Finlands ekonomi återhämtar sig långsamt från recessionen emedan hushållen fortfarande är försiktiga på grund av det svaga sysselsättningsläget och osäkerheten. Den offentliga skuldkvoten kommer enligt finansministeriets prognos av den 22 september att stabiliseras tillfälligtvis men inte på ett varaktigt sätt i slutet av valperioden.
Regeringen föreslår i samband med budgetpropositionen för nästa år ändringar i beskattningen som syftar till att förbättra hushållens köpkraft, incitamenten för arbete och att stödja ekonomisk tillväxt och företagande.
Kommunernas ekonomiska utsikter försämras enligt höstens kommunekonomiprogram. Det allmänt svaga konjunkturläget inom ekonomin påverkar kommunernas skatteutfall, och å andra sidan ökar kommunernas utgifter på grund av de stigande personalkostnaderna och den ökande arbetslösheten och investeringsbehoven. Skillnaderna i inkomst- och utgiftsutvecklingen mellan kommunerna är dock betydande.
Välfärdsområdenas finansiering uppgår till sammanlagt cirka 27,1 miljarder euro på riksnivå 2026. Detta motsvarar nivån enligt budgetpropositionen för 2026. Finansieringen ökar med cirka 890 miljoner euro jämfört med 2025.
Publikationer
Kartläggning av utgifter och strukturer
Syftet med denna kartläggning är att ge en uppfattning om för vilka ändamål offentliga medel används för närvarande.
Finlands ekonomi återhämtar sig långsamt från recessionen. Den offentliga skuldkvoten kommer att stabiliseras tillfälligtvis men inte på ett varaktigt sätt i slutet av valperioden.
I statsbudgeten inkluderas uppskattningar om de årliga inkomsterna och anslag för de årliga utgifterna samt anslagens användningsändamål och andra budgetmotiveringar.
Finansministeriet leds av två ministrar. Vi reviderar, styr och skapar verksamhetsförutsättningar för ekonomin och den offentliga förvaltningen.Vår vision är att bygga en stabil grund för kommande generationers ekonomi och välfärd.
