IKT och social- och hälsovårdsreformen

Helheten av de strukturella och funktionella reformerna av social- och hälsovården och räddningsväsendet framskrider enligt planerna i regeringsprogrammet. För att genomföra reformen krävs det att välfärdsområdena har välfungerande IKT-lösningar när de tar över uppgifterna med ordnandet av tjänsterna den 1 januari 2023. Arbetet med detta sker parallellt med det övriga genomförandet av reformen. Arbetet är omfattande både nationellt och regionalt, och kräver mycket av både regionala och nationella aktörer.

IKT är ett verktyg - inte ett mål

För att uppnå målen räcker det inte med en traditionell tydlig avgränsning av uppgifterna eller ansvaren mellan de olika aktörerna. Det behövs dessutom mera djupgående diskussioner mellan de olika parterna. Genom att komma överens om det praktiska samarbetet kan de få resurser som finns (människor, expertis, tid och pengar) användas effektivare. Samarbete behövs också för att kunna förstå och hantera de ömsesidiga beroendena. Planering och åtgärder behövs för att kunna identifiera och hantera gemensamma risker.

De centrala forumen för samarbetet är social- och hälsovårdsministeriets, inrikesministeriets och finansministeriets gemensamma IKT-beredningsgrupp och dess samarbete med övriga beredningsgrupper. Vi söker som bäst lösningar för att kunna koppla ihop IKT-beredningen med övrig beredning, eftersom IKT inte är målet, utan ett verktyg, som inte ensamt kan lösa något. Under ledning av IKT-beredningsgruppen kommer vi under våren att ta itu med de informationshanteringsfrågor som är gemensamma för de olika beredningshelheterna.

Dessutom utarbetar vi en s.k. nationell färdplan där ministeriernas, de statliga ämbetsverkens och DigiFinland Oy:s uppgifter och stödet för genomförandet av välfärdsområdena preciseras. Man har också utrett behoven att ändra lagstiftningen och berett en anvisning om de bestämmelser som gäller reformen samt välfärdsområdenas möjligheter enligt upphandlingslagstiftningen att ingå avtal bl.a. med kommunerna och deras in house-bolag för övergångstiden. Detta är nödvändigt för IKT-tjänsterna och IKT-lösningarna särskilt i de större välfärdsområdena, som i inledningsskedet är tvungna att stödja sig på kommunernas avtal och tjänster.

Kostnader och förhandlingar

Under beredningen har man utrett och preciserat kostnaderna för de IKT-ändringar som behöver göras och behovet av statlig stödfinansiering. Den största utmaningen är att entydigt och jämlikt fastställa vilket arbete som är en följd av reformen och som ska stödjas genom statsunderstöd. Områdena har många viktiga och ändamålsenliga planer för IKT-åtgärder och utveckling av digitalisering som inte är en direkt följd av reformen och som därför inte kan stödjas genom finansieringen för IKT-förändringar. De flesta områden kommer att behöva statsunderstöd också år 2023, i synnerhet för att avtalsmässigt och tekniskt hitta bättre och hållbarare lösningar än de tillfälliga lösningarna för övergångstiden. Beredningen av finansieringen för 2023 pågår under ledning av finansministeriet, och den följer den normala tidsplanen för ramberedning. Det innebär att vi kan informera områdena om besluten senast i maj.

Styrningen bygger på dialogen mellan områdena och ministerierna vid olika förhandlingar. Frågorna om informationshanteringen och IKT-lösningarna har behandlats både vid lägesdiskussionerna med områdena och vid förhandlingarna om samarbetsområdena. I det förändrade säkerhetsläget har det varit nyttigt att också diskutera beredskapsfrågorna på bred front, till exempel inrättandet av de regionala beredskapscentralerna. I alla områden verkar man förstå att det behövs en beredskap för cyber- och säkerhetshot och att det är nödvändigt att samarbeta på detta område.

Klient- och patientdatasystemen är en kritisk del av helheten

Den viktigaste uppgiften under våren och nästa höst är att bereda budgeten för välfärdsområdena och de IKT-investeringar som föreslagits av områdena. Processen leds av finansministeriet som bereder de gemensamma besluten i Statsrådet. Social- och hälsovårdsministeriet har dock enligt organiseringslagen rätt att godkänna eller avslå områdenas investeringsförslag, i synnerhet de som gäller klient- och patientdatasystem. Den viktigaste grunden för ministeriernas beslut är kostnadseffektiviteten. Vid sidan av den ekonomiska beredningen ska social- och hälsovårdsministeriet inleda en beredning av en permanent styrningsmodell och samtidigt tillsätta en delegation för social- och hälsovård bestående av välfärdsområdenas företrädare. Delegationens viktigaste uppgift är att bereda de gemensamma strategiska riktlinjerna för välfärdsområdena - som också ska stödjas och främjas inom informationshanteringen och IKT-verksamheten.

”Finlands största informationssystemreform i historien”

Det finns en artikel om detta som belyser mycket bra vilka fördelar och vilken betydelse det gemensamma utvecklandet har (MustRead), och där social- och hälsovårdsreformen beskrivs som Finlands största informationssystemreform i historien. Man är medveten om hur olika välfärdsområdena är, och det finns ingen färdig modell. Genom att tillsammans utveckla systemen kan man skapa nya möjligheter att påverka kostnaderna och öka transparensen. TietoEvrys ledande produktchef Marko Pyy inger hopp inför arbetet med den omfattande reformen: ”Alla måste inte göra allting från början till slut. Och ingen är ensam. Genom att samarbeta kan vi skapa en grund som gör det lättare att dela arbetsbördan. Det finns ingen färdigt utstakad väg, och därför behövs det ett aktivt och öppet samarbete för att bygga upp välfärdsområdenas verksamhet. Artikeln kan läsas här: Sote-uudistus on ennennäkemätön tietojärjestelmäuudistus – yhteiskehittäminen raivaa polkua tulevaisuuteen – MustRead

Redan i detta skede vill jag tacka alla instanser som deltagit i beredningen av IKT-förändringen för ett ansvarsfullt, engagerat och sakkunnigt arbete med genomförandet av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Tack vare er litar jag på att vi kan genomföra reformen inom den bestämda tiden trots de strikta ramvillkoren. Samtidigt skapar vi en modell för verksamhet och styrning mellan nationella och regionala aktörer som aldrig skådats tidigare i Finlands förvaltningshistoria, och som utöver god lagpraxis även baserar sig på ömsesidigt förtroende och samarbete.

Minna Saario

direktör, social- och hälsovårdsministeriet