Hyppää sisältöön
  • Valtioneuvosto
    • Valtio­neuvoston kanslia
    • Puolustus­ministeriö
    • Liikenne- ja viestintä­ministeriö
    • Ulko­ministeriö
    • Valtio­varain­ministeriö
    • Työ- ja elinkeino­ministeriö
    • Oikeus­ministeriö
    • Opetus- ja kulttuuri­ministeriö
    • Sosiaali- ja terveys­ministeriö
    • Sisä­ministeriö
    • Maa- ja metsätalous­ministeriö
    • Ympäristö­ministeriö

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö etusivu
Navigation
  • Etusivu
  • Vastuualueet
    • Talouspolitiikka Budjetti, EU, kansainväliset asiat
    • Talousnäkymät Ennusteet
    • Verotus Verojärjestelmä ja valmistelu
    • Rahoitusmarkkinat Toimivat ja vakaat markkinat
    • Hallintopolitiikka Hallinnon kehittäminen ja rakenteet
    • Hyvinvointialueet Tehtävät, toiminta ja talous
    • Julkisen hallinnon ICT Tietopolitiikka ja digitalisaatio
    • Kunta-asiat Talous, rakenteet ja yhteistyö
    • Valtio työnantajana Henkilöstö ja työnantajatoiminta
  • Ajankohtaista
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
  • Julkaisut
  • Ministeriö
  • Yhteystiedot
  • Tiedotteet ja uutiset
  • Kolumnit
  • Puheet
  • Päätökset
  • Uutiskirjeet
  • Tapahtumat
  • Ajankohtaiset teemat
  • Tulevat julkistukset
  • VM sosiaalisessa mediassa
  • Tilaa aineistoja
suomiLue artikkeli suomeksi svenska EnglishRead article in English

Budgetförslag
Finansminister Riikka Purras budgetförslag verkställer beslut som stärker de offentliga finanserna

finansministeriet
Utgivningsdatum 25.8.2023 14.03 | Publicerad på svenska 25.8.2023 kl. 17.38
Typ:Pressmeddelande

Finansministeriets förslag till statsbudget för 2024 och ramarna för 2024–2027 säkerställer genomförandet av riktlinjerna i regeringsprogrammet. Slutsumman i budgetpropositionen för 2024 uppgår till 87,2 miljarder euro. Förslaget har ett underskott på 10,1 miljarder euro. Det slutliga budgetbeloppet är 3,7 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2023, inklusive den första tilläggsbudgeten. Förslaget till statsbudget offentliggörs i sin helhet på adressen budjetti.vm.fi måndagen den 28 augusti. Samtidigt publiceras också finansministeriets förslag till rambeslut för statsfinanserna.

Målet är att vända skuldtrenden

Utgångspunkten för Petteri Orpos regerings ekonomi- och finanspolitik är att välfärdssamhället tryggas också för kommande generationer. Målet för finanspolitiken är att stärka de offentliga finanserna och vända skuldtrenden i Finland. Regeringen har i sitt program förbundit sig till att stärka de offentliga finanserna med en åtgärdshelhet som stärker de offentliga finanserna med 6 miljarder euro netto, på 2027 års nivå. De direkta anpassningsåtgärderna uppgår till drygt 4 miljarder euro netto på 2027 års nivå. Genom sysselsättningsfrämjande åtgärder eftersträvas dessutom en förstärkning på nästan 2 miljarder euro på 2027 års nivå.

Genom anpassningsåtgärderna som fastställs i regeringsprogrammet vänder de offentliga finansernas utveckling, men anpassningen måste fortsätta också efter denna valperiod.

Ramsystemet för statsfinanserna är ett centralt verktyg för styrning av regeringens finanspolitik och utgör grunden för en trovärdig ekonomisk politik. Regeringen har förbundit sig till ett ramförfarande som gäller utgifterna i statsfinanserna. Regeringsprogrammets skrivningar och andra åtgärder genomförs inom de gränser som ramen för valperioden tillåter.

I finansministeriets förslag till budget för 2024 och ramarna för 2024–2027 har man beaktat de besparingar och utgiftsökningar som anges i bilaga B till regeringsprogrammet, till den del konsekvenserna berör statens budgetekonomi. Tidpunkten för besparingarna har omvärderats och preciserats för vissa besparingars del. Dessa slags situationer förekommer närmast i samband med helheter som är de mest besvärliga med tanke på lagberedningen eller det tekniska genomförandet. Konsekvensbedömningarna av åtgärderna har preciserats till vissa delar, såväl för statens budgetekonomis del som för hela den offentliga ekonomin. Bedömningarna kommer att preciseras ytterligare i takt med budget- och ramberedningen samt beredningen av regeringspropositioner, men man håller fast vid den ekonomiska helhet som anges i bilaga B till regeringsprogrammet.
 
Budgetförslaget för 2024 beaktar de utgiftslinjer som räknas upp i bilaga B till regeringsprogrammet och som genererar en spareffekt på knappt en miljard euro netto inom statens budgetekonomi. Utgiftsbesluten i regeringsprogrammet kommer i slutet av ramperioden år 2027 att ha en effekt på drygt 2 miljarder euro enligt prisnivån 2024, och 2,5 miljarder euro nominellt. Fördelningen presenteras mer detaljerat i bilagan.

