Budgetförslag
Finansminister Riikka Purras budgetförslag verkställer beslut som stärker de offentliga finanserna

Finansministeriets förslag till statsbudget för 2024 och ramarna för 2024–2027 säkerställer genomförandet av riktlinjerna i regeringsprogrammet. Slutsumman i budgetpropositionen för 2024 uppgår till 87,2 miljarder euro. Förslaget har ett underskott på 10,1 miljarder euro. Det slutliga budgetbeloppet är 3,7 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2023, inklusive den första tilläggsbudgeten. Förslaget till statsbudget offentliggörs i sin helhet på adressen budjetti.vm.fi måndagen den 28 augusti. Samtidigt publiceras också finansministeriets förslag till rambeslut för statsfinanserna.

Målet är att vända skuldtrenden

Utgångspunkten för Petteri Orpos regerings ekonomi- och finanspolitik är att välfärdssamhället tryggas också för kommande generationer. Målet för finanspolitiken är att stärka de offentliga finanserna och vända skuldtrenden i Finland. Regeringen har i sitt program förbundit sig till att stärka de offentliga finanserna med en åtgärdshelhet som stärker de offentliga finanserna med 6 miljarder euro netto, på 2027 års nivå. De direkta anpassningsåtgärderna uppgår till drygt 4 miljarder euro netto på 2027 års nivå. Genom sysselsättningsfrämjande åtgärder eftersträvas dessutom en förstärkning på nästan 2 miljarder euro på 2027 års nivå.

Genom anpassningsåtgärderna som fastställs i regeringsprogrammet vänder de offentliga finansernas utveckling, men anpassningen måste fortsätta också efter denna valperiod.

Ramsystemet för statsfinanserna är ett centralt verktyg för styrning av regeringens finanspolitik och utgör grunden för en trovärdig ekonomisk politik. Regeringen har förbundit sig till ett ramförfarande som gäller utgifterna i statsfinanserna. Regeringsprogrammets skrivningar och andra åtgärder genomförs inom de gränser som ramen för valperioden tillåter.

I finansministeriets förslag till budget för 2024 och ramarna för 2024–2027 har man beaktat de besparingar och utgiftsökningar som anges i bilaga B till regeringsprogrammet, till den del konsekvenserna berör statens budgetekonomi. Tidpunkten för besparingarna har omvärderats och preciserats för vissa besparingars del. Dessa slags situationer förekommer närmast i samband med helheter som är de mest besvärliga med tanke på lagberedningen eller det tekniska genomförandet. Konsekvensbedömningarna av åtgärderna har preciserats till vissa delar, såväl för statens budgetekonomis del som för hela den offentliga ekonomin. Bedömningarna kommer att preciseras ytterligare i takt med budget- och ramberedningen samt beredningen av regeringspropositioner, men man håller fast vid den ekonomiska helhet som anges i bilaga B till regeringsprogrammet.
 
Budgetförslaget för 2024 beaktar de utgiftslinjer som räknas upp i bilaga B till regeringsprogrammet och som genererar en spareffekt på knappt en miljard euro netto inom statens budgetekonomi. Utgiftsbesluten i regeringsprogrammet kommer i slutet av ramperioden år 2027 att ha en effekt på drygt 2 miljarder euro enligt prisnivån 2024, och 2,5 miljarder euro nominellt. Fördelningen presenteras mer detaljerat i bilagan.

Budgetförslaget för 2024 har ett underskott på cirka 10 miljarder euro

Slutsumman i budgetpropositionen för 2024 uppgår till 87,2 miljarder euro. Det är 3,7 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2023, inklusive den första tilläggsbudgeten. Ökningen av anslagsnivån jämfört med 2023 förklaras framför allt av ändringar i den statliga finansieringen av välfärdsområdena. 

Utvecklingen går emellertid mot mer balanserade statsfinanser, eftersom de anslag som föreslås för 2024 är 1,1 miljarder euro mindre än i den tekniska planen för de offentliga finanserna våren 2023.

Finansministeriets budgetförslag för 2024 har ett underskott på 10,1 miljarder euro. Underskottet är 1,5 miljarder euro mindre än vad som uppskattades i den tekniska planen för de offentliga finanserna i våras.

Enligt prisnivån 2024 minskar statens budgetutgifter med 1,1–2,0 miljarder euro per år jämfört med vårens tekniska ram. Även underskottet i statens budgetekonomi är 1,3–2,7 miljarder euro mindre än vad som uppskattades våren 2023.

