
        • Kansainvälinen yhteistyö
      • Kuntatalous
        • Kuntatalouden seuranta ja arviointi
          • Kuntien tilinpäätöstiedot ja tilinpäätöskortti
          • Talousarviot ja -suunnitelmat sekä talouden suunnittelukehikko
          • Erityisen vaikeassa taloudellisessa asemassa olevat kunnat
        • Kuntatalousohjelma
        • Säädösvalmistelun kuntavaikutusten arviointi
        • Talousraportointi
          • Yhteistyöryhmä
          • Talousraportoinnin ohjeita
        • Valtionosuudet ja kotikuntakorvaukset
          • Kunnan peruspalvelujen valtionosuus
          • Valtionosuuslaskelmia
          • Esi- ja perusopetuksen kotikuntakorvaukset
          • Harkinnanvarainen valtionosuuden korotus
          • Kysymyksiä ja vastauksia kuntien valtionosuuksista ja sote-siirtolaskelmasta
        • Korvaus sote- ja pelastustoimen uudistuksen omaisuusjärjestelyistä kunnalle aiheutuvista kustannuksista
        • Pidennyksen hakeminen alijäämän kattamiskaudelle
        • Kuntien koronatuet
        • Kirjanpitolautakunnan hyvinvointialue- ja kuntajaosto
    • Valtio työnantajana
      • Sopimustoiminta
        • Työrauha
        • Paikallinen sopimustoiminta
        • Luottamusmiestoiminta
        • Työsuojelu
        • Yhteistoiminta
        • Tilastoyhteistyö
      • Valtion virka- ja työehtosopimukset
        • Sopimukset
      • Virka- ja työehdot
        • Palkkaus, kannustejärjestelmät
          • Valtion palkkausjärjestelmä
          • Tulospalkkaus
          • Henkilöstörahastot
        • Työajat
        • Vuosilomat
        • Virkamatkat
        • Poissaolot
        • Luontoisedut
        • Työterveyshuolto
        • Henkilöstöhallinnon asiakirjat
      • Ohjeet, määräykset ja suositukset
        • Muut henkilöstöhallinnon asiakirjat
      • Virkamiesoikeus
        • Muutoksen johtaminen
        • Oikeustapaukset
          • Irtisanominen kollektiiviperusteella
          • Irtisanominen yksilöperusteella
          • Kirjallinen varoitus
          • Korvausvaatimus
          • Lomauttaminen
          • Virantoimituksesta pidättäminen
          • Virkasuhteen purkaminen
          • Muu aihe
        • Valittaminen virkamiestä koskevasta päätöksestä
      • Arvot ja virkamiesetiikka
        • Valtion virkamieseettinen neuvottelukunta
      • Henkilöstöjohtamisen tuki
        • Valtion henkilöstöstrategia
        • Henkilöstösuunnittelu
        • Monipaikkainen työ valtiolla
        • Rekrytointi
        • Osaamisen kehittäminen
        • Henkilökierto ja virkamiesvaihto
        • Tasa-arvo ja yhdenvertaisuus
        • Työkalut ja menetelmät
        • Työ 2.0
        • Valtion virka-ansiomerkit
      • Valtion henkilöstö tilastoina
  • Ajankohtaista
    • Tiedotteet ja uutiset
    • Kolumnit
    • Puheet
    • Päätökset
    • Uutiskirjeet
    • Tapahtumat
    • Ajankohtaiset teemat
      • Hallitusneuvottelut 2023
      • Virkamiespuheenvuoro
        • Virkamiespuheenvuoron taustamuistiot
      • Meno- ja rakennekartoitus sekä verokartoitus
      • Venäjän hyökkäys Ukrainaan
      • Pohjoismainen yhteistyö
        • Digitalisaatioministerineuvosto MR-Digital
        • Maailman sujuvinta maiden välistä arkea ja liikkuvuutta digitalisaation avulla
      • Suomen kestävän kasvun ohjelma
        • EU:n elpymisväline
          • Elpymis- ja palautumistukiväline
          • Muut ohjelmat
        • Suomen elpymis- ja palautumis­suunnitelma
          • Vihreä siirtymä
          • Digitalisaatio
          • Työllisyys ja osaaminen
          • Sosiaali- ja terveyspalvelut
          • REPowerEU
        • Valmistelun eteneminen
        • Keskeiset termit
      • Digitaalinen euro
      • Pääomamarkkina­unionin syventäminen
      • Pankkiunionin syventäminen
      • Päivittäismaksamisen turvaaminen
    • Tulevat julkistukset
    • VM sosiaalisessa mediassa
    • Tilaa aineistoja
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