Budgetförslaget för 2024 har ett underskott på cirka 10 miljarder euro

Slutsumman i budgetpropositionen för 2024 uppgår till 87,2 miljarder euro. Det är 3,7 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2023, inklusive den första tilläggsbudgeten. Ökningen av anslagsnivån jämfört med 2023 förklaras framför allt av ändringar i den statliga finansieringen av välfärdsområdena. 

Utvecklingen går emellertid mot mer balanserade statsfinanser, eftersom de anslag som föreslås för 2024 är 1,1 miljarder euro mindre än i den tekniska planen för de offentliga finanserna våren 2023.

Finansministeriets budgetförslag för 2024 har ett underskott på 10,1 miljarder euro. Underskottet är 1,5 miljarder euro mindre än vad som uppskattades i den tekniska planen för de offentliga finanserna i våras.

Enligt prisnivån 2024 minskar statens budgetutgifter med 1,1–2,0 miljarder euro per år jämfört med vårens tekniska ram. Även underskottet i statens budgetekonomi är 1,3–2,7 miljarder euro mindre än vad som uppskattades våren 2023.

Utgifterna inom statens budgetekonomi beräknas under ramperioden 2024–2027 uppgå till i genomsnitt 86,6 miljarder euro enligt prisnivån 2024. År 2027 beräknas utgifterna i budgeten uppgå till 86,4 miljarder euro enligt prisnivån 2024, vilket är cirka 2 miljarder euro mindre än i den tekniska planen för de offentliga finanserna i våras.

Åren 2024–2027 beräknas underskottet i statens budgetekonomi vara i genomsnitt 9,8 miljarder euro, medan det årliga underskottet i den tekniska planen för de offentliga finanserna i våras var i genomsnitt 11,7 miljarder euro.

Det minskade underskottet syns också i form av mindre ränteutgifter för statsskulden. I finansministeriets förslag sänks kalkylen för ränteutgifterna årligen med 0,2–0,3 miljarder euro. De årliga ränteutgifterna beräknas uppgå till 3,2 miljarder euro 2024–2026 och till 3,6 miljarder euro 2027.

Inkomster, utgifter och balans i statens budgetekonomi, miljarder euro

  budg. + tilläggsbudg. 2023 budgetprop. 2024 plan för de offentliga finanserna 2025 plan för de offentliga finanserna 2026 plan för de offentliga finanserna 2027
Inkomster (exkl. nettoupplåning) 73,0 77,0 78,1 80,5 82,5

Utgifter *
83,5 87,2 88,6 89,7 91,8
Balans -10,4 -10,1 -10,5 -9,3 -9,3

* Utgifterna har omräknats till gängse priser med hjälp av finansministeriets prisindexprognos, som ger en riktgivande uppskattning av prisutvecklingen under ramperioden.

Satsningar på tillväxt

I enlighet med lagen om statlig finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet innehåller finansministeriets budgetförslag tillägg till den statliga FoU-finansieringen 2024. Enligt lagen ökar totalbeloppet av fullmakter och anslag för FoU-verksamhet i budgeten så att det 2030 motsvarar 1,2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Det tillägg som ska anvisas i enlighet med lagen är cirka 260 miljoner euro. Tilläggsfinansiering riktas särskilt till stöd för företagens FoU-verksamhet och till nationell motfinansiering av EU-projekt. Fullmakten för Business Finlands FoU-finansiering höjs med 110 miljoner euro och lånen för forsknings- och innovationsverksamhet med 10 miljoner euro 2024–2027. Högskolor och statliga forskningsinstitut anvisas 40 miljoner euro per år för den nationella motfinansieringen av EU-projekt. I Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s specialunderstöd och allmänna understöd föreslås under ramperioden 2024–2027 sammanlagt 79 miljoner euro i tillägg för att skaffa och ta i bruk gemensamma anordningar i pilotmiljön Kvanttinova för mikroelektronik och kvantteknik samt sammanlagt 70 miljoner euro i tillägg för att skala upp kvantdatorn till 300 kvantbitar. Under 2024–2027 genomförs ett pilotförsök med forskarutbildning, för vilket anvisas sammanlagt 90 miljoner euro. Det föreslås en permanent höjning av fullmakten för Finlands Akademis forskningsprojekt. Av tilläggsfinansieringen ska 30 miljoner euro riktas till forskningens flaggskepp, 10 miljoner euro till forskningens genomslag och 5 miljoner euro till den nationella forskningsinfrastrukturen. Den statliga finansieringen till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå samt forskning på universitetsnivå inom socialt arbete föreslås öka med 5 miljoner euro 2025–2027.

Enligt lagen om statlig finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet åren 2024–2030 och vårens ekonomiska prognos ska den statliga finansieringen till forsknings- och utvecklingsverksamhet uppgå till 2,9 miljarder euro 2025, 3,2 miljarder euro 2026 och 3,4 miljarder euro 2027. De ökade anslagen 2025–2027 har ännu inte fördelats enligt förvaltningsområde eller moment.  Avsikten är att riktlinjerna för fördelningen ska dras upp senare i samband med kommande budgetar och planer för de offentliga finanserna.

