Budgetförslag
Finansminister Riikka Purras budgetförslag stabiliserar skuldkvoten, budgetunderskottet minskar till mindre än 10 miljarder euro

Finansministeriets förslag till statsbudget för 2026 verkställer riktlinjerna från vårens halvtidsöversyn och inkluderar finansministerns förslag till nya anpassningsåtgärder för att säkerställa att skuldkvoten stabiliseras i slutet av valperioden. Det slutliga beloppet i budgetförslaget uppgår till 89,6 miljarder euro och det uppvisar ett underskott på 9,9 miljarder euro. Om intäktsföringen av engångsnatur från Statens bostadsfond beaktas, är underskottet 7,6 miljarder euro.

Finansministeriets förslag till statsbudget för 2026 verkställer riktlinjerna från vårens halvtidsöversyn och inkluderar finansministerns förslag till nya anpassningsåtgärder för att säkerställa att skuldkvoten stabiliseras i slutet av valperioden. Det slutliga beloppet i budgetförslaget uppgår till 89,6 miljarder euro och det uppvisar ett underskott på 9,9 miljarder euro. Om intäktsföringen av engångsnatur från Statens bostadsfond beaktas, är underskottet 7,6 miljarder euro.

Trots de anpassningsåtgärder som regeringen redan beslutat om är läget för de offentliga finanserna fortfarande allvarligt. Utan nya anpassningsåtgärder skulle skuldsättningen i de offentliga finanserna enligt finansministeriets prognos från juni stiga till över 90 procent i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP) 2029. 

Skuldsättningen har ökat bland annat på grund av det svåra ekonomiska läget och de höjningen av ränteutgifterna. Även om ekonomin förutspås återhämta sig kommer befolkningsåldrandet att fortsätta och de ytterligare satsningar på säkerheten som kommer att behövas förblir betydande även under de kommande åren.

Finansminister Riikka Purras budgetförslag:

• Förslaget håller tillbaka skuldsättningen inom de offentliga finanserna i enlighet med målen i regeringsprogrammet. De nya anpassningsåtgärderna stärker de offentliga finanserna med en miljard euro på 2027 års nivå. 
• Förslaget stärker Finlands försvarsförmåga genom beställningsfullmakter för försvarsmateriel på flera miljarder euro. Genom fullmakterna svarar man också på de förbindelser som gäller en ökning av Finlands försvarsfinansiering. 

Underskottet minskar 2026 engångsmässigt med cirka 2,3 miljarder euro i och med att Statens bostadsfonds återstående kassa intäktsförs i statsbudgeten i samband med att fonden läggs ned. Intäktsföringen minskar inte statens skuldsättning eller skuldsättningen inom den offentliga ekonomin. Utan intäktsföringen skulle underskottet vara 9,9 miljarder euro, vilket är cirka 3,3 miljarder euro mindre än i år.

Budgetförslaget offentliggörs i sin helhet på adressen budjetti.vm.fi fredagen den 8 augusti.

Målet är att stoppa ökningen av skuldkvoten

Prioriteringarna i regeringens ekonomiska politik är ekonomisk stabilitet, sysselsättning, ekonomisk tillväxt och tryggande av välfärdstjänsterna. Regeringen har som mål att stabilisera skuldkvoten i de offentliga finanserna före 2027. 

För att uppnå målen har regeringen beslutat om åtgärder som stärker de offentliga finanserna med 9 miljarder euro. 

Regeringen fattade dessutom vid sin halvtidsöversyn våren 2025 beslut om nya betydande åtgärder för att påskynda den ekonomiska tillväxten och undanröja hinder för tillväxt. 

Tillväxtåtgärderna finansieras för sin del genom nya anpassningsåtgärder.

Finansministeriets förslag innehåller de statliga sparåtgärder som regeringen beslutat om till alla andra delar förutom de omkostnadsbesparingar som fastslogs våren 2025 och vars allokeringar ministerierna bereder och presenterar i sina budgetbemötanden den 13 augusti.

För att målet om att stabilisera skuldkvoten ska kunna nås krävs det enligt den senaste prognosen nya anpassningsåtgärder som stärker de offentliga finanserna med ungefär en miljard euro. Med tanke på uppnåendet av målen för de offentliga finanserna är det också viktigt att de tidigare fastslagna sparåtgärderna genomförs planenligt. 