    • Digiesteiden purkaminen
    • Digitoimisto
      • Yhteistyöryhmät
      • Digisalkku
      • EU:n digisäädökset
    • Hankinta-Suomi
      • Ajankohtaista ohjelmasta
        • Vuoden hankintayksikkö
      • Työkalut, oppaat ja selvitykset
      • Tilaisuudet ja kokoukset
        • Hankintayksikköverkostot
        • ICT-kohtaamo
        • Tutkijaverkosto
      • Ohjelmakausi 2019-2023
        • Strateginen johtaminen
        • Hankintataitojen kehittäminen
        • Tiedolla johtaminen ja vaikuttavuus
        • Toimivat hankinnat
        • Innovaatiot
        • Taloudellinen kestävyys
        • Sosiaalinen kestävyys
        • Ekologinen kestävyys
      • Kansallinen julkisten hankintojen tietovaranto
    • Hyvinvointialueiden rahoitusmallin kehittäminen
    • Julkiset tilat Suomi -ohjelma
    • Kiinteistöverouudistus
      • Usein kysyttyä kiinteistöverouudistuksesta
      • Aiempaa valmistelumateriaalia
    • Kuntien normien keventäminen ja kuntakokeilut
      • Norminpurkuehdotukset
    • Kustannus­vaikuttavuuden osaamis­keskus
      • Perustiedot hankkeesta
    • Pankki­palvelujen saatavuus
    • Rahapelijärjestelmän uudistuksen toimeenpanohanke
    • Sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan kehittäminen
    • Teknologianeuvottelu­kunta
      • Teknologiapolitiikan toimeenpanon seuranta
    • Työllisyystavoitteiden seuranta
    • Uudistetun eIDAS-asetuksen kansallisen täytäntöönpanon hanke
      • Eurooppalainen lompakkosovellus
        • Kysymyksiä ja vastauksia eurooppalaisesta lompakkosovelluksesta
        • Eurooppalaisten lompakkosovellusten pilotointi
    • Valtion aluehallinnon uudistus
      • Lupa-, ohjaus- ja valvontaviraston toimeenpanohanke
    • Valtion palvelu- ja toimitilaverkon uudistaminen 2020-luvulla
      • Kysymyksiä ja vastauksia valtion palvelu- ja toimitilaverkon uudistamisesta
      • Uudistuksen eteneminen alueilla
      • Yhteisten työympäristöjen konseptikokonaisuus
    • Valtionhallinnon tuottavuusohjelma
    • Valtionosuusuudistus
  • Julkaisut
    • Verkkojulkaisut
      • Hankintakäsikirja
      • Valtion matkustussääntö
      • Taloudellinen katsaus syksy 2025
  • Ministeriö
    • Tehtävä ja strategiset tavoitteet
    • Johto ja organisaatio
      • Ministerit
        • Valtiovarainministeri
        • Kunta- ja alueministeri
        • Elinkeinoministeri
      • Virkamiesjohto
      • Osastot
    • Lautakunnat
      • Tiedonhallinta­lautakunta
        • Tiedonhallintalautakunnan kokoonpano
        • Tiedonhallintalautakunnan jaostot
        • Tiedonhallintalautakunnan ajankohtaiset aineistot
        • Kysymyksiä ja vastauksia tiedonhallintalaista
      • Tuottavuuslautakunta
        • Lautakunnan jäsenet
    • Hallinnonala
      • Virastot
      • Yhtiöt ja liikelaitokset
      • Rahastot
      • Hallinnonalan ohjausasiakirjat
      • Toimialan kunniamerkit
    • Valmiusasiat
      • Valmiuslaki
      • Yhteiskunnan turvallisuusstrategia
      • Kyberturvallisuusstrategia
    • Talous
    • Ilmoittajansuojelu
    • Ministeriö työpaikkana
      • Valtiovarainministeriö työpaikkana
      • Avoimet työpaikat
      • Tutustu työhömme
      • Uratarinat
        • Tiia Jalonen avaa valtion budjetin kaikille näkyväksi
        • Nico Käräjäoja kehittää sujuvampia digitaalisia palveluja
        • Laura Pitkänen toimii tietoyksikön päällikkönä
        • Emilia Rajaniemi aloitti uuden uran VM:ssä
        • Ville Koponen kehittää ja valmistelee kuntiin ja alueisiin liittyvää lainsäädäntöä
        • Katju Holkeri edistää avointa hallintoa ja demokratiaa
        • Sara Hellemaa arvioi ilmasto- ja luontopolitiikan vaikutuksia talouteen
      • Harjoittelijaksi ministeriöön
      • Virka- ja työehtosopimukset
    • Historiaa
    • Yhteystiedot ja asiointi
  • Yhteystiedot
    • Henkilöhaku
    • VM:n viestintä
    • Asiakirjajulkisuuskuvaus

Yhteystiedot