Tillväxten stöds också av ett tidsbundet investeringsprogram på 4 miljarder euro som ska genomföras under valperioden. Investeringsprogrammet ska finansieras med inkomster från försäljning av statlig egendom, genom att överkapitalisering av statsägda icke-börsnoterade bolag avvecklas och genom intäktsföring från Statens bostadsfond, vilket innebär att investeringsutgifterna inte ökar statens behov av upplåning under regeringsperioden. Finansministeriets budgetförslag och ramförslag innehåller ännu inte de åtgärder som ingår i investeringsprogrammet, och det har inte beaktats i utgifts- eller inkomstposterna. Investeringsprogrammet bereds i samband med den fortsatta beredningen av regeringens budgetproposition och ramarna för 2024–2027, och avsikten är att riktlinjer för de första åtgärderna ska dras upp vid regeringens budgetförhandlingar.

Regeringsprogrammets skattepolitiska linje har beaktats i inkomstposterna

Även regeringens skattepolitik syftar till att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Regeringens skattepolitik uppmuntrar till arbete och företagande samt stöder inhemskt ägande. Regeringen skärper inte beslutsbaserat den totala skattegraden.

År 2024 beräknas inkomsterna inom statens budgetekonomi uppgå till 77,0 miljarder euro, varav 68,2 miljarder euro är skatteinkomster. Under 2025–2027 ökar inkomsterna inom budgetekonomin med i genomsnitt 2 procent per år. År 2027 beräknas inkomsterna inom budgetekonomin uppgå till 82,5 miljarder euro, varav 74,3 miljarder utgörs av skatteinkomster.

Regeringsprogrammet innehåller både skatteåtgärder som ska träda i kraft 2024 och skatteåtgärder som avses träda i kraft senare under ramperioden. I överensstämmelse med regeringsprogrammet görs årligen en indexjustering i beskattningsgrunderna för skatten på förvärvsinkomster på samtliga inkomstnivåer. Beskattningen av arbete lindras stegvis under valperioden, framför allt för låg- och medelinkomsttagare. Arbetsinkomstavdraget höjs med cirka 100 miljoner euro per år, dvs. sammanlagt med cirka 400 miljoner euro. Detta minskar beskattningen av arbete före utgången av regeringsperioden med i genomsnitt nästan 0,5 procentenheter och med nästan 1 procentenhet vid årsinkomster på 20 000–25 000 euro.  År 2025 införs dessutom en barnförhöjning av arbetsinkomstavdraget.

År 2024 minskar skatteinkomsterna dessutom på grund av bland annat att den tillfälliga höjningen av hushållsavdraget förlängs, att det maximala insättningsbeloppet på aktiesparkonton höjs och att utjämningsreserveringen för jordbruket höjs. Alkoholbeskattningen ändras så att punktskatten på starka alkoholdrycker och viner höjs och punktskatten på öl sänks. Skatteinkomsterna ökar 2024 bland annat genom en fortsättning av den temporära höjningen på 2 procentenheter för den högsta skattegraden i statens inkomstskatteskala, genom en höjning av självrisken för resekostnadsavdraget och genom en omfördelning av det åldersbaserade höjda arbetsinkomstavdraget. Därtill kommer nikotinpåsar att börja omfattas av tobaksbeskattningen.

Punktskatten på drivmedel sänks vid ingången av 2024 för att kompensera för den genomsnittliga höjningen av bränslepriserna som följer av höjningen av distributionsskyldigheten enligt regeringsprogrammet. Detta leder till att intäkterna av punktskatten minskar med ungefär 160 miljoner euro. Ändringen i punktbeskattningen av bränslen är bestående. Dessutom sänks bränsleskattens koldioxidkomponent senare under regeringsperioden med 100 miljoner euro.

Till de ändringar som ökar skatteinkomsterna och som träder i kraft senare under ramperioden hör bland annat att de nyttigheter som omfattas av den nuvarande reducerade mervärdesskattesatsen på 10 procent överförs till skattesatsen på 14 procent från ingången av 2025, med undantag för tidningar och tidskrifter. Hit hör även höjningen av punktskatten på tobak och läskedrycker. Senare under ramperioden minskar skatteintäkterna bland annat på grund av sänkningen av fordonsskattens grundskatt och genom att inkontinensskydd, mensskydd och barnblöjor överförs till mervärdesskattesatsen på 14 procent. 

Den nedre gränsen för den allmänna fastighetsskattesatsen för mark till höjs till 1,3 procent år 2024. Höjningen påverkar beskattningen i de 245 kommuner där den allmänna fastighetsskattesatsen för tillfället är lägre. Ändringen ökar fastighetsskatteinkomsterna för mark i dessa kommuner, vilket stärker kommunernas ekonomi utan att försvaga den övergripande offentliga ekonomin.

Välfärdsområdenas ekonomi

Välfärdsområdena finansierar sin verksamhet i huvudsak med statlig finansiering. Välfärdsområdenas finansiering med allmän täckning uppgår enligt nuvarande uppskattning till cirka 24,6 miljarder euro år 2024 och till cirka 24,8 miljarder euro år 2027 enligt prisnivån år 2024. 

De ändringar av välfärdsområdenas uppgifter som man kommit överens om i regeringsprogrammet har beaktats i finansministeriets förslag. Regeringen har dessutom dragit upp riktlinjer för de ändringar som ska genomföras i fråga om finansieringsmodellen, så att minskningen blir 65 miljoner euro år 2027. 

I välfärdsområdenas finansiering har man beaktat de ändringar som gäller de lagstadgade uppgifterna och även ändringar som ska göras med stöd av lagen om välfärdsområdenas finansiering, såsom en höjning av nivån på grund av ökat servicebehov.
 