”Läget inom den offentliga ekonomin har försämrats ytterligare sedan våren. Våra kreditbetyg sänktes i juli, och nu ser det ut som om skuldsättningen inte kan tyglas utan ytterligare anpassningar på minst en miljard euro. Jag vill inte skärpa beskattningen. Därför föreslår jag att anpassningen genomförs helt och hållet genom att minska på sekundära utgifter. Jag föreslår inte några nedskärningar i statens kärnuppgifter”, konstaterar finansminister Purra.

Företagsstöd och FoU-utgifter skärs ned

Företagsstöden minskas genom att servicepersonalen lämnas utanför bemanningsstödet för sjöfarten (ca 36 miljoner euro). Dessutom minskar företagsstöden tack vare en sänkning av Business Finlands FoU-fullmakt.

Lagen om finansiering av forskning och utveckling uppdateras så att målet på 1,2 procent för statens FoU-finansiering skjuts upp till 2035. Samtidigt betonas tillväxtfrämjande sektorer i allt högre grad i riktandet av ökningen av FoU-finansieringen. Besparingen för 2026 är 80 miljoner euro, varav 24 miljoner euro realiseras genom en indexfrysning för universiteten, 25 miljoner euro riktas till fullmakten för Finlands Akademis forskningsprojekt, 11 miljoner euro till Business Finlands fullmakter att bevilja understöd och 20 miljoner euro dras av från den tidigare icke-riktade forsknings- och utvecklingsfinansieringen. Besparingen för 2027 är 160 miljoner euro, som fördelas på motsvarande sätt som besparingen för 2026.

Nedskärningar i utvecklingssamarbetet och annan finansiering som styrs utanför Finland

Finansieringen av egentligt utvecklingssamarbete minskas med 65 miljoner euro. År 2027 uppgår inbesparingen till 100 miljoner euro. Anslagsnivån för utvecklingspolitiska lån och investeringar sänks också med 30 miljoner euro. Dessutom återtas det tillägg på 10 miljoner euro för humanitärt katastrofbistånd som gjordes vid halvtidsöversynen.

Avdrag görs i främjandet av integration och mottagande av kvotflyktingar till Finland upphör

De kalkylerade ersättningar för integration som betalas till kommuner och välfärdsområden upphör. Anslagsbesparingen är uppskattningsvis 167 miljoner euro 2026 och 150 miljoner euro 2027. Finland slutar att ta emot kvotflyktingar. Anslagsbesparingarna kommer att uppgå till sammanlagt cirka 6 miljoner euro 2026 och cirka 9 miljoner euro 2027.

Inbesparingar i fråga om organisationsunderstöd

De understöd som beviljas föreningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd minskas med 100 miljoner euro. Den finansiering som anvisats för främjande av konst och kultur samt byggande av idrottsanläggningar sänks med 35 miljoner euro.

Nedskärningar i kommunernas statsandelar – nedskärningar i den grundläggande utbildningen bör undvikas vid genomförandet av besparingarna

Regeringen har i regeringsprogrammet, tilläggsåtgärderna från våren 2023 och vidare från våren 2024 beslutat om betydande nedskärningar i statsförvaltningens omkostnader. De statliga åtgärdernas inverkan på den kommunala ekonomin har genom de beslut som hittills fattats varit stärkande. Saneringen av de offentliga finanserna förutsätter så stora anpassningsåtgärder att förvaltningen måste effektiviseras och besparingar genomföras också inom den kommunala ekonomin. Som en del av de nya anpassningsåtgärderna minskas statsandelen för kommunal basservice med 150 miljoner euro. Avsikten är inte att skära ned på den grundläggande utbildningen utan att rikta besparingarna bland annat till att minska byråkratin. Till följd av de nya anpassningsåtgärderna kommer statens åtgärder att försämra den kommunala ekonomin med något under 100 miljoner euro. Kommunernas omkostnader uppgår totalt till över 20 miljarder euro.  

Utbildningsstyrelsen i sin nuvarande form läggs ned

Utbildningsstyrelsen i sin nuvarande form läggs ned den 1 januari 2027 och de Utbildningsstyrelsens funktioner som bevaras överförs till undervisnings- och kulturministeriet. Anslagsbesparingen beräknas uppgå till 15 miljoner euro 2027.

Man sparar också bland annat på universitetens finansiering

Universitetens indexhöjningar fryses för 2026 och 2027. År 2026 kommer effekten att vara 59 miljoner euro och 2027 ca 112 miljoner euro.

Finansieringen till den evangelisk-lutherska kyrkan och den ortodoxa kyrkan minskas med 9 miljoner euro i enlighet med den ökade kyrkoskatteintäkten till följd av statens skatteändringar. 

