Förstudie: Det finns ett klart behov av polisens reserv

På grund av förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön finns det ett klarare behov av polisens reserv, bedömde en arbetsgrupp i sin förstudie. Arbetsgruppen överlämnade förstudien om polisens reserv till inrikesminister Krista Mikkonen den 12 december.

Med polisens reserv avses en grupp frivilliga som arbetar under polisens ledning och stöder polisen i begränsade uppgifter. Avsikten är att de som hör till reservpersonalen ska stödja polisverksamheten vid överraskande, utdragna störningar som hotar samhället och kräver mycket personal eller i exceptionella situationer som äventyrar den allmänna ordningen och säkerheten, om polisens egna resurser inte räcker till för att hantera situationen.

Arbetsgruppen anser att polisens reserv är en viktig del av förstärkningen av beredskapen. Rysslands invasion av Ukraina har långtgående följder för den säkerhetspolitiska miljön i Europa och Finlands närområden.

- Under de rådande säkerhetsförhållandena är polisens reserv viktigare än någonsin. Endast yrkespoliser kan sköta egentliga polisuppgifter, och de som hör till reservpersonalen ska stödja polisens verksamhet. Vid exceptionella störningar räcker polisens egna resurser inte till, säger polisavdelningens överdirektör Tomi Vuori.

I beredningen av förstudien har deltagit inrikesministeriet, Polisstyrelsen, försvarsministeriet och Huvudstaben. Arbetsgruppen hade till uppgift att bedöma de funktionella aspekterna och lagstiftningsmässiga ramarna i samband med inrättande och användning av polisens reserv samt möjligheterna att genomföra reserven.

Omfattande störningssituationer binder mycket polisresurser 

Arbetsgruppen anser att de som hör till polisens reservpersonal kan användas i begränsade uppgifter. De ska ha en roll och praktiska uppgifter som stöder och biträder polisen och arbeta under direkt uppsikt av polisen. För omfattande situationer förknippade med polisverksamhet är det typiskt att det krävs mycket polispersonal inte bara i polisens kärnuppgifter utan också i uppgifter som till exempel isolering av ett område, reglering av trafiken samt underhåll och transport. Antalet personer som behövs från reserven varierar enligt situation.

De som hör till reservpersonalen ska stödja polisens beredskap särskilt i situationer där polisens resurser behövs under en längre tid samtidigt på olika håll i Finland. Med polisens nuvarande resurser blir det snabbt utmaningar i en sådan situation, i synnerhet utanför tillväxtcentrumen.

Enligt förstudien ska reserven vara öppen för alla som uppfyller behörighetsvillkoren och utbildningskraven enligt lagen och som har den kompetens som behövs för polisens reserv. Det är till exempel inte nödvändigt att begränsa reserven till endast vissa yrkesgrupper. 

- Reserven ska inte ersätta polisens resurser i en normal situation eller ersätta yrkespoliser. På motsvarande sätt motiveras behovet av en reserv med att det inte är ändamålsenligt att dimensionera polisens permanenta resurser utifrån de personalresurser som behövs i exceptionella situationer, säger Vuori.

Under de senaste åren har det förekommit några situationer där polisens reserv skulle ha behövts. Reserven skulle ha kunnat användas till exempel i samband med avspärrningen av Nyland under covid-19-pandemin 2020 eller i flyktingslussen i Torneå 2015. Reserven är också en viktig del av beredskapen inför nya typer av säkerhetshot där Finland utsätts för till exempel hybridpåverkan eller där den kritiska infrastrukturen behöver skyddas.

De konstitutionella villkoren ska beaktas i reservsystemet

Behovet av polisens reserv har varit aktuellt också tidigare. År 2018 framskred det lagstiftningsprojekt som gällde reservpolisen inte i riksdagen. Arbetsgruppen har i förstudien beaktat tidigare utredningar om reservpolisen och grundlagsutskottets observationer.

I grundlagen föreskrivs det om överföring av offentliga förvaltningsuppgifter till andra än myndigheter.  Enligt grundlagsutskottet skulle det tidigare föreslagna systemet bedömas med hänsyn till denna bestämmelse. Utskottet betonade att rollen för polisens reserv tydligt bör förbli att stödja och komplettera polisen.

För att de grundläggande fri- och rättigheterna, rättssäkerheten och kraven på god förvaltning ska kunna tryggas krävs att regleringen är noggrann och ändamålsenlig. Dessutom ska det krävas att reservpersonalen uppfyller tillräckliga utbildningskrav och behörighetsvillkor, handlar under tjänsteansvar och står under tillsyn.

Enligt arbetsgruppens bedömning kan systemet genomföras på de villkor som grundlagen ställer. Vissa frågor, till exempel formen av anställningsförhållanden för dem som hör till reserven och vilka maktmedelsredskap som tillåts, kräver närmare utredningar. 

Beslut om eventuell fortsatt beredning fattas senare

Den förstudie som tjänstemannaarbetsgruppen berett ger nästa regering möjlighet att bedöma om det ska inledas en fortsatt lagstiftningsmässig beredning av polisens reserv.

Inrättandet av ett system för polisens reserv förutsätter att polisen anvisas ett tilläggsanslag. Enligt en preliminär bedömning som baserar sig på det tidigare lagförslaget uppgår engångskostnaderna för bildandet av reserven till cirka 2,174 miljoner euro. Dessutom uppgår de årliga underhållskostnaderna till cirka 250 000 euro. De kostnader som föranleds av ibruktagandet påverkas av i vilken omfattning och hur länge reserven används. Kostnaderna preciseras vid en eventuell fortsatt beredning.

Ytterligare information

Tomi Vuori, överdirektör, tfn 0295 488 550, [email protected]