Arbetsgrupp utreder barnbudgeteringen: Hur tillgodoses barnens rättigheter i budgetprocessen?

Statsrådets kansli har tillsatt en arbetsgrupp för att utreda barnbudgeteringen som är en del av den nationella barnstrategin. Målet är att främja barnens rättigheter och bedömningen av konsekvenserna för barn i budgetprocesserna och på olika förvaltningsnivåer.

Enligt FN:s kommitté för barnens rättigheter ska barnens rättigheter beaktas i alla faser av budgetprocesserna. I Finland har dock barnbudgeteringen tills vidare tillämpats i mycket ringa omfattning. 

– I samband med  den nationella barnstrategin vill vi arbeta för att  staten, kommunerna och de kommande välfärdsområdena följer upp i sina budgetprocesser hur barns och ungas rättigheter tillgodoses. Vi vill också att bedömningen av konsekvenserna för barn och familjer ingår  systematiskt i beslutsfattandet och verksamheten på alla förvaltningsnivåer. Arbetsgruppen som utvecklar barnbudgeteringen och som har tillsatts i anslutning till barnstrategin utreder även denna helhet i sitt arbete, berättar Johanna Laisaari, generalsekreterare för barnstrategin.

Barnbudgetering innebär att man granskar budgeten ur ett barnrättsligt perspektiv. Med hjälp av barnbudgetering kan man bedöma hur stor andel av de offentliga medlen används för barn. Detta ger en uppfattning om de tjänster och förmåner som är avsedda för barn samt vad de kostar.  Barnbudgeteringen gör det också möjligt att bedöma effekterna av olika insatser.  

Barnbudgeteringen pilottestas i statsbudgetprocessen för 2022

Arbetsgruppen har till uppgift att bereda ett konkret förslag till hur barnbudgeteringen tas i bruk i statsbudgetprocessen. Avsikten är att barnbudgeteringen ska testas redan i budgetförslaget för 2022 och etableras i budgetförslaget för 2023. 

– Att utveckla och genomföra barnstrategin kräver en omfattande och noggrann planering och ett långsiktigt utvecklingsarbete. I samband med statsbudgeten måste också andra metoder för analys och presentation av den fenomenbaserade budgeteringen beaktas, säger arbetsgruppens ordförande, budgetchef Sami Yläoutinen.

Arbetsgruppen utarbetar dessutom ett förslag till hur staten kan arbeta för att de utgifter som hänför sig till barn synliggörs på olika förvaltningsnivåer samt att de olika åtgärdsalternativen för att bedöma konsekvenserna för barn stödjer statsrådets, välfärdsområdenas och kommunernas beslutsfattande. 

Arbetsgruppernas medlemmar företräder  olika ministerier. Under arbetets gång ska arbetsgruppen också höra olika intressegrupper. Gruppen utarbetar en rapport och överlämnar den senast den 31 maj 2021. Den information och de förslag som gruppen sammanställer kommer att användas i genomförandet av den nationella barnstrategin. 

Ytterligare information:
Sami Yläoutinen, arbetsgruppens ordförande, finansministeriet, tfn 0295 5303 20
Taina Kulmala, konsultativ tjänsteman, statsrådets kansli, tfn 0295 1601 84 
Johanna Laisaari, generalsekreterare för barnstrategin, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 1611 77