Jämfört med den ordinarie budgeten för 2023 ökar välfärdsområdenas finansiering med cirka 4 miljarder euro. Merparten av detta förklaras av en korrigering av finansieringsbasen utifrån den post på cirka 1,9 miljarder euro som betalades ut i december 2022, indexhöjningen 2024, som är cirka 0,8 miljarder euro, och en höjning på 289 miljoner euro orsakad av ökad efterfrågan på tjänster. Med ett anslag på 444 miljoner euro korrigeras dessutom skillnaden mellan kostnaderna och inkomsterna 2023 för de uppgifter som överförs till välfärdsområdena från kommunerna. I förslaget har man dock ännu inte beaktat den slutliga justeringen av de så kallade överföringskalkylerna för social- och hälsovården. Uppgifterna om justeringen finns tillgängliga först senare vid beredningen av budgeten och ramarna. Korrigeringen av överföringskalkylen kommer att inverka på anslagsnivån under momentet.

Under den senare hälften av ramperioden är det möjligt att justeringarna i efterhand i enlighet med lagen om välfärdsområdenas finansiering ökar behovet av statlig finansiering, trots de åtgärder för anpassning av kostnaderna som överenskommits i regeringsprogrammet. För efterhandsjusteringar och andra oväntade utgiftsbehov har det i den tekniska planen för de offentliga finanserna gjorts en ramreservering, som förblir oförändrad.

Den kommunala ekonomin

Till statsandelen för kommunal basservice anvisas 2,6 miljarder euro för 2024 och nivån ökar i och med reformen av arbets- och näringstjänsterna till 3,6 miljarder euro 2027. I indexjusteringen av statsandelen för kommunal basservice görs en besparing som motsvarar en procentenhet, som sänker statsandelen med 24 miljoner euro på 2024 års nivå och nominellt med ca 111 miljoner euro på 2027 års nivå. I kalkyleringen av statsandelen beaktas från och med 2025 regeringsprogrammets riktlinjer om integrationstjänster och sänkning av sysselsättningsanslagen. Beräkningen av statsandelen för basservice påverkas också av att de överförda kostnaderna och inkomsterna i samband med social- och hälsovårdsreformen justeras enligt de slutliga uppgifterna från 2022. Överföringarna kommer att preciseras medan beredningen pågår under hösten 2023. 

Höjningen av den nedre gränsen för fastighetsskattesatsen för mark stärker kommunernas ekonomi från 2024. 

Trots riskerna ser det ekonomiska läget ljust ut

Under början av året har den ekonomiska utvecklingen varit positivare än väntat. Rysslands anfallskrig, de geopolitiska riskerna och miljöriskerna skapar emellertid osäkerhet och ökar störningarna i ekonomin. Räntornas uppgång väntas avstanna, men de höga räntornas bromsande effekt på tillväxten syns ännu under slutet av året. De allvarligaste konsekvenserna av detta syns i den snabba minskningen av byggverksamheten jämfört med den höga nivån förra året. Det ekonomiska läget håller emellertid på att bli bättre och redan nästa år förväntas produktionen öka snabbare. 

Hushållens köpkraft stöds av löneförhöjningar och av att inflationen blir långsammare. Läget på arbetsmarknaden har försvagats en aning under sommaren, men sysselsättningen ligger fortsättningsvis på en god nivå. Hushållens konsumtion börjar öka igen. 

Svackan i byggnadsverksamheten verkar bli tillfällig eftersom det finns efterfrågan på nya bostäder. Det förekommer rekordmycket investeringsplaner i anslutning till energiomställningen.  Investeringarna kan rentav överraska oss positivt. Exporten har haft en svag utveckling då tillväxten inom euroområdet stannat upp. Detn internationella konjunkturläget håller emellertid på att bli bättre, vilket också sätter fart på Finlands export.

Beredningen av statsbudgeten och planen för de offentliga finanserna fortsätter

Behandlingen av budgetpropositionen för 2024:

  • 28.8.2023 Finansministeriets förslag till budget för 2024 och rambeslut för statsfinanserna publiceras på webben på adressen budjetti.vm.fi. 
  • 5–6.9.2023 Finansministeriets bilaterala förhandlingar med ministerierna
  • 19–20.9.2023 Regeringens budgetförhandlingar
  • 9.10.2023 Budgetpropositionen och planen för de offentliga finanserna behandlas i statsrådet

Budgetpropositionen publiceras på budjetti.vm.fi och planen för de offentliga finanserna på https://vm.fi/sv/ramarna-for-statsfinanserna

Ytterligare information: 
Jussi Lindgren, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 514, jussi.lindgren(at)gov.fi

Anslagsbesparingar och –tillägg i enlighet med bilaga B till regeringsprogrammet
Presentationsmaterialet från pressmötet
Finanspolitiken
beskattning budgetekonomi budgeter budgetförslag ekonomi ekonomi ekonomisk politik förslag förslag offentlig ekonomi samhällsekonomi statsbudgeter

Tutustu myös

Valtiovarainministeriön hallinnonalan talousarvioehdotus vuodelle 2026

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:8.8.2025 11.26

Valtiovarainministeri Riikka Purran budjettiehdotus vakauttaa velkasuhteen, budjetin alijäämä pienenee alle 10 miljardiin euroon