Slopandet av riksdagens s.k. praxis för julpenning medför en besparing på cirka 40 miljoner euro.

Finansministerns förslag till nya anpassningsåtgärder har publicerats i sin helhet som bilaga till pressmeddelandet.

Frysning av ökningen av skuldansvar inom bostadsfinansieringen

Borgensansvaret för bostadsfinansieringen har ökat till över 21 miljarder euro och ansvaren beräknas öka med cirka 1 miljard euro i enlighet med vad som i planen för de offentliga finanserna för 2026–2029 har beviljats som ny fullmakt för räntestödslån. I Finland har räntestödslånen sedan 2022 varit en del av den offentliga sektorns konsoliderade s.k. EDP-skuld.  

Statssekreterare Mika Nykänens arbetsgrupp rekommenderar att statens ansvar minskas bland annat genom att underlätta befrielse från begränsningar. Statens ansvar och skuld skulle i princip minska till den del objekt befrias från begränsningar och från räntestödslån. Reformen av bostadsrättssystemet är också under beredning. Vid regeringsförhandlingarna beslutade man att stoppa ökningen av skuldansvaret inom bostadsrättssystemet genom att avsluta produktionen av nya bostadsrättsbostäder. I bostadsrättsreformen bör systemet reformeras så att statens skuldansvar minskar.

Finansministeriet föreslår att regeringen inleder en åtgärdshelhet för att minska borgensansvaret för bostadsfinansieringen och avsevärt begränsa ökningen av ansvaren.

Miljardtillägg till beställningsfullmakterna för materielanskaffningar inom försvaret 

Regeringen fattade våren 2025 ett beslut om att höja Finlands försvarssatsningar till 3 procent i förhållande till BNP före 2029. Dessutom har Finland i enlighet med Natos mål förbundit sig att öka försvarsfinansieringen ytterligare till 3,5 procent före 2035. Man kommer dessutom före 2035 att satsa 1,5 procent av BNP på verksamhet som stöder försvaret.

Finansministeriets budgetförslag för 2026 innehåller beställningsfullmakter på 3 miljarder euro för anskaffning av försvarsmateriel, vilket mångdubblar beställningsfullmakten på cirka 0,5 miljarder euro i budgeten för innevarande år.

Försvarsmakten inleder en reform av armén. Av beställningsfullmakterna används 1 miljard euro för utveckling av gemensamma vapensystem och 2 miljarder euro för materiell utveckling. Utgifterna för att höja beställningsfullmakterna infaller i huvudsak i början av 2030-talet.

Läget inom den offentliga ekonomin är svår 

Enligt finansministeriets makroekonomiska prognos från juni fortsätter den ekonomiska återhämtning som inleddes 2024 och BNP förutspås öka med 1,0 procent 2025 och med 1,5 procent 2026. Underskottet i de offentliga finanserna förutspås vara 4,2 procent i förhållande till BNP år 2025. År 2026 kommer underskottet att minska, men är fortfarande 3,6 procent i förhållande till BNP.

Finansministeriets ekonomiska prognos uppdateras i augusti och den kommer att utgöra grunden för regeringens budgetproposition. Finansministeriets höstprognos publiceras den 22 september.

Det slutliga anslagsbeloppet i budgetpropositionen för 2026 uppgår till 89,6 miljarder euro. Det är 0,5 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2025 (inklusive den andra tilläggsbudgeten). Ränteutgifterna för statsskulden beräknas uppgå till 3,2 miljarder euro, vilket är ca 0,2 miljarder euro mer än vad som budgeterats för innevarande år (inkl. den andra tilläggsbudgetpropositionen).

Finansministeriets budgetförslag uppvisar ett underskott på 9,9 miljarder euro när man beaktar att intäktsföringen av Statens bostadsfonds återstående kassa i statsbudgeten inte minskar statens skuldsättning och skuldsättningen inom de offentliga finanserna. Detta är cirka 3,3 miljarder euro mindre än i år. Om intäktsföringen av engångsnatur från Statens bostadsfond beaktas, är underskottet 7,6 miljarder euro.

De åtgärder som regeringen beslutat om i syfte att stärka de offentliga finanserna träder i kraft stegvis under valperioden. Därför hinner anpassningsåtgärdernas inverkan inte nå full effekt redan 2026. Åtgärderna i regeringsprogrammet och de ytterligare anpassningsåtgärderna våren 2024 samt de preciserande sparbesluten från våren 2025 minskar utgifterna i budgeten med sammanlagt cirka 3,3 miljarder euro, vilket är cirka 0,9 miljarder euro mer än 2025. Anpassningsåtgärderna stärker dessutom de offentliga finanserna sammanlagt med 1,3 miljarder euro på 2026 års nivå. 