Utgifterna inom statens budgetekonomi beräknas under ramperioden 2024–2027 uppgå till i genomsnitt 86,6 miljarder euro enligt prisnivån 2024. År 2027 beräknas utgifterna i budgeten uppgå till 86,4 miljarder euro enligt prisnivån 2024, vilket är cirka 2 miljarder euro mindre än i den tekniska planen för de offentliga finanserna i våras.

Åren 2024–2027 beräknas underskottet i statens budgetekonomi vara i genomsnitt 9,8 miljarder euro, medan det årliga underskottet i den tekniska planen för de offentliga finanserna i våras var i genomsnitt 11,7 miljarder euro.

Det minskade underskottet syns också i form av mindre ränteutgifter för statsskulden. I finansministeriets förslag sänks kalkylen för ränteutgifterna årligen med 0,2–0,3 miljarder euro. De årliga ränteutgifterna beräknas uppgå till 3,2 miljarder euro 2024–2026 och till 3,6 miljarder euro 2027.

Inkomster, utgifter och balans i statens budgetekonomi, miljarder euro

* Utgifterna har omräknats till gängse priser med hjälp av finansministeriets prisindexprognos, som ger en riktgivande uppskattning av prisutvecklingen under ramperioden.

Satsningar på tillväxt

I enlighet med lagen om statlig finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet innehåller finansministeriets budgetförslag tillägg till den statliga FoU-finansieringen 2024. Enligt lagen ökar totalbeloppet av fullmakter och anslag för FoU-verksamhet i budgeten så att det 2030 motsvarar 1,2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Det tillägg som ska anvisas i enlighet med lagen är cirka 260 miljoner euro. Tilläggsfinansiering riktas särskilt till stöd för företagens FoU-verksamhet och till nationell motfinansiering av EU-projekt. Fullmakten för Business Finlands FoU-finansiering höjs med 110 miljoner euro och lånen för forsknings- och innovationsverksamhet med 10 miljoner euro 2024–2027. Högskolor och statliga forskningsinstitut anvisas 40 miljoner euro per år för den nationella motfinansieringen av EU-projekt. I Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s specialunderstöd och allmänna understöd föreslås under ramperioden 2024–2027 sammanlagt 79 miljoner euro i tillägg för att skaffa och ta i bruk gemensamma anordningar i pilotmiljön Kvanttinova för mikroelektronik och kvantteknik samt sammanlagt 70 miljoner euro i tillägg för att skala upp kvantdatorn till 300 kvantbitar. Under 2024–2027 genomförs ett pilotförsök med forskarutbildning, för vilket anvisas sammanlagt 90 miljoner euro. Det föreslås en permanent höjning av fullmakten för Finlands Akademis forskningsprojekt. Av tilläggsfinansieringen ska 30 miljoner euro riktas till forskningens flaggskepp, 10 miljoner euro till forskningens genomslag och 5 miljoner euro till den nationella forskningsinfrastrukturen. Den statliga finansieringen till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå samt forskning på universitetsnivå inom socialt arbete föreslås öka med 5 miljoner euro 2025–2027.

Enligt lagen om statlig finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet åren 2024–2030 och vårens ekonomiska prognos ska den statliga finansieringen till forsknings- och utvecklingsverksamhet uppgå till 2,9 miljarder euro 2025, 3,2 miljarder euro 2026 och 3,4 miljarder euro 2027. De ökade anslagen 2025–2027 har ännu inte fördelats enligt förvaltningsområde eller moment.  Avsikten är att riktlinjerna för fördelningen ska dras upp senare i samband med kommande budgetar och planer för de offentliga finanserna.

Tillväxten stöds också av ett tidsbundet investeringsprogram på 4 miljarder euro som ska genomföras under valperioden. Investeringsprogrammet ska finansieras med inkomster från försäljning av statlig egendom, genom att överkapitalisering av statsägda icke-börsnoterade bolag avvecklas och genom intäktsföring från Statens bostadsfond, vilket innebär att investeringsutgifterna inte ökar statens behov av upplåning under regeringsperioden. Finansministeriets budgetförslag och ramförslag innehåller ännu inte de åtgärder som ingår i investeringsprogrammet, och det har inte beaktats i utgifts- eller inkomstposterna. Investeringsprogrammet bereds i samband med den fortsatta beredningen av regeringens budgetproposition och ramarna för 2024–2027, och avsikten är att riktlinjer för de första åtgärderna ska dras upp vid regeringens budgetförhandlingar.

Regeringsprogrammets skattepolitiska linje har beaktats i inkomstposterna

Även regeringens skattepolitik syftar till att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Regeringens skattepolitik uppmuntrar till arbete och företagande samt stöder inhemskt ägande. Regeringen skärper inte beslutsbaserat den totala skattegraden.