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:6.8.2025 18.24

Valtiovarainministeriö on aloittanut neuvottelut valtion ensi vuoden budjetista

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:6.8.2025 12.03

Valtiovarainministeri Riikka Purran puhe hallituksen tiedotustilaisuudessa ulko- ja turvallisuuspolitiikasta

FM
Tyyppi:Puhe Julkaisuajankohta:1.4.2025 14.24

IMF suosittaa Suomea kääntämään julkisen talouden velkasuhteen laskuun

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:21.1.2025 10.11

Kansainvälinen valuuttarahasto antaa tukensa hallituksen talouspoliittiselle linjalle

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:8.11.2024 14.09
Valtiovarainministeriö etusivu Valtiovarainministeriö

Snellmaninkatu 1 A, Helsinki

PL 28, 00023 Valtioneuvosto

Vaihde 0295 16001

Tietoa sivustosta

Tietosuoja

Saavutettavuusseloste

Sivukartta

Kysy ja anna palautetta

  • Etusivu
  • Vastuualueet
    • Talouspolitiikka
      • Talouspolitiikan lähtökohdat
        • Julkinen talous
        • Talouspolitiikan raamit
        • Finanssipolitiikka
        • Rakennepolitiikka
      • Valtiontalouden kehykset ja budjetti
        • Valtiontalouden kehykset
        • Valtion budjetti
          • Valtion budjetti lukuina
        • Laadinta- ja soveltamismääräykset
        • Yhteenvedot eduskunnan hyväksymistä talousarvioista
        • Hallituksen vuosikertomus ja valtion tilinpäätös
        • Kehys- ja budjettivalmistelun aikataulut
      • EU ja talous
        • Ecofin ja euroryhmä
        • Talouspolitiikan ohjausjakso
        • Finanssipoliittiset säännöt
        • Budjetti
          • Rahoituskehys
          • Omat varat
          • Vuotuinen talousarvio
          • Tilintarkastus ja vastuuvapaus
          • Petosten­torjunta
          • EU-varojen tarkastus
      • Valtiontalouden arviointi ja valvonta
        • Eduskunnan tarkastusvaliokunta
        • Valtiontalouden tarkastusvirasto
        • Luottoluokitukset
        • Suomen talous kansainvälisessä tarkastelussa
      • Kansainväliset rahoitusasiat
        • Euroalueen vakaus
          • Vakaudenhallinta
          • Eurokriisi
        • Maailmanpankki
        • Ilmastokoalitio
        • Kansainvälinen valuuttarahasto (IMF)
        • Euroopan investointipankki (EIP)
        • Euroopan jälleenrakennus- ja kehityspankki (EBRD)
        • Euroopan neuvoston kehityspankki (CEB)
        • Pohjoismaiset rahoituslaitokset
        • EU:n makrotaloudellinen apu
        • Pariisin klubi
      • Valtionavustukset
        • Materiaalipankki
        • Parlamentaarinen neuvottelukunta
        • Yhteiskehittämisen yhteistyöryhmä
    • Talousnäkymät
      • Talouden seuranta ja ennusteet
        • Julkisen talouden kuukausitiedot ja vastuiden raportointi
        • Tulotyöryhmä
        • Rakennusalan suhdanteet
      • Menetelmäkuvaukset
      • Talouden analyysit
    • Verotus
      • Verotusjärjestelmä
      • Henkilöverotus
        • Ansiotulojen verotus
        • Pääomatulojen verotus
        • Korkotulojen lähdeverotus
        • Perintö- ja lahjaverotus
        • Varainsiirtoverotus
      • Elinkeinoverotus
        • Yksityisen yrittäjän ja maataloudenharjoittajan verotus
        • Elinkeinoyhtymän osakkaan verotus
        • Yhteisön verotus
        • Luonnollisen henkilön tai kuolinpesän saaman osingon verotus
      • Kansainvälinen tuloverotus
        • Yhteistyö kansainvälisessä verotuksessa
        • Verosopimukset
      • Kiinteistöverotus
      • Arvonlisäverotus
        • Arvonlisävero osana EU:n tuloja
        • Vakuutusmaksuvero
      • Valmisteverotus
        • Alkoholiverotus
        • Tupakkaverotus
        • Virvoitusjuomien verotus
        • Energiaverotus
        • Ympäristöperusteinen verotus
        • Kaivosmineraaliverotus
      • Tieliikenteen verotus
        • Autovero
        • Ajoneuvovero
        • Polttoainemaksu
      • Tullitoimi
      • Verotuet
    • Rahoitusmarkkinat
      • Rahoitus­markkinoiden sääntely
        • Asiakkaan- ja sijoittajansuoja
        • Pääoma­markkinat
        • Pankkien toiminta
        • Arvopaperi­markkinat
        • Maksaminen
        • Seuraamus­järjestelmä
        • Uudet finanssi­teknologiat
      • Rahoitus­markkinoiden vakaus ja valvonta
        • Finanssivalvonta ja Euroopan finanssi­valvonta­järjestelmä
        • Makrovakaus
        • Kriisinhallinta
        • Varautuminen ja huolto­varmuus
      • Valtion rahoituspolitiikka
        • Valtion velanhallinta ja lainanottovaltuus
        • Valtiontakaukset ja valtiontakuut