De nya anpassningsåtgärder som ingår i finansministeriets förslag förbättrar balansen inom budgetekonomin med ca 0,8 miljarder euro på 2026 års nivå.

Inkomster, utgifter och balans i statens budgetekonomi, miljarder euro

*Inklusive intäktsföring av den återstående kassan i Statens bostadsfond 2,3 miljarder euro.

Skattepolitiken stöder ekonomisk tillväxt 

Budgetförslaget verkställer de tillväxtfrämjande skatteåtgärder som regeringen beslutade om i våras samt skatteåtgärder som stärker de offentliga finanserna. De viktigaste åtgärderna hänför sig till minskningen av beskattningen av arbete i syfte att stödja hushållens köpkraft och förbättra incitamenten för arbete. De offentliga finanserna stärks genom att skattebasen görs tätare och bland annat genom att beskattningen av tobak och alkohol skärps. Budgetförslaget innehåller inte några nya skattehöjningar. Det totala skatteuttaget skärps inte nästa år. I enlighet med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras för de effekter som regeringens ändringar i beskattningsgrunderna har på skatteintäkterna.

Välfärdsområdenas ekonomi 

För välfärdsområdenas finansiering med allmän täckning föreslås sammanlagt cirka 27,1 miljarder. Finansieringen ökar med cirka 0,9 miljarder euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2025. Ökningen förklaras i huvudsak av övergången till kostnadsnivån 2026. Indexhöjningen av finansieringen av välfärdsområdena är 3,24 % år 2026 och dess inverkan på välfärdsområdenas finansiering är ca 849 miljoner euro. Den beräknade ökningen av servicebehovet inom social- och hälsovården ökar finansieringen med ca 248 miljoner euro 2026. Skillnaden mellan välfärdsområdenas faktiska och kalkylerade kostnader 2024 låg på en lägre nivå än året innan, vilket betyder att den justering i efterhand som görs för 2026 minskar välfärdsområdenas finansiering med ca 183 miljoner euro. 

Regeringen fortsätter med åtgärder i enligt regeringsprogrammet för att lätta på välfärdsområdenas skyldigheter. De lagstadgade ändringarna i skyldigheterna och den finansieringsändring som görs till följd av dem uppgår till sammanlagt cirka -78 miljoner euro jämfört med 2025. I beloppet ingår också ökningar av uppgifter, av vilka den största består av en ökning på 16 miljoner euro i anslutning till närstående- och familjevård.

Den kommunala ekonomin

Staten anvisar kommunerna statsandelar och andra statsunderstöd till ett belopp av sammanlagt cirka 5,7 miljarder euro 2026. Statsandelen för kommunal basservice föreslås uppgå till 3,3 miljarder euro, vilket är cirka 20 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2025. Statsandelen minskas till följd av anpassningsåtgärderna med sammanlagt 225 miljoner euro, varav 75 miljoner euro ingick redan i vårens rambeslut och 150 miljoner euro är nya anpassningsåtgärder. Dessutom höjs statsandelen för basservice på grund av en överföring från undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde till reformen av stödet för lärande och en höjning av hemkommunsersättningarna till privata utbildningsanordnare till 100 procent. Dessa ökar statsandelen för basservice med 57 miljoner euro. Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna ökar statsandelarna med ca 69 miljoner euro. Uppskattningen preciseras under beredningens gång.

Indexhöjningen av statsandelen för basservice uppgår till cirka 87 miljoner euro när man beaktar att indexhöjningen sänks med en procentenhet i enlighet med regeringsprogrammet.

Beredningen av budgetpropositionen för 2026 fortsätter

• 8.8 Finansministeriets förslag till budgeten för 2026 publiceras på adressen budjetti.vm.fi 
• 1–2.9 Regeringens budgetförhandlingar 
• 22. september Budgetpropositionen behandlas vid finansutskottets extraordinära sammanträde och vid statsrådets allmänna sammanträde, och publiceras på adressen budjetti.vm.fi.

Mer information:
Mika Niemelä, budgetchef, tfn 02955 30525, mika.niemela(at)gov.fi 
Jussi Lindgren, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 514, jussi.lindgren(a)gov.fi