År 2024 beräknas inkomsterna inom statens budgetekonomi uppgå till 77,0 miljarder euro, varav 68,2 miljarder euro är skatteinkomster. Under 2025–2027 ökar inkomsterna inom budgetekonomin med i genomsnitt 2 procent per år. År 2027 beräknas inkomsterna inom budgetekonomin uppgå till 82,5 miljarder euro, varav 74,3 miljarder utgörs av skatteinkomster.

Regeringsprogrammet innehåller både skatteåtgärder som ska träda i kraft 2024 och skatteåtgärder som avses träda i kraft senare under ramperioden. I överensstämmelse med regeringsprogrammet görs årligen en indexjustering i beskattningsgrunderna för skatten på förvärvsinkomster på samtliga inkomstnivåer. Beskattningen av arbete lindras stegvis under valperioden, framför allt för låg- och medelinkomsttagare. Arbetsinkomstavdraget höjs med cirka 100 miljoner euro per år, dvs. sammanlagt med cirka 400 miljoner euro. Detta minskar beskattningen av arbete före utgången av regeringsperioden med i genomsnitt nästan 0,5 procentenheter och med nästan 1 procentenhet vid årsinkomster på 20 000–25 000 euro.  År 2025 införs dessutom en barnförhöjning av arbetsinkomstavdraget.

År 2024 minskar skatteinkomsterna dessutom på grund av bland annat att den tillfälliga höjningen av hushållsavdraget förlängs, att det maximala insättningsbeloppet på aktiesparkonton höjs och att utjämningsreserveringen för jordbruket höjs. Alkoholbeskattningen ändras så att punktskatten på starka alkoholdrycker och viner höjs och punktskatten på öl sänks. Skatteinkomsterna ökar 2024 bland annat genom en fortsättning av den temporära höjningen på 2 procentenheter för den högsta skattegraden i statens inkomstskatteskala, genom en höjning av självrisken för resekostnadsavdraget och genom en omfördelning av det åldersbaserade höjda arbetsinkomstavdraget. Därtill kommer nikotinpåsar att börja omfattas av tobaksbeskattningen.

Punktskatten på drivmedel sänks vid ingången av 2024 för att kompensera för den genomsnittliga höjningen av bränslepriserna som följer av höjningen av distributionsskyldigheten enligt regeringsprogrammet. Detta leder till att intäkterna av punktskatten minskar med ungefär 160 miljoner euro. Ändringen i punktbeskattningen av bränslen är bestående. Dessutom sänks bränsleskattens koldioxidkomponent senare under regeringsperioden med 100 miljoner euro.

Till de ändringar som ökar skatteinkomsterna och som träder i kraft senare under ramperioden hör bland annat att de nyttigheter som omfattas av den nuvarande reducerade mervärdesskattesatsen på 10 procent överförs till skattesatsen på 14 procent från ingången av 2025, med undantag för tidningar och tidskrifter. Hit hör även höjningen av punktskatten på tobak och läskedrycker. Senare under ramperioden minskar skatteintäkterna bland annat på grund av sänkningen av fordonsskattens grundskatt och genom att inkontinensskydd, mensskydd och barnblöjor överförs till mervärdesskattesatsen på 14 procent. 

Den nedre gränsen för den allmänna fastighetsskattesatsen för mark till höjs till 1,3 procent år 2024. Höjningen påverkar beskattningen i de 245 kommuner där den allmänna fastighetsskattesatsen för tillfället är lägre. Ändringen ökar fastighetsskatteinkomsterna för mark i dessa kommuner, vilket stärker kommunernas ekonomi utan att försvaga den övergripande offentliga ekonomin.

Välfärdsområdenas ekonomi

Välfärdsområdena finansierar sin verksamhet i huvudsak med statlig finansiering. Välfärdsområdenas finansiering med allmän täckning uppgår enligt nuvarande uppskattning till cirka 24,6 miljarder euro år 2024 och till cirka 24,8 miljarder euro år 2027 enligt prisnivån år 2024. 

De ändringar av välfärdsområdenas uppgifter som man kommit överens om i regeringsprogrammet har beaktats i finansministeriets förslag. Regeringen har dessutom dragit upp riktlinjer för de ändringar som ska genomföras i fråga om finansieringsmodellen, så att minskningen blir 65 miljoner euro år 2027. 

I välfärdsområdenas finansiering har man beaktat de ändringar som gäller de lagstadgade uppgifterna och även ändringar som ska göras med stöd av lagen om välfärdsområdenas finansiering, såsom en höjning av nivån på grund av ökat servicebehov.
 