        • Valtion eläkerahasto
        • Peruskorko
      • Rahanpesun ja terrorismin rahoittamisen estäminen
        • Estämistyö
        • Sääntely
    • Hallintopolitiikka
      • Hallintopolitiikan lähtökohdat ja tulevaisuus
        • Tulevaisuustyö ja hallintopolitiikan arvioinnit
        • Valtion ennakoiva ohjaus
        • Kansainvälinen toiminta
      • Julkisen hallinnon strategia
      • Avoimuus, luottamus ja etiikka
      • Julkinen johtaminen
        • Julkisen johtamisen arvopohja ja periaatteet
        • Yhteinen kehittäminen ja tilaisuudet
        • Johdon asema ja palvelussuhteet
        • Johdon valinta ja ura
        • Ylimmän johdon ja ministerien erityisavustajien sidonnaisuudet
        • Onnistumisen edellytykset
        • Tietojohtaminen
        • Valtionhallinnon johdon tuki
      • Hallinnon rakenteet ja ohjaus
        • Valtionhallinto
          • Valtionhallinnon ohjeet ja suositukset
        • Kuntahallinto
        • Valtion palveluiden saatavuuden ja toimintojen sijoittamisen lainsäädäntö
        • Hallinnon ohjaus
        • Virastoarvioinnit
      • Julkiset palvelut
      • Sisäinen valvonta ja riskienhallinta
        • Sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan koordinointi
        • Sisäinen tarkastus
        • Riskienhallinta
        • Sisäisen valvonnan arviointi
      • Valtion yhteiset palvelut
        • Kiinteistöt ja toimitilat
        • Hankinnat
        • Talous- ja henkilöstöhallinnon palvelut
        • Koulutuspalvelut
      • Julkisen hallinnon innovaatiot ja tuottavuus
      • Valtiontalouden hoito ja ohjaus
        • Valtion taloushallinto
        • Julkishallinnon ja -talouden tilintarkastuslautakunta
    • Hyvinvointialueet
      • Hyvinvointialueiden tehtävät ja toiminta
        • Hyvinvointi- ja yhteistyöalueet
        • Kuntien ja hyvinvointialueiden yhteistyö
        • Päätöksenteko
        • Ohjaus
        • Hyvinvointialue­neuvottelukunta
        • Asukkaiden osallistumis- ja vaikuttamiskeinot
      • Hyvinvointialueiden talous
        • Hyvinvointialueiden rahoitus
          • Rahoituslaskelmat
        • Lisärahoitus
        • Talousarvio ja -suunnitelma
        • Investoinnit
        • Talousraportointi
          • Yhteistyöryhmä
          • Talousraportoinnin ohjeita
      • Hyvinvointialueiden neuvottelut
    • Julkisen hallinnon ICT
      • Julkisen hallinnon digitalisaatio
        • Elämäntapahtumalähtöinen digitalisaatio
          • Elämäntapahtumalähtöisen digitalisaation edistämisohjelma
            • Usein kysyttyjä kysymyksiä ja vastauksia elämäntapahtumalähtöisestä digitalisaatiosta
          • Edesmenneen omaisen asioiden vaivaton hoito
            • Kysymyksiä ja vastauksia edesmenneen omaisen asioiden vaivaton hoito -ohjelmasta
        • Digipalvelulaki
        • Digitaalisten asiointipalvelujen tiekartta
        • Digitaalisten palveluiden laatu ja toimintatavat
        • Tekoäly ja ja kehittyvät teknologiat
          • Ohjeistus generatiivisen tekoälyn hyödyntämisestä julkisessa hallinnossa
          • Robotisaatiohaut
        • Digi arkeen -neuvottelukunta
          • Digi arkeen -toimintakertomus
        • Julkishallinnon digitaaliset palvelut
          • Palvelut kansalaisille ja yrityksille
          • Infrastruktuuripalvelut hallinnolle
        • Digitaalisen viranomaisviestinnän ensisijaisuus
          • Kysymyksiä ja vastauksia digitaalisen viranomaisviestinnän ensisijaisuudesta
      • Tietopolitiikka ja tiedonhallinta
        • Tietopolitiikka
          • Tietopoliittinen selonteko
            • Taustapaperit
          • Tiedonhallintalaki
          • Avoin tieto
          • Tekoälyn eettinen ohjeistus
          • Yhteentoimiva Eurooppa
            • Kysymyksiä ja vastauksia Yhteentoimiva Eurooppa -asetuksesta
        • Julkisen hallinnon tiedonhallinnan ohjaus
          • Tiedonhallinnan yhteistyöryhmät
          • Julkisen hallinnon tiedonhallintakartta
          • Tiedonhallintalain lausuntomenettely
            • Usein kysytyt kysymykset tiedonhallintalain lausuntomenettelystä
          • ICT-hankehallinta ja Hankesalkkupalvelu
        • Hallitusohjelmahankkeet
          • Tiedon hyödyntäminen ja avaaminen
      • Palveluiden ja turvallisuuden ohjaus
        • Turvallisuusverkkotoiminta
        • Digitaalisen turvallisuuden kehittäminen
        • Digitaalisen turvallisuuden ohjaus
        • Valtion yhteiset tieto- ja viestintätekniset palvelut
          • Yhteisten palvelujen käyttövelvollisuus ja palvelujen ohjaus
          • Valtion tieto- ja viestintätekniikkakeskus Valtori ja Valtorin tulosohjaus
        • Pilvipalvelujen hyödyntäminen julkisessa hallinnossa
      • EU ja kansainvälinen yhteistyö
        • Kansainväliset vertailut
        • Nordic Institute for Interoperability Solutions -instituutti
      • Tiedonhallintalautakunta
    • Kunta-asiat
      • Kuntalainsäädäntö
        • Kuntien itsehallinto ja päätöksenteko
        • Kuntarakenne
          • Kuntajaon muuttaminen
          • Vireillepano ja valmistelu
            • Yhdistymisprosessi
            • Osaliitokset
            • Erityinen kuntajakoselvitys
          • Päätöksenteko
          • Avustus kuntien yhdistymisselvityksiin
          • Kuntien yhdistymisen taloudellinen tuki
        • Kuntien henkilöstö
      • Kuntien tehtävät ja toiminta
        • Kuntien tuottavuus ja digitalisaatio
        • Kuntien digitalisaation kannustinjärjestelmä
          • Suunnittelun tueksi - digikannustinavustukset
          • Kuntien digikannustinavustukset 2022
          • Kuntien digikannustinavustukset 2021
          • Kuntien digikannustinavustukset 2020
          • Kuntien digikannustinavustukset 2019
          • Kuntien digihankkeet
        • Valtion ja kuntien yhteistyö
          • Kuntatalouden ja -hallinnon neuvottelukunta
          • Peruspalvelujen arviointi
        • Kansainvälinen yhteistyö
      • Kuntatalous
        • Kuntatalouden seuranta ja arviointi
          • Kuntien tilinpäätöstiedot ja tilinpäätöskortti
          • Talousarviot ja -suunnitelmat sekä talouden suunnittelukehikko
          • Erityisen vaikeassa taloudellisessa asemassa olevat kunnat
        • Kuntatalousohjelma
        • Säädösvalmistelun kuntavaikutusten arviointi
        • Talousraportointi
          • Yhteistyöryhmä
          • Talousraportoinnin ohjeita
        • Valtionosuudet ja kotikuntakorvaukset
          • Kunnan peruspalvelujen valtionosuus
          • Valtionosuuslaskelmia
          • Esi- ja perusopetuksen kotikuntakorvaukset
          • Harkinnanvarainen valtionosuuden korotus
          • Kysymyksiä ja vastauksia kuntien valtionosuuksista ja sote-siirtolaskelmasta
        • Korvaus sote- ja pelastustoimen uudistuksen omaisuusjärjestelyistä kunnalle aiheutuvista kustannuksista
        • Pidennyksen hakeminen alijäämän kattamiskaudelle
        • Kuntien koronatuet
        • Kirjanpitolautakunnan hyvinvointialue- ja kuntajaosto
    • Valtio työnantajana
      • Sopimustoiminta
        • Työrauha
        • Paikallinen sopimustoiminta
        • Luottamusmiestoiminta
        • Työsuojelu
        • Yhteistoiminta
        • Tilastoyhteistyö
      • Valtion virka- ja työehtosopimukset
        • Sopimukset
      • Virka- ja työehdot
        • Palkkaus, kannustejärjestelmät
          • Valtion palkkausjärjestelmä
          • Tulospalkkaus
          • Henkilöstörahastot
        • Työajat
        • Vuosilomat
        • Virkamatkat
        • Poissaolot
        • Luontoisedut
        • Työterveyshuolto
        • Henkilöstöhallinnon asiakirjat
      • Ohjeet, määräykset ja suositukset
        • Muut henkilöstöhallinnon asiakirjat
      • Virkamiesoikeus
        • Muutoksen johtaminen
        • Oikeustapaukset
          • Irtisanominen kollektiiviperusteella
          • Irtisanominen yksilöperusteella
          • Kirjallinen varoitus
          • Korvausvaatimus
          • Lomauttaminen
          • Virantoimituksesta pidättäminen
          • Virkasuhteen purkaminen
          • Muu aihe
        • Valittaminen virkamiestä koskevasta päätöksestä
      • Arvot ja virkamiesetiikka
        • Valtion virkamieseettinen neuvottelukunta
      • Henkilöstöjohtamisen tuki
        • Valtion henkilöstöstrategia
        • Henkilöstösuunnittelu
        • Monipaikkainen työ valtiolla
        • Rekrytointi
        • Osaamisen kehittäminen
        • Henkilökierto ja virkamiesvaihto
        • Tasa-arvo ja yhdenvertaisuus
        • Työkalut ja menetelmät
        • Työ 2.0
        • Valtion virka-ansiomerkit
      • Valtion henkilöstö tilastoina
  • Ajankohtaista
    • Tiedotteet ja uutiset
    • Kolumnit
    • Puheet
    • Päätökset
    • Uutiskirjeet
    • Tapahtumat
    • Ajankohtaiset teemat
      • Hallitusneuvottelut 2023
      • Virkamiespuheenvuoro
        • Virkamiespuheenvuoron taustamuistiot
      • Meno- ja rakennekartoitus sekä verokartoitus
      • Venäjän hyökkäys Ukrainaan
      • Pohjoismainen yhteistyö
        • Digitalisaatioministerineuvosto MR-Digital
        • Maailman sujuvinta maiden välistä arkea ja liikkuvuutta digitalisaation avulla
      • Suomen kestävän kasvun ohjelma
        • EU:n elpymisväline
          • Elpymis- ja palautumistukiväline
          • Muut ohjelmat
        • Suomen elpymis- ja palautumis­suunnitelma
          • Vihreä siirtymä
          • Digitalisaatio
          • Työllisyys ja osaaminen
          • Sosiaali- ja terveyspalvelut
          • REPowerEU
        • Valmistelun eteneminen
        • Keskeiset termit
      • Digitaalinen euro
      • Pääomamarkkina­unionin syventäminen
      • Pankkiunionin syventäminen
      • Päivittäismaksamisen turvaaminen
    • Tulevat julkistukset
    • VM sosiaalisessa mediassa
    • Tilaa aineistoja
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
    • Digiesteiden purkaminen
    • Digitoimisto
      • Yhteistyöryhmät
      • Digisalkku
      • EU:n digisäädökset
    • Hankinta-Suomi
      • Ajankohtaista ohjelmasta
        • Vuoden hankintayksikkö
      • Työkalut, oppaat ja selvitykset
      • Tilaisuudet ja kokoukset
        • Hankintayksikköverkostot
        • ICT-kohtaamo
        • Tutkijaverkosto
      • Ohjelmakausi 2019-2023
        • Strateginen johtaminen
        • Hankintataitojen kehittäminen
        • Tiedolla johtaminen ja vaikuttavuus
        • Toimivat hankinnat
        • Innovaatiot
        • Taloudellinen kestävyys
        • Sosiaalinen kestävyys
        • Ekologinen kestävyys
      • Kansallinen julkisten hankintojen tietovaranto
    • Hyvinvointialueiden rahoitusmallin kehittäminen
    • Julkiset tilat Suomi -ohjelma
    • Kiinteistöverouudistus
      • Usein kysyttyä kiinteistöverouudistuksesta
      • Aiempaa valmistelumateriaalia
    • Kuntien normien keventäminen ja kuntakokeilut
      • Norminpurkuehdotukset
    • Kustannus­vaikuttavuuden osaamis­keskus
      • Perustiedot hankkeesta
    • Pankki­palvelujen saatavuus
    • Rahapelijärjestelmän uudistuksen toimeenpanohanke
    • Sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan kehittäminen
    • Teknologianeuvottelu­kunta
      • Teknologiapolitiikan toimeenpanon seuranta
    • Työllisyystavoitteiden seuranta
    • Uudistetun eIDAS-asetuksen kansallisen täytäntöönpanon hanke
      • Eurooppalainen lompakkosovellus
        • Kysymyksiä ja vastauksia eurooppalaisesta lompakkosovelluksesta
        • Eurooppalaisten lompakkosovellusten pilotointi
    • Valtion aluehallinnon uudistus
      • Lupa-, ohjaus- ja valvontaviraston toimeenpanohanke
    • Valtion palvelu- ja toimitilaverkon uudistaminen 2020-luvulla
      • Kysymyksiä ja vastauksia valtion palvelu- ja toimitilaverkon uudistamisesta
      • Uudistuksen eteneminen alueilla
      • Yhteisten työympäristöjen konseptikokonaisuus
    • Valtionhallinnon tuottavuusohjelma
    • Valtionosuusuudistus
  • Julkaisut
    • Verkkojulkaisut
      • Valtion matkustussääntö
      • Testi
  • Ministeriö
    • Tehtävä ja strategiset tavoitteet
    • Johto ja organisaatio
      • Ministerit
        • Valtiovarainministeri
        • Kunta- ja alueministeri
        • Elinkeinoministeri
      • Virkamiesjohto
      • Osastot
    • Lautakunnat
      • Tiedonhallinta­lautakunta
        • Tiedonhallintalautakunnan kokoonpano
        • Tiedonhallintalautakunnan jaostot
        • Tiedonhallintalautakunnan ajankohtaiset aineistot
        • Kysymyksiä ja vastauksia tiedonhallintalaista
      • Tuottavuuslautakunta
        • Lautakunnan jäsenet
    • Hallinnonala
      • Virastot
      • Yhtiöt ja liikelaitokset
      • Rahastot
      • Hallinnonalan ohjausasiakirjat
      • Toimialan kunniamerkit
    • Valmiusasiat
      • Valmiuslaki
      • Yhteiskunnan turvallisuusstrategia
      • Kyberturvallisuusstrategia
    • Talous
    • Ilmoittajansuojelu
    • Ministeriö työpaikkana
      • Valtiovarainministeriö työpaikkana
      • Avoimet työpaikat
      • Tutustu työhömme
      • Uratarinat
        • Tiia Jalonen avaa valtion budjetin kaikille näkyväksi
        • Nico Käräjäoja kehittää sujuvampia digitaalisia palveluja
        • Laura Pitkänen toimii tietoyksikön päällikkönä
        • Emilia Rajaniemi aloitti uuden uran VM:ssä
        • Ville Koponen kehittää ja valmistelee kuntiin ja alueisiin liittyvää lainsäädäntöä
        • Katju Holkeri edistää avointa hallintoa ja demokratiaa
        • Sara Hellemaa arvioi ilmasto- ja luontopolitiikan vaikutuksia talouteen
      • Harjoittelijaksi ministeriöön
      • Virka- ja työehtosopimukset
    • Historiaa
    • Yhteystiedot ja asiointi
  • Yhteystiedot
    • Henkilöhaku
    • VM:n viestintä
    • Asiakirjajulkisuuskuvaus

Yhteystiedot