Förändring på gång: Forskare får tillgång till information av högre kvalitet
Ryhti-projektet bygger upp en framtid där kunskap blir mer tillgängligt. Informationen om den byggda miljön är utspridd, men i framtiden kommer uppgifterna att finnas samlade i ett och samma datasystem för den byggda miljön. Detta gagnar till exempel forskare som analyserar samhällsstrukturen och den byggda miljön i övrigt.
En omfattande förändring är på gång. I den här serien i Ryhti-nyhetsbrevet förklarar vi vad det innebär i praktiken. Det nya datasystemet för den byggda miljön tas i bruk 2024 då även de lagar som gäller datasystemet träder i kraft. Arbetet fortsätter också efter Ryhti-projektet genom en övergångsperiod 2025–2029 då datasystemet införs i större omfattning och nya innehåll läggs till i det. Fram till 2030 hoppas vi på en etablerad digitalisering av data och att omställningen har gett upphov till flera fortsatta tillämpningar. Då kommer vi att ha en byggd miljö som skapar välfärd och som baserar sig på världens bästa kunskap.
Omställningen främjar till exempel planläggningsarbetet, uppföljningen av planläggningen, företagens planering av affärsverksamhet, räddningsarbetet, säkerheten och beskattningen. Förändringen ger också bättre information till stöd för olika utredningar. Men vad innebär förändringen i praktiken särskilt för forskare?
Effektivare forskning om den byggda miljön
Forskare och de som producerar utredningar behöver information om den byggda miljön för att till exempel kunna analysera hur samhällsstrukturen förändras. Vi behöver allt mer detaljerad information om bland annat klimat- och miljökonsekvenserna av planer eller byggnader som är under planering, samt prognoser om befolkningsstrukturens utveckling.
Forskarnas arbete är utmanande eftersom det är svårt att sammanföra och jämföra information som är utspridd på olika ställen. Informationen är ofta bristfällig och forskarna är tvungna att ägna mycket tid åt att samla uppgifter. Största delen av plan- och byggnadsinformationen kommer från öppna material på internet. Ofta är informationen inte tillräcklig, och forskaren blir tvungen att kontakta kommunerna direkt.
De olika kommunernas material är inte enhetligt sinsemellan, vilket utgör ett problem för forskaren. Det är svårt att jämföra regionerna i Finland med varandra, för att inte tala om internationell jämförbarhet.
I framtiden kommer datasystemet för den byggda miljön att tillhandahålla de uppdaterade planerna och byggnadsuppgifterna. Materialet kommer då att vara i en enhetlig och maskinläsbar form som även går att tillämpas internationellt, och det kommer också att kunna delas med andra aktörer.
Den digitala omställningen effektiviserar forskningen, och tack vare att den inbördes utvärderingen underlättas förbättras forskningens kvalitet och metoderna utvecklas. Framför allt kommer forskaren att kunna producera information av högre kvalitet till stöd för beslutsfattandet.
Att kombinera planinformation med information producerat av medborgare intresserar forskare
Pilvi Nummi, forskardoktor vid Aalto-universitetet, undersöker medborgarnas deltagande i planeringen av markanvändningen. Forskaren intresserar sig i synnerhet för elektroniskt deltagande.
”I min forskning blir planinformation som baserar sig på datamodeller särskilt intressant då den information som parterna producerar kan kopplas till planeringslösningarna. Vi kunde till exempel undersöka hur åsikter som samlats in på olika sätt och så kallad erfarenhetsbaserad kunskap har påverkat planeringen”, säger Nummi.
”Det förutsätter information om planens livscykel och de planeringslösningar som fattats i olika skeden. Detta är information som kompletterar den officiella planinformationen, men modellen för planinformation gör det också möjligt att lagra informationen som en del av uppgifterna om planen. Huruvida kommunerna kommer att lagra sådan information är en annan fråga. Jag tror att en del av kommunerna kommer att luta åt det hållet”, säger Nummi.
”Även planerarna är intresserade av att foga responsen på planerna till det planmaterial som finns i form av datamodeller. Vid sidan av den officiella responsen på planerna kan man också ta in information som samlats in på annat sätt, till exempel information om kvalitetsfaktorer, viktiga platser eller utvecklingsobjekt i näromgivningen", fortsätter Nummi.