Jämfört med den ordinarie budgeten för 2023 ökar välfärdsområdenas finansiering med cirka 4 miljarder euro. Merparten av detta förklaras av en korrigering av finansieringsbasen utifrån den post på cirka 1,9 miljarder euro som betalades ut i december 2022, indexhöjningen 2024, som är cirka 0,8 miljarder euro, och en höjning på 289 miljoner euro orsakad av ökad efterfrågan på tjänster. Med ett anslag på 444 miljoner euro korrigeras dessutom skillnaden mellan kostnaderna och inkomsterna 2023 för de uppgifter som överförs till välfärdsområdena från kommunerna. I förslaget har man dock ännu inte beaktat den slutliga justeringen av de så kallade överföringskalkylerna för social- och hälsovården. Uppgifterna om justeringen finns tillgängliga först senare vid beredningen av budgeten och ramarna. Korrigeringen av överföringskalkylen kommer att inverka på anslagsnivån under momentet.

Under den senare hälften av ramperioden är det möjligt att justeringarna i efterhand i enlighet med lagen om välfärdsområdenas finansiering ökar behovet av statlig finansiering, trots de åtgärder för anpassning av kostnaderna som överenskommits i regeringsprogrammet. För efterhandsjusteringar och andra oväntade utgiftsbehov har det i den tekniska planen för de offentliga finanserna gjorts en ramreservering, som förblir oförändrad.

Den kommunala ekonomin

Till statsandelen för kommunal basservice anvisas 2,6 miljarder euro för 2024 och nivån ökar i och med reformen av arbets- och näringstjänsterna till 3,6 miljarder euro 2027. I indexjusteringen av statsandelen för kommunal basservice görs en besparing som motsvarar en procentenhet, som sänker statsandelen med 24 miljoner euro på 2024 års nivå och nominellt med ca 111 miljoner euro på 2027 års nivå. I kalkyleringen av statsandelen beaktas från och med 2025 regeringsprogrammets riktlinjer om integrationstjänster och sänkning av sysselsättningsanslagen. Beräkningen av statsandelen för basservice påverkas också av att de överförda kostnaderna och inkomsterna i samband med social- och hälsovårdsreformen justeras enligt de slutliga uppgifterna från 2022. Överföringarna kommer att preciseras medan beredningen pågår under hösten 2023. 

Höjningen av den nedre gränsen för fastighetsskattesatsen för mark stärker kommunernas ekonomi från 2024. 

Trots riskerna ser det ekonomiska läget ljust ut

Under början av året har den ekonomiska utvecklingen varit positivare än väntat. Rysslands anfallskrig, de geopolitiska riskerna och miljöriskerna skapar emellertid osäkerhet och ökar störningarna i ekonomin. Räntornas uppgång väntas avstanna, men de höga räntornas bromsande effekt på tillväxten syns ännu under slutet av året. De allvarligaste konsekvenserna av detta syns i den snabba minskningen av byggverksamheten jämfört med den höga nivån förra året. Det ekonomiska läget håller emellertid på att bli bättre och redan nästa år förväntas produktionen öka snabbare. 

Hushållens köpkraft stöds av löneförhöjningar och av att inflationen blir långsammare. Läget på arbetsmarknaden har försvagats en aning under sommaren, men sysselsättningen ligger fortsättningsvis på en god nivå. Hushållens konsumtion börjar öka igen. 

Svackan i byggnadsverksamheten verkar bli tillfällig eftersom det finns efterfrågan på nya bostäder. Det förekommer rekordmycket investeringsplaner i anslutning till energiomställningen.  Investeringarna kan rentav överraska oss positivt. Exporten har haft en svag utveckling då tillväxten inom euroområdet stannat upp. Detn internationella konjunkturläget håller emellertid på att bli bättre, vilket också sätter fart på Finlands export.

Beredningen av statsbudgeten och planen för de offentliga finanserna fortsätter

Behandlingen av budgetpropositionen för 2024:

• 28.8.2023 Finansministeriets förslag till budget för 2024 och rambeslut för statsfinanserna publiceras på webben på adressen budjetti.vm.fi. 
• 5–6.9.2023 Finansministeriets bilaterala förhandlingar med ministerierna
• 19–20.9.2023 Regeringens budgetförhandlingar
• 9.10.2023 Budgetpropositionen och planen för de offentliga finanserna behandlas i statsrådet

Budgetpropositionen publiceras på budjetti.vm.fi och planen för de offentliga finanserna på https://vm.fi/sv/ramarna-for-statsfinanserna

Ytterligare information: 
Jussi Lindgren, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 514, jussi.lindgren(at)gov.fi