EU-ministerutskottet diskuterade Europeiska rådets möte och eurotoppmötet

Vid sitt möte onsdagen den 23 juni fastställde EU-ministerutskottet Finlands ståndpunkter inför Europeiska rådets möte i Bryssel den 24 och 25 juni samt eurotoppmötet den 25 juni. Teman för Europeiska rådets möte är coronapandemin, ekonomins återhämtning, migration samt frågor som gäller Turkiet, Ryssland och Belarus.

Finland anser att tillverkningen av coronavaccin måste påskyndas ytterligare, så att EU förutom att vaccinera sina egna medborgare kan uppfylla sin förbindelse till global solidaritet. Finland stöder en samordnad avveckling av restriktionerna och öppnandet av EU för en trygg turism när epidemiläget tillåter det. I fortsättningen måste EU vara bättre beredd på kriser.

EU-ministerutskottet har redan tidigare dragit upp riktlinjer för sina ståndpunkter i fråga om faciliteten för återhämtning och resiliens (U 30/2020 rd, UK 19/2020 rd och UK 28/2020 rd). Finland anser att det inte bör göras bestående ändringar i strukturerna för EU:s ekonomiska politik som ett svar på akuta kriser. Finland främjar sådana lösningar som stärker Finlands skatteunderlag på ett globalt hållbart sätt och bidrar till rättvis konkurrens mellan företag genom att hindra möjligheterna till skatteflykt.

Finland anser att migrationen förutsätter övergripande, gemensamma europeiska lösningar. Jämlika och hållbara partnerskap med ursprungs- och transitländerna är av central betydelse. Utvecklingen av migrationsläget ska följas noga och de åtgärder som läget kräver ska vidtas omedelbart. Det är viktigt att stödja de medlemsländer som står under stort tryck. När det gäller EU:s gemensamma system måste det arbetas för att finna en permanent lösning.

Finland anser att EU:s politik gentemot Turkiet måste vara långsiktig och samstämmig. Det är välkommet att Turkiet har ett mer konstruktivt sätt att närma sig ärenden än tidigare. Om Turkiet återgår till sin verksamhet som bidrar till ökad polarisering och instabilitet, måste EU reagera på detta på ett enhetligt och kraftfullt sätt.

Finland anser att den strategiska diskussionen om EU:s Rysslandspolitik är viktig.  Finland betonar samstämmighet i och ett balanserat genomförande av EU:s Rysslandspolitik de fem principer som styr den. Sanktionerna ska fortsätta och vid behov utvidgas till dess att de orsaker som ledde till att de infördes upphör. Det är också viktigt att upprätthålla en dialog och samarbete med Ryssland i frågor som ligger i EU:s intresse, såsom klimat- och miljöfrågor.

Den försämrade situationen i Belarus är oroväckande. Finland stöder en gradvis utvidgning av sanktionerna så att man tryggar en stark rättslig grund och att EU står enat.

Eurotoppmötet

Vid eurotoppmötet diskuteras euroområdets ekonomiska utmaningar efter coronapandemin och bedöms vilka steg som tas i fråga om bankunionen och kapitalmarknadsunionen framskrider. 

Finland anser att det inte bör göras bestående ändringar i strukturerna för EU:s ekonomiska politik som ett svar på akuta kriser. Samarbetet för bättre kontroll över konjunkturpolitiken inom finanspolitiken kan också utökas genom ömsesidiga, likriktade aktioner medlemsstaterna emellan efter särskild överenskommelse.

Finlands grundläggande utgångspunkt i fråga om fullbordandet av bankunionen baserar sig på ett omfattande och effektivt verkställande av skuldnedskrivning för att det ska vara möjligt att minimera skattebetalarnas kostnader vid bankkriser. Den gemensamma insättningsgarantin kan, om den genomförs på rätt sätt, ge mervärde med tanke på den finansiella stabiliteten. För att man ska kunna gå vidare med det gemensamma insättningsgarantisystemet måste man utarbeta en färdplan där man kommer överens om åtgärder för att minska riskerna, återupprätta trovärdigheten hos den redan överenskomna resolutionsordningen och reformera bankregleringen för att möjliggöra statsskuldsreglering. Det är inte möjligt att ta ställning till villkoren för genomförandet av den gemensamma insättningsgarantin innan man kommit överens om en översyn av lagstiftningen som gäller resolution av banker och insättningsgaranti och en reform av bankregleringen för att möjliggöra statsskuldsreglering.

Diskussionen om kapitalmarknadsunionen fortsätter på EU-nivå, särskilt när det gäller behovet av ytterligare harmonisering av insolvenslagstiftningen, beskattningen och bolagsrätten. Finland är berett att undersöka hur åtgärder på EU-nivå kan främja förverkligandet av en djupare kapitalmarknadsunion. Finland anser att det just nu inte finns något omedelbart behov av ytterligare harmonisering av insolvenslagstiftningen.

Rådet för jordbruk och fiske

EU-ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter i rådet för jordbruk och fiske (28–29.6). 

Det portugisiska ordförandeskapet har som mål att nå samförstånd om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Vid mötet kommer man dessutom att anta ett beslut genom vilket kommissionen ombes att lägga fram en studie om makroorganismer för biologisk bekämpning. Ministrarna ska också höra kommissionens presentation av det arbete som utförts för att fastställa målen för skyddet av bin. Kommissionen kommer också att ge rådet för jordbruk och fiske en översikt över marknadsläget för jordbruksprodukter. När det gäller fiske kommer kommissionen att presentera sitt meddelande ”Mot ett mer hållbart fiske i EU: lägesrapport och riktlinjer för 2022”. Dessutom har rådet för avsikt att godkänna rådets allmänna riktlinje om förordningen om fiskekontroller. 

Ytterligare information: Jari Luoto, statsministerns understatssekreterare för Europafrågor, tfn 050 468 5949, Tuulia Pitkänen, specialmedarbetare (EU-ärenden), tfn 0295 160 231, Kare Halonen, statssekreterare för EU-ärenden, tfn 0295 160 319, och Anne Sjöholm, kommunikationschef för EU-ärenden, tfn 040 537 0733, statsrådets kansli