Studie: ”Goda grannar”-modellen är ett geopolitiskt instrument för Ryssland

I en ny studie som publicerats i samarbete mellan Utrikespolitiska institutet, Alexanderinstitutet och Försvarshögskolan analyseras de principer som ligger bakom Rysslands utrikes- och säkerhetspolitik i Nordeuropa och ryska utrikesministeriets strategiska kommunikation gentemot de nordiska länderna från början av 2010-talet fram till 2021.

”Enligt Ryssland pågår i världen en kamp om intressesfärer mellan stormakterna, där användningen av militär makt för att uppnå geopolitiska mål har fått ökad betydelse”, säger biträdande professor Katri Pynnöniemi, en av författarna till studien.

Enligt studien har Ryssland försökt begränsa de nordeuropeiska ländernas säkerhetspolitiska handlingsfrihet i flera års tid. Ett medel för att uppnå detta har varit ryska utrikesministeriets strategiska kommunikation som omfattar två motsatta geopolitiska tolkningsmodeller när det gäller Nordeuropas betydelse för Ryssland: modellen för goda grannar och modellen för ovänliga stater. I rapporten konstateras det att god granne för Ryssland innebär att de nordiska länderna tillägnar sig sådana nationella intressen och tillvägagångssätt som är förenliga med Rysslands mål.

I Nordeuropa har detta tagit sig uttryck i ryska krav att avhålla sig från att kritisera Ryssland och en vilja att begränsa Finlands och Sveriges samarbete med Nato, samtidigt som Ryssland även förhållit sig kritiskt till de nordiska ländernas gemensamma försvarssamarbete. Utöver det har Ryssland riktat cyberattacker mot de nordiska länderna och orsakat militära risksituationer på Östersjön.

”Myndigheternas och mediernas öppna diskussion om de säkerhetshot som Ryssland orsakat avslöjar ihåligheten i de modeller som Ryssland för fram. Därför har Ryssland försökt få de aktörer som deltar i debatten att framstå som irrationella, inkompetenta eller illojala mot sitt eget land”, konstaterar Jyri Lavikainen, koordinator för studien och forskare vid Utrikespolitiska institutet.

Ryssland har förklarat alla länder som efter det ryska angreppet på Ukraina har infört sanktioner mot Ryssland som ovänliga stater. I rapporten konstaterar man att det oavsett hur kriget slutar inte finns någon återvändo till de tidigare förhållandena mellan de nordeuropeiska länderna och Ryssland.

Det är sannolikt att den ryska strategiska kommunikationen gentemot de nordiska länderna inom den närmaste framtiden kommer att byggas upp på en negativ modell. Enligt tolkningen i den beror det försämrade säkerhetsläget i Europa enbart på de västerländska aktörerna, medan Rysslands åtgärder betraktas som försvarsreaktioner.

Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Mer information: Forskare Jyri Lavikainen Utrikespolitiska institutet, tfn 050 541 5